Sammantaget tycks förutsättningarna handla om den kommunala ledningens insikt i det gemensamma ansvaret, där ett tydligt formulerat folkhälsoperspektiv är en viktig förutsättning för att lyckas främja folkhälsoutvecklingen. Förtroendevalda och kommunala tjänstemän behöver ha en gemensam helhetssyn på hälsobegreppen och göra medvetna prioriteringar utifrån sitt fastställda folkhälsoperspektiv. Organisationens konstruktion med ett tillhörande strategiskt arbetssätt har betydelse för folkhälsoarbetet då det bidrar till möjligt teamwork där folkhälsoperspektivet kan lyftas och genomsyra verksamheten. Ett strategiskt arbetssätt skulle kunna göra folkhälsoarbetet kostnadseffektivt och möjliggöra ett mer träffsäkert arbete. Det lokala folkhälsoarbetet finns i föränderliga sammanhang och kommer att påverkas av yttre faktorer så som exempelvis nationella bestämmelser och politiska vindar.
Folkhälsoarbetet bedrivs utifrån en demokratisk samhällsordning, vilket skapar ett behov av långsiktiga avtal eller en politisk stabilitet för att säkra folkhälsoarbetets kontinuitet.
Kontinuiteten är viktig då den bidrar till en kostnadseffektiv utveckling. Att få genomslag för ett tvärgående tema, i en verklighet som är så tydligt sektoriserad, är som framgår av studien inte självklart enkelt. Men genom denna studie och framtida studier som kartlägger aktuella aktörer och stärker deras förståelse av hälsobegreppens betydelse, nationalt och lokalt, kan förutsättningarna för det lokala folkhälsoarbetet tillgodoses och samhällsutvecklingen ske utifrån alla människors rätt till bästa möjliga hälsa. Börjar vi bygga en framtid med
38
Referenser
Ahnquist, J., Wamala, S. P., & Lindstrom, M. (2012). Social determinants of health – A question of social or economic capital? Interaction effects of socioeconomic factors on health outcomes. Social Science & Medicine, 74(6), 930-939.
Andersson, I., & Ejlertsson, G. (2009). Folkhälsovetenskap som tvärvetenskap – möten mellan ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Aqtash, S., & Van Servellen, G. (2013). Determinants of Health-Promoting Lifestyle
Behaviors Among Arab Immigrants From the Region of the Levant. Research In Nursing & Health, 36(5), 466-477.
Axelsson, R., & Axelsson, B. S. (2007). Kapitel 1. Samverkan och folkhälsa – begrepp, teorier och praktisk tillämpning. I B. Axelsson, R & Axelsson, B.S. (Red). Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer.(s.11-27) Lund: Studentlitteratur
Baum, F., & Fisher, M. (2011). Are the national preventive health initiatives likely to reduce health inequities? Australian Journal of Primary Health, 17(4), 320-326.
Baum, F.E., Laris, P., Fisher, M., Newman, L., & MacDougall, C. (2013). “Never mind the logic, give me the numbers”: Former Australian health ministers’ perspectives on the social determinants of health. Social Science & Medicine. 87. 138-146.
Chakraborty, N., Islam, M., Chowdhury, R., Bari, W., & Akhter, H. (2003). Determinants of the use of maternal health services in rural Bangladesh. Health Promotion International, 18(4), 327-337.
Colebatch, H. K. (2009). Policy Third edition. Buckingham UK: Open University Press. Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Elander, I., Eriksson, C., & Fröding, K. (2009) Kapitel 8. Lokalt partnerskap för folkhälsa – innovation med djupa rötter i det svenska samhället. I B. Hedlund, G & Montin, S. (Red.) Governance på svenska. (s.179-197) Stockholm: Santérus Academic Press Sweden. Exworthy, M. (2008). Policy to tackle the social determinants of health: using conceptual models to understand the policy process. Health Policy and Planning, 23 318-327.
FN. (2013). FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hämtad 2013-11-8 från: http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-
forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/
Forbes, D. (2001). Enhancing mastery and sense of coherence: important determinants of health in older adults. Geriatric Nursing, 22(1), 29-32.
Fosse, E. (2007). Kapitel 5. Interprofessionell och intersektoriell samverkan i hälsofrämjande arbete. I B. Axelsson, R & Axelsson, B.S. (Red). Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer.(s.123-140 ) Lund: Studentlitteratur
39
Lindén-Boström, M., & Persson, C. (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett
jämlikhetsperspektiv Liv & hälsa i Örebro län 2000–2011 Örebro: Samhällsmedicinska enheten, Ledningskansliet, Örebro läns landsting.
