Slutsats - Gräsrotsbyråkraters arbetsmiljö : En studie om psykosocial arbetsmiljö bland högstad

6. Diskussion

6.4. Slutsats

Sammantaget tyder studiens resultat på att det finns skillnader i uppfattningarna mellan högstadielärarna och socialsekreterarna som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga gällande vissa avseenden i den psykosociala arbetsmiljön. De ämnesområden där det signifikanta skillnader har uppmärksammats är arbetskrav, rollförväntningar, kontroll i arbetet, förutsägbarhet i

arbetet och socialt stöd. Socialsekreterarna i studien har visat sig uppleva högre arbetskrav och rollförväntningar och sämre förutsägbarhet i arbetet och dessa områden är alltså de dominerande problemområdena för denna yrkesgrupp. Lärarna har istället visat sig uppleva sämre kontroll i arbetet och mindre socialt stöd och för den här yrkesgruppen är det de områdena som behöver förbättras. Vidare har samband mellan olika faktorer identifierats i studien och sammantaget kan sägas att socialt stöd och ledarskap följer av varandra vilket också rollförväntningar och arbetskrav gör. Det visade sig också finnas ett samband mellan socialt stöd och kontroll i arbetet.

7. Referenser

Abrahamsson, L., & Johansson, J. (2013). Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet psykosocial arbetsmiljö. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(2), 9-26. Hämtad här http://www.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A668802&dswid=2394

Albrow, M. (1972). Byråkrati. Historia, teori, praktik. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Andersson, A., Edström, Ö., & Zanderin, L. (2013). Arbetsrätt. Stockholm: Liber AB.

Balloch, S., Pahl, J., & McLean, J. (1998). Working in the social services: Job satisfaction, stress and violence. British Journal of Social Work, 28(3), 329–50. Hämtad här

http://bjsw.oxfordjournals.org/content/28/3/329.full.pdf+html

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Chan, D.W., & Hui, K.P. (1998). Stress, support and psychological symptoms among guidance and non-guidance secondary school teachers in Hong Kong. School Psychology International, 19, 169-178. doi: http://dx.doi.org/10.1177/0143034398192005

Cropley, M., Steptoe, A., & Joekes, K. (1999). Job strain and psychiatric morbidity. Psychological Medicine, 29, 1411–1416. Hämtad här

http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=26159&fileId=S0033 29179900121X

Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L., Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl, S., & Ørhede, E. (2000a). Användarmanual för QPSNordic: Frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Hämtad här

http://scholar.google.se/scholar?q=Anv%C3%A4ndarmanual+f%C3%B6r+QPSNordic&btnG=&h l=sv&as_sdt=0%2C5

Dallner, M., Lindström, K., Elo, A-L, Skogstad, A., Gamberale, F., Hottinen, V., Knardahl, S., & Ørhede, E. (2000b). Validation of the General Nordic Questionnaire (QPSNordic) for

Psychological and Social Factors at Work. Copenhagen: Nordic Council of Ministers.

Daneback, K., & Månsson, S-A. (2008). Internetforskning. I A. Meeuwisse., H. Swärd., R. Eliasson-Lappalainen & K. Jacobsson (Red.), Forskningsmetodik för socialvetare (s. 154-169). Stockholm: Natur och Kultur.

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda:

Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB.

Edling, C., & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur AB.

Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Englund, T. (Red.). (1996). Utbildningspolitiskt systemskifte? Stockholm: HLS Förlag.

Esping, H. (1984). Uppgift för gräsrotsbyråkrat. Tiden, 2, 72-87.

Fredriksson, A. (2010). Marknaden och lärarna: Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen).

Gibbs, J. (2001). Maintaining front-line workers in child protection: A case for refocusing supervision. Child Abuse Review, 10, 323–35. doi: 10.1002/car.707

Hagström, B. (2006). Förord. I V. Leppänen., S. Jönsson., H. Petersson & J. Tranquist (Red.), Villkor i arbete med människor: en antologi om human servicearbete (s. III). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur AB.

Hasenfeld, Y. (1972). People-Processing Organizations: An Exchange Approach. American Sociological Review, 37(3), 256-263. Hämtad här

http://www.jstor.org/discover/10.2307/2093466?uid=25609&uid=3738984&uid=2&uid=3&uid=2 5608&uid=67&uid=62&sid=21106490319463

Hasenfeld, Y. (1983). Human Service Organizations. Englewood Cliffs, New Jersey: Prentice- Hall.

Hoem, J.M. (u.å.). Demografi. I Nationalencyklopedin. Hämtad 24 april, 2015, från http://www.ne.se

Jacobsen, D.I. (2012). Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till

samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.

Jakobsson, U. (2011). Forskningens termer & begrepp: En ordbok. Lund: Studentlitteratur AB.

Jedemark, M. (2006). Lärarutbildningens olika undervisningspraktiker: En studie av

lärarutbildares olika sätt att praktisera sitt professionella uppdrag (Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Pedagogiska institutionen).

Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: Om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete. Lund: Arkiv.

Johansson, S. (2010). Social omsorg till socialt arbete: de senaste tio årens historia. I G. Sandström (Red.), Att vara socionom: från utbildad till erfaren (s. 47-58). Lund: Studentlitteratur AB.

Kanungo, R.N. (1982). Measurement of job and work involvement. Journal of Applied Psychology 67(3), 341-349. Hämtad här

http://sfxeu10.hosted.exlibrisgroup.com/sfxjon/?sid=APA&url_ver=Z39.88- 2004&rft.atitle=Measurement of job and work involvement.&rft.aufirst=Rabindra

N.&rft.aulast=Kanungo&rft.date=1982-06&rft.epage=349&rft.spage=341&rft.jtitle=Journal of Applied Psychology&rft.volume=67&rft.issue=3&rft.issn=0021-9010&rft.eissn=1939-

1854&rft.genre=article&rft.pid=1982-24778-001&url_ver=Z39.88- 2004&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:journal

Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, Productivity, and the Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books.

Lagerström, I., Rose, L., & Lovén, E. (2008). Arbetsmiljö och ekonomi. I M. Bohgard., S.

Karlsson., E. Lovén., L-Å. Mikaelsson., L. Mårtensson., A-L. Osvalder., L. Rose & P. Ulfvengren (Red.), Arbete och teknik på människans villkor (s. 639-662). Stockholