Studiens resultat, samt analys- och diskussion visar på en tydlig parallell mellan socialsekreterarnas arbete och emotionell påverkan. Socialsekreterarna påverkas emotionellt av sitt yrke dels genom klientnära arbete, likaså i möten med kollegor, arbetsgrupp, chefer och ledning. Socialsekreterare i Umeå Kommun påverkas genom att bli emotionellt engagerad och uppgav större emotionell påfrestning i samband med företeelser av känslig karaktär. Arbetsmiljön visade sig ha en betydande emotionell påverkan för socialsekreterarna. Produktionsrelaterad stress var även en betydande påverkan. Den emotionella påverkan kan te sig i negativ och positiv bemärkelse, dock visade resultatet på att majoriteten upplevde den emotionella påverkan i arbetet som negativ. Likaså kan New Public Managments inflytande och den ökade grad av administrering ses som en faktor till negativ emotionell påverkan hos socialsekreterare. Utöver detta visar resultatet på att den emotionella påverkan kan nyttjas som ett positivt redskap i arbetet. Sammanfattningsvis visar detta på att det är individuellt för hur mottaglig socialsekreteraren är för den emotionella påverkan i arbetet. Socialsekreterare hanterar den emotionella bördan genom olika strategier. Detta genom ett professionellt förhållningssätt i relation till arbetsplatsens ramar, riktlinjer och regler. Vidare var hantering genom gränssättning och distansering betydande. Kollegial relation och utbyte däremellan med reflektering och ventilering var strategier för känslomässig avlastning. Medvetna strategier genom undvikande av arbetsrelaterade företeelser var likaså en strategi. Således är dessa individuella och kollektiva strategier väsentliga för att hantera
utmaningarna i det emotionella arbetet. Socialsekreterare upplever negativ påverkan utanför arbetslivet i form av emotionell utmattning, sömnproblem, stress, ångest och frustration. Vidare märker socialsekreteraren av sin yrkesroll utanför arbetslivet vid hanterandet av arbetsrelaterade tankar utanför arbetsplatsen. Detta styrks således i den redogjorda statistiska empirin.
Utifrån undersökningen ses ett samband gällande påverkan av emotionellt arbete hos socialsekreterare i Umeå Kommun och den presenterade forskningen. Uppsatsen är av relevans då den redogör för det emotionella arbetets inflytande på socialsekreteraren och belyser socialsekreterares strategier för detta. Genom synliggörandet av negativa och positiva aspekter som finns inom emotionellt arbete, kan denna kunskap leda till utveckling och förbättring inom detta område. Detta genom att ändra och utveckla problematiska aspekter i arbetet och vidta de positiva aspekterna. De problematiska aspekter som uppkommer är inom yrkets
30
arbetsmiljömässiga problem. Hur ska man locka framtida socialsekreterare till en sådan arbetsplats? Hur ska man som socialsekreterare förhålla sig till NPMs allt större inflytande? Hur kommer den emotionella påverkan se ut i framtiden för kommande socialsekreterare? Utifrån denna studie kan nya studier genereras om emotionellt arbetet. Således ger denna uppsats utökad kunskap för framtida socialsekreterare om hur deras arbete kan te sig, strategier för hanterandet och vilken emotionell påverkan den kan ha både i yrkesrollen och i det privata.
31
Referenslista
Adams G, A. & Webster, J, R. (2013). Emotional regulation as a mediator between interpersonal mistreatment and distress. European Journal of Work and Organizational
Psychology, 22(6), 697-710. doi: 10.1080/1359432X.2012.698057
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Arbetsmiljöverket. (2016) Socialsekreterare: Korta arbetsskadefakta. Hämtad 12 November 2018. Från
Arbetsmiljöverket, https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-socialsekreterare-korta-arbetskadefakta-nr-2-2016-faktablad.pdf
Barbosa Da Silva, A & Wahlberg, V. (1994). Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativ metod. I B. Starrin & P-G Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 41-73). Lund: Studentlitteratur.