Lundgren, B. (2008). Experiences from the Swedish determinants-based public health policy. Promotion & Education, 15(2), 27-33.
Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. Monica,
Granskär & Birgitta, Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Marmot, M., & Wilkinson, R G. (red). (2006) Social Determinants of Health. Oxford University Press.
Montin, S., & Hedlund, G. (2009). Kapitel 1. Governance som interaktiv samhällstyrning – gammalt eller nytt i forskning och politik? I B. Hedlund, G & Montin, S. (Red.) Governance på svenska. (s.7-36) Stockholm: Santérus Academic Press Sweden.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur.
Jansson, E., Fosse, E., & Tillgren, P. (2011). National public health policy in a local context - Implementation in two Swedish municipalities. Health Policy, 103(2-3), 219-227.
Naidoo, J., & Wills, J. (2007). Folkhälsa och Hälsofrämjande insatser. Lund: Studentlitteratur
Pellmer, K., & Wramner, B. (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. Malmö: Liber. Regeringen. (2003). Mål för folkhälsan. Regeringens proposition 2002/03:35
Regeringen. (2008). En förnyad folkhälsopolitik Regeringens proposition 2007/08:100 Regeringen. (2012). En folkhälsopolitik med människan i centrum. Regeringens skrivelse 20011/12:166
Regeringen. (2013). Kommuners och landstings uppgifter. Hämtad: 2014-01-07 http://www.regeringen.se/sb/d/1906/a/152464/
Rienecker, L., & Stray Jorgensen, P. (2008). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber Ross, L., Dobinson, C., & Eady, A. (2010). Perceived determinants of mental health for bisexual people: a qualitative examination. American Journal Of Public Health, 100(3), 496- 502.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Kommungruppsindelning. Hämtad: 2014-01-18 http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/fakta_om_kommuner/kommungruppsindelning/ Sveriges Kommuner och Landsting, Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen. (2009). Öppna jämförelser 2009 Folkhälsa.www.skl.se/
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapporten 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. http://www.socialstyrelsen.se/
Statens folkhälsoinstitut. (2009). Folkhälsa och regional utveckling en inventering av hur folkhälsa beaktas i utvecklings- och planeringsdokument. Stockholm. FHI http://www.fhi.se/
40
Statens folkhälsoinstitut. (2013). Tio år med svensk folkhälsopolitik - Folkhälsoarbete organiserat av kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer 2004–2013. Stockholm. FHI http://www.fhi.se/
Statskontoret. (2005). Reglering och andra styrmedel. En studie av hur staten styr kommuner och landsting. 2005:28. Stockholm: Stadskontoret.
Sundin, J. (2005). Kapitel 8. Folkhälsa och folkhälsopolitik. I B. Sundin, J; Hogstedt, C; Lindberg, J & Moberg, H. (Red.) Svenska folkets hälsa i ett historiskt perspektiv. (363-445) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Van Meter, D. S., & Van Horn, C. E. (1975). The policy implementation process. A conceptual framework. Administration & Society, 6(4), 445-488.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Hämtad: 2013-12-15, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf/
WHO. (1948). Constitution. New York: World Health Organization http://www.who.org/ WHO. (1986). Ottawa Charter for Health Promotion. Health Promotion International. 1(4)405.
WHO. (2008). Closing the gap in a generation: health equity through action on the social determinants of health: final report of the commission on social determinants of health. Geneva: World Health Organization. http://www.who.org/
XXX. (2013). Folkhälsoteamet i X Örebro län. Hämtad: 2013-12-03
http://www.X.se/omfolkhalsoteamet.4.19b51d27126e64851c080001283.html/ Ågren, G. (2005). Kapitel 9. Folkhälsopolitik är aldrig okontroversiell. I B. Sundin, J; Hogstedt, C; Lindberg, J & Moberg, H. (Red.) Svenska folkets hälsa i ett historiskt perspektiv. (s.471-474) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Ågren, G., & Lundgren, B. (2006). Recept för ett friskare Sverige – En översikt av den svenska folkhälsopolitiken. Stockolm: Statens folkhälsoinstitut.
