Slutsats

Utifrån det som skrivs på företagens hemsidor och i rapporter som jag har tagit del av drar jag slutsatsen att CSR och hållbarhet och det specifika sätt som företagen beskriver att de arbetar med detta och deras attityd och värderingar kring CSR och hållbarhet blir en allt viktigare del

av företagets identitet. Det fungerar som en del av att bygga ett varumärke och kommodifiering av företaget. Företagen gör sig till attraktiva eftertraktade varor för att möta de behov som finns. Det blir viktigt att skapa sig ett rent och trovärdigt varumärke för att kunna sälja sina produkter och driva ett framgångsrikt företag. För att kunna göra detta måste de göra sig till attraktiva arbetsgivare som attraherar individer som kan bidra till företagets positiva utveckling.

Genom att visa att man har ett välutvecklat tänk avseende CSR och hållbarhet tillskriver företagen sig en identitet och skapar sig ett varumärke för att bli en attraktiv, eftertraktad arbetsgivare. Efter att ha etablerat en trovärdig och pålitlig CSR och hållbarhets filosofi som blivit en del utav företagens uppförande kod och kärnvärderingar behövs medarbetare som delar dessa åsikter. Att hitta medarbetare som har samma värderingar för att fortsätta kunna driva ett trovärdigt CSR och hållbarhets arbete blir viktigt. Vid rekrytering blir det då viktigt att hitta folk som faktiskt tänkt i banorna kring CSR och hållbarhet. För företagen gäller det att hitta och anställa personer som har en uppfattning och kan ta ställning så att företagen kan få rätt person på rätt plats. Hitta medarbetare som kan identifiera sig med företagets värderingar och standarder ökar då chanserna till att få medarbetare som är lojala och engagerade.

För individens egen del blir det även centralt att hitta företag vars värderingar och attityd passar ihop med ens egna tankat och åsikter om CSR och hållbarhet. Ska man kunna jobba trovärdigt och engagerat på ett företag måste man ha, eller är det en fördel att ha, värderingar som stämmer överens med företagets värderingar. Hitta ett företag och arbeta på ett företag blir i sin tur en del av individens, den anställdas identitet. Det händer ofta att man blir förknippad med det företag man är anställd i och deras verksamhet. Företagets identitet blir en byggsten av individens eget varumärke och identitetsskapande. Det blir då av eget intresse att arbeta på ett företag som har bra och positiva värderingar, som stämmer överens med sina egna värderingar och det man själv står för.

Syftet till studie var att studera hur företag förhåller sig till CSR och hållbarhet genom att göra en diskursanalys och hur det i sin tur kan behandlas i relation till medarbetare och nyanställningar. Studiens resultat kan komplettera den tidigare forskning och förståelse som finns kring CSR och hållbarhet då det belyser identitetsskapande och varumärkesbyggande i relation till hur företag på sina hemsidor skriver om och använder CSR och hållbarhet. Företagens identitetsskapande och varumärke genom sin CSR och hållbarhets filosofi blir beroende av och återskapas av de anställda. Samtidigt söker sig individen till ett företag som har en värdegrund och en filosofi som man kan identifiera sig med. Detta kan i sin tur skapa ett företag med lojala engagerade medarbetare och en verksamhet som är medveten om de effekter de har på omgivningen, på globala och lokala nivåer. Ett rent och trovärdig varumärke både för individen och företaget blir centralt för att betraktas som goda samhällsmedborgare. Vi lever i ett samhälle som drivs av snabbhet och förändringar, där är individen har allt fler valmöjligheter och där konsumtion är en del av ens identitet. Ett globaliserat samhälle där världen knyts samman så att individer och länder kommer allt närmare varandra. En välutvecklad CSR och hållbarhets filosofi blir då allt viktigare.

Referenslista Litteratur

Bauman, Z. (2008). Konsumtionsliv. Göteborg: Diadalos.

Banerjee, B. S. (2008). Corporate Social Responsibility: The Good, the Bad and the Ugly. Critical Sociology, 34(1), 51-79.

Burr, V. (2003). Social Constructionism. London, New York: Routledge Taylor and Francis Group.

Börjesson, M,. &Palmblad, E. (2007). Diskursanalys i Praktiken. Stockholm: Liber.

Carabine, J. (2001). Unmarried Motherhood 1830-1990: A Genealogical Analysis. I Wetherell, M., Taulor, S., & Yates, S. (Red.), Discourse as Data a guide for analysis. (s.267- 310). The Open University.

Charon, J. M. (2009). Symbolic Interactionism An Introduction, An Interpretation, An Integration. Perarson.

Dean, M. (2009). Governmentality: Power and Rule in Modern Society. Sage.

Dobers, P. (2009). Corporate Social Responsibility: Management and Methods. Peter Dobers. Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 16(4), 185-191.

Dobers, P. (2010). The Many Faces of Corporate Social Responsibility. In: Corporate Social Responsibility. Challenges and Practices. Stockholm: Santérus Academic Press. pp. 7-18. Evans, R, W,. & Davis, D, D. (2011). An Examination of Perceived Corporate Citizenship, Job Applicant Attraction, and CSR Work Role Definition. Business & Society, 50.(3), 456- 480.

