Slutsats

En slutsats som kan dras är att genuskonstruktionen i de två Gittanböckerna inte upplevts som speciellt tydlig. De traditionella könsmönstren har till viss del kommit till uttryck men de har i en del sammanhang brutits. En del karaktärer bryter de traditionella könsmönstren genom sina beteenden och handlingar, exempelvis då en manlig karaktär uppvisar ett mer kvinnligt

beteende och vice versa.

Karaktärernas klädsel är i stor utsträckning neutral. Dock möjliggör karaktärernas behåring och frisyrer i de flesta fall en urskiljning av könstillhörighet. Genuskonstruktionerna i de två böckerna urskiljs till största del genom karaktärernas handlingar som med hjälp av

Nikolajevas (2004) tabell underlättat analysen av vad som kan ses som manligt och kvinnligt i de båda bilderböckerna. Jag är väl medveten om att tabellen, med tillhörande tolkningar, inte går att generalisera för varje enskild individ. Dock är det värt att påpeka att tabellen till viss del stämmer överens med de karaktärsdrag och handlingsmönster som de båda könen

40

uppvisar i Gittanböckerna. På grund av tabellens generaliseringar kan slutsatserna ses en aning veka då varje individ är unik och därmed skiljer sig karaktärsdrag och handlingsmönster från individ till individ, såväl beroende som oberoende av kön.

I min analys uppmärksammades vissa skillnader som skett i relation till genuskonstruktionen i de två böckerna. I den senare boken, Gittan gömmer bort sig, tillskriver inte Lindenbaum alla karaktärer ett kön vilket i enlighet med Davidsson (2006) kan ses som en del av bilderbokens utveckling mot att försöka sudda ut de typiska genuskonstruktionerna som lever kvar från förr.

Att arbeta med genusfrågor i skolan kan upplevas svårt för många pedagoger, jag menar att det hos många pedagoger saknas kunskaper om genus, vilket försvårar arbetet som relaterar till könsmönster och könstillhörighet i såväl skolan som i samhället. Som jag presenterat genom tidigare forskning läggs ett stort ansvar på pedagoger vid val av litteratur som de i sin tur delar med barn i de lägre åldrarna. Jag ställer mig tvivlande till att det är många pedagoger som har genuskonstruktionen i åtanke vid val av böcker och menar att böcker ofta väljs utifrån egna erfarenheter och intressen. Att pedagogen har ett intresse för materialet leder i sin tur till att hen kan dela med sig av berättelsen med stor inlevelse vilket fångar elevernas intresse. Som studien redogjort för skapas ofta förebilder genom litteraturen som barnen möter och det skapas förväntningar och föreställningar om hur det är tillåtet att vara och hur man bör vara vilket många gånger kan hämma barnens drömmar. Min mening är att

pedagoger måste skapa sig en bra grund att stå på gällande genus i undervisningen. Därför är det viktigt att göra medvetna val av undervisningsmaterial som gynnar elevernas utveckling och deras visioner.

7. Sammanfattning

Uppsatsen är en bilderboksanalys som genomförs i syftet att belysa genuskonstruktionen i Gittan och gråvargarna och Gittan gömmer bort sig. Eftersom det är Pija Lindenbaums första respektive sista Gittan-bok kommer jag även att studera om konstruktionen av genus

förändras från den första till den sista boken. Det blir det även av intresse att reflektera över hur pedagoger kan arbeta med genusfrågor utifrån dessa böcker. Resultatet visar att

Lindenbaum är medveten om de könsskillnader och de normer som samhället skapat. I och med detta gör Lindenbaum många listiga och medvetna val som bidrar till att

41

att Lindenbaum genomgått en utveckling i Gittanböckerna. Det har även framkommit att pedagogers val av litteratur i anknytning till genus är viktigt att ta i beaktning. I relation till detta är det av vikt att pedagoger har kunskap om genusfrågor.

42

8. Referenslista

Lindenbaum, P. (2011). Gittan gömmer bort sig. 2. uppl. 2 tryckningen., Stockholm: Rabén & Sjögren.

Lindenbaum, P. (2000). Gittan och gråvargarna. 2. uppl. 8 tryckningen., Stockholm: Rabén & Sjögren.

Sekundärlitteratur

Crisp, T., & Hiller, B. (2011). "Is This a Boy or a Girl?": Rethinking Sex-Role Representation in Caldecott Medal-Winning Picturebooks, 1938-2011. Children's Literature In

Education, 42(3), 196-212.

Davidsson, I. (2006). Manligt och kvinnligt för barn: könsroller i 1980- och 2000-talets svenska bilderböcker = [The masculine and feminine for children : gender in Swedish picture books from the 1980's and 2000's]. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. Tillgänglig: http://bada.hb.se/bitstream/2320/1448/1/06-33.pdf

Hirdman, Y. (2001/2003). Genus – om det stabilas föränderliga former. Stockholm: Liber.

Josefsson, I. (2009). Vad förmedlar bilderboken? En analys av barnlitteratur ur ett intersektionellt perspektiv. Gävle: Högskolan i Gävle, Sektionen för lärarutbildning.

Kåreland, L. (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur.

Larsson, E. (2012). Den skenbara normbrytaren [Elektronisk resurs] en studie av

genuskonstruktion i fyra svenska bilderböcker för barn. Halmstad: Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning.

Nationella sekretariatet för genusforskning. (2012). Nationella sekretariatet för genusforskning. Hämtad 2015-05-08, från

http://genus.se/meromgenus/genus-handlar-om

Nikolajeva, M. (2004). Barnbokens byggklossar. (2., [rev. och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Peterson, S. B., & Lach, M. A. (1990). Gender stereotypes in children's books: Their

prevalence and influence on cognitive and affective development. Gender and Education, 2(2), 185-197. Retrieved from

http://search.proquest.com/docview/62992191?accountid=8028

43

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Werkmäster, E. (u.å.). Pija Lindenbaum. I Nationalencyklopedin [NE]. (2015). Hämtad 2015- 06-09, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pija-lindenbaum

Wernersson, I. (1995). Undervisning för flickor - undervisning för pojkar -eller- undervisning för flickor och pojkar?: [en översikt skriven för Skolverket]. Stockholm:

Skolverket.

Österlund, M. (2008). Kavat men känslosam: den komplexa bilderboksflickan i Pija

Lindenbaums Gittan-trilogi. I M. Andersson (Red.), Barnlitteraturanalyser. (S. 97-112). Lund: Studentlitteratur.