Örebro läns landsting. (2012a). Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål – En god och jämlik hälsa i Örebro län 2012-2015. Örebro: Örebro läns landsting
Örebro läns landsting. (2012b). Folkhälsoavtal X länsdelen 2012-2015. Hämtad 2013-11-17, från: http://www.orebroll.se/sv/Halsa-och-vard/Folkhalsa/Sa-arbetar-Orebro-lans-landsting- med-folkhalsa/Folkhalsoavtal1/
41 BILAGA 1 Informationsbrev
Hej,
Mitt namn är Elin Bergström och jag är student vid Örebro universitet och skriver mitt examensarbete i ämnet folkhälsovetenskap. Jag vänder mig till dig som
förtroendevald/kommunal tjänsteman då jag ska göra en studie om det lokala folkhälsoarbetet i Örebro län och behöver då intervjua olika nyckelpersoner för folkhälsoarbetet. Syftet med studien är att undersöka hur förtroendevalda och centrala kommunala tjänstemän beskriver folkhälsa och upplever förutsättningar för att bedriva ett lokalt folkhälsoarbete inom två kommuner i Örebro län. Jag har identifierat de kommuner och centrala personer som jag vill undersöka och vill därför gärna träffa dig för en intervju. Intervjun genomförs individuellt och beräknas ta ca 45 minuter.
Deltagandet i intervjun är helt frivilligt och även om du tackar ja så har du rätt att avbryta din medverkan när som helst. Med din tillåtelse kommer intervjun att spelas in så att jag ska kunna uppfatta allt som sägs. Det inspelade materialet kommer endast jag och min handledare ta del av och materialet kommer att raderas när studien är avslutad. Dina uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt, vilket betyder att ditt namn inte kommer nämnas eller lämnas ut. Resultatet av studien kommer att redovisas så att du inte kan identifieras.
Jag hoppas att du har möjlighet att delta. Får jag inget svar via mail eller telefon så kommer jag att ringa upp dig inom några dagar i hopp om att kunna boka in tid och plats för intervju inom de närmaste veckorna.
Har du några frågor var vänlig kontakta mig (Elin Bergström) eller min handledare (Karin Fröding).
Elin Bergström Karin Fröding
Telefonnummer Telefonnummer
Mailadress Mailadress
Tack på förhand. Med vänliga hälsningar Elin Bergström
42 BILAGA 2 Intervjuguide
Intervjuguide
Berätta lite om dig själv och din bakgrund.
Vad är det första du tänker på när du hör ordet folkhälsa? - Vilka områden kan folkhälsa beröra?
- Vilka aktörer skulle du säga finns med i arbetet för en bättre folkhälsa?
- Finns det något område som enligt dig behöver prioriteras? Vilket? Varför? - Hur skulle du beskriva att hälsoarbetet bedrivs på olika nivåer och sektorer i
kommunen?
Vilken betydelse anser du att kommunen har för invånarnas hälsa? - Hur/på vilket sätt?
- Ansvar
- Kommunens arbete
Hur upplever du som politiker/kommunchef/folkhälsostrateg/ att du kan påverka kommuninvånarnas hälsa?
- Hur skulle du beskriva ditt handlingsutrymme? - Vilka verktyg anser du dig ha?
Personliga verktyg?
Verktyg från din arbetsplats?
Hur upplever du att ramverk och riktlinjer finns tillgängligt i ditt arbete att påverka folkhälsan?
- Vad styrs ditt arbete av? Vad utgår du/ni ifrån? - Hur upplever du stöd i ditt arbete?
Hur upplever du att arbetet mellan dig och andra centrala personer för folkhälsoarbetet i Kommunen fungerar?
- Samverkan/samarbete
Tips!
Kan du berätta lite mer om..? Vad innebär..?
Hur då..?
Vilken betydelse har..? Hur tänker du..? På vilket sätt..? Skulle du kunna ge ett
exempel..? Kan du utveckla..?
43 - Förståelse
- Språk
- Finns samma mål och strävan efter att nå dem?
Vad anser du är framgångsfaktorerna för att skapa förutsättningar till ett lokalt folkhälsoarbete?
- Hur fungerar det i er kommun? - Finansiella resurser? – På vilket sätt? - Personella resurser? – På vilket sätt? - Styrning och ledning
Vilka är de främsta svårigheterna som du upplever i ert arbete med folkhälsa? Vilka är de främsta möjligheterna som du upplever i ert arbete med folkhälsa? Finns det något annat som du skulle vilja berätta som inte tagits upp ännu?