Foucault, M. (1991). Governmentality. I Burchell, G., Gordon, C., & Miller, P. (Ed.). The Foucault Effect Studies in Governmentality with two lectures by and an interview with Michel Foucault. (s.87-104). Chicago: The University of Chicago Press.

Foucault, M. (2003). Övervakning och Straff. Lund: Arkiv förlag.

Giddens, A. (1997). Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Gödeborg: Diadalos.

Holmqvist, M. (2009). Corporate social responsibility as corporate social control: the case of work-site health promotion. Scandinavian Journal of Management, 25, 68-72.

Lynes, J. K. & Andrachuk, M. (2008). Motivations for corporate social and environmental responsibility: A case study of Scandinavian Airlines. Environmental and Resource Studies, Journal of International Management, 14, 377-390.

Nijhof, A. H.J. & Jeurissen. R. J.M. (2010). The glass ceiling of corporate social responsibility: Consequences of a Business case approach towards CSR. International Journal of Sociology and Social Policy, 30, 618-631.

Stier, J. (2012). (Van)modernitet och identitet. Lund: Studentlitteratur AB.

Wetherell, M., Taulor, S., & Yates, S. (2001). Discourse as Data a guide for analysis. The Open University.

Whitehouse, L. (2003). Corporate Social Responsibility, Corporate Citizenship and the Global Compact: A New Approach to Regulate Corporate Social Power? Global Social Policy, 3(3), 299-318.

Winther Jörgensen, M,. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Empiriskt material

IKEA. Jobba på IKEA Människor som arbetar tillsammans. Hämtad 2015-12-16.

http://www.ikea.com/ms/sv_SE/about-the-ikea-group/working-at-the-ikea-group/

IKEA. Om IKEA koncernen, Välkommen in i vårt företag. Hämtad 2015-12-14,

http://www.ikea.com/ms/sv_SE/this-is-ikea/about-the-ikea-group/index.html#organisation IKEA. (2014). Sustainability Report. Hämtad 2015-12-14

http://www.ikea.com/ms/sv_SE/pdf/sustainability_report/sustainability_report_2014.pdf H&M. Human Resources. Hämtad 2015-12-17.

http://career.hm.com/content/hmcareer/en_gb/workingathm/what-can-you-do- here/corporate/human-resources.html

H&M. Our business concept. Hämtad 2015-12-14. http://about.hm.com/en/About/facts-about- hm/about-hm/business-concept.html

H&M. Our vision. Hämtad 2015-12-16.

http://about.hm.com/en/About/sustainability/hm-conscious/sustainability-vision.html H&M. Our Workplace. Hämtad 2015-12-16.

http://career.hm.com/content/hmcareer/en_gb/workingathm/get-to-know-us/our- workplace.html

H&M. Conscious fashion, Hämtad 2015-12-14,

http://about.hm.com/en/About/sustainability/commitments/conscious-fashion.html#cm-menu H&M. The H&M group. Hämtad 2015-12-18,

http://about.hm.com/en/About/facts-about-hm/about-hm/hm-group.html#cm-menu

H&M. Värderingar. Hämtad 2015-12-14, http://about.hm.com/sv/About/facts-about- hm/people-and-history/working-at-hm/values.html

H&M. Working at H&M. Hämtad 2015-12-16. http://about.hm.com/en/About/facts-about- hm/people-and-history/working-at-hm.html#cm-menu

SCA. (2014). Code of Conduct. Hämtad 2015-12-14

http://www.sca.com/Documents/en/Code_of_Conduct/CoC-2015/SCA-Code-of-conduct- SWE-LowRes.pdf

SCA. (2015). Hållbarhet. Hämtad 2015-12-15. http://www.sca.com/sv/hallbarhet/ SCA. (2014). Hållbarhetsredovisning. Hämtad 2015-12-10

http://www.sca.com/Documents/en/Env_Reports/2014/SCA-hallbarhetsredovisning- 2014.PDF?epslanguage=sv

SCA. (2015). Jobba på SCA. Hämtad 2015-12-17. http://www.sca.com/sv/Karriar/SCA_som_arbetsplats/ SCA, (2015). Kort om SCA. Hämtad 2015-12-15. http://www.sca.com/sv/Om_SCA/Kortfakta_om_SCA/

SCA. (2015). Mission, vision, kärnvärden. Hämtad 2015-12-16,

http://www.sca.com/sv/Om_SCA/Kortfakta_om_SCA/Mission-vision-och-karnvarden/

SCA. (2015). Uppförandekod. Hämtad 2015-12-16. http://www.sca.com/sv/Hallbarhet/Mal- for-manniskan/uppforandekoden/

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2015-11-03, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

ÅF. (2014) Annual Report. Hämtad 2015-12-12,

http://www.afconsult.com/globalassets/ir/reports/annual-reports/af_ar2014_eng.pdf

ÅF. Din karriär på ÅF. Hämtad 2015-12-17 http://www.afconsult.com/sv/jobba-hos-oss/din- karriar-pa-af/

ÅF. Historia. Hämtad 2015-12-17, http://www.afconsult.com/sv/om-af/historia/

ÅF. Hållbarheten inom ÅF. Hämtad 2015-12-15, http://www.afconsult.com/sv/lar-kanna- oss/hallbarhet/

ÅF. Kärnvärden. Hämtad 2015-12-15, http://www.afconsult.com/sv/lar-kanna-oss/vara- varderingar/