Barck-Holst, P, Nilsonne, Å, Hellgren, C & Åkerstedt, T. (2017). Reduced working hours and stress in the Swedish social services: A longitudinal study. International Social Work, 60(4), 897-913. Doi: 10.1177/0020872815580045
Beddoe, L. (2011). Health social work: Professional identity and labour. Qualitative social
work, 12 (1), 25-27. doi: 10.1177/1473325011415455
Bolton, S, C. & Boyd, C. (2003). Trolley dolly or skilled emotion manager? moving on from Hochschild's Managed Heart. Work, Employment & Society, 7(2), 289-308. Från:
https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0950017003017002004
Bornemark, J. (2018). Det omätbaras renässans en uppgörelse med pedanternas
världsherravälde. Stockholm: Volante.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Dwyer, S. (2007). The emotional impact of social work practice. Journal of Social Work
Practice, 21(1), 49-60. doi: 10.1080/02650530601173607
Frejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.),
Handbok i kvalitativ analys (s. 16- 43). Stockholm: Liber.
Gorman, H. (2000) Winning hearts and minds? - Emotional labour and learning for care management work, Journal of Social Work Practice, 14(2), 149-158. doi:
32
Grant, L. Kinman, G. & Alexander, K. (2014). What's All this Talk About Emotion?
Developing Emotional Intelligence in Social Work Students, Social Work Education, 33(7), 874-889, doi: 10.1080/02615479.2014.891012
Grootegoed, E. & Smith, M. (2018). The Emotional Labour of Austerity: How Social Workers Reflect and Work on Their Feelings towards Reducing Support to Needy Children and Families. The British Journal of Social Work, 48(7), 1929–1947. doi:
10.1093/bjsw/bcx151
Hochschild, A.R. (2003). The managed heart: commercialization of human feeling :
Twentieth anniversary edition with a new afterword. (2. ed.) Berkeley, Calif.: University of
California Press.
Hsieh, H-F. & Shannon, S, E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative health research, 15(9), 1277-1288. doi: 10.1177/1049732305276687.
Jönsson, S. (2006). Klientarbetets betydelse för upplevelsen av arbetsmiljön: en studie av socialsekreterare. I E. Ekstedt (Red.), Villkor i arbete med människor: en antologi om human
servicearbete (s. 59-77). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Leppänen, V. (2006). Känslor i arbete med människor. I E. Ekstedt (Red.), Villkor i arbete
med människor: en antologi om human servicearbete (s. 79-112). Stockholm:
Arbetslivsinstitutet.
Leppänen, V. Jönsson, S. Petersson, H & Tranquist, J. (2006). Villkor i arbete med
människor: en inledning. I E. Ekstedt (Red.), Villkor i arbete med människor: en antologi om
human servicearbete (s. 1-18). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (red.) (2013). Perspektiv på sociala problem. (2., omarb. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Moesby-Jensen, C & Schjellerup Nielsen, H. (2015) Emotional labor in social workers
practice, European Journal of Social Work, 18(5), 690-702.
doi:10.1080/13691457.2014.981148
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Røkenes, O.H. & Hanssen, P. (2016). Bära eller brista: kommunikation och relationer i
33
Scheff, T, & Starrin, B. (2013). Ett emotionssociologiskt perspektiv på sociala problem: ska och utsatthet.Perspektiv på sociala problem. I A Meeuwisse & H Swärd (Red.), Perspektiv på
sociala problem. (s. 186-201). Stockholm: Natur & Kultur.
Shevellar, L & Barringham, N. (2016). Working in Complexity: Ethics and Boundaries in Community Work and Mental Health. Australian Social Work, 62(2), 181-193,
doi:10.1080/0312407X.2015.1071861
Skau, G.M. (2007). Mellan makt och hjälp: [om det flertydiga förhållandet mellan klient och
hjälpare]. (3.,[uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.
Socialstyrelsen. (2018). Socialtjänstens arbete med barn och unga – information för föräldrar. Hämtad 13 November 2018. Från Socialstyrelsen:
https://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/dinarattigheterivardochomsorg/socialtjanste nsarbetemedbarnochungainformationforforaldrar
Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ: kvantitativ i social forskning. I B. Starrin & P-G Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 11-41). Lund: Studentlitteratur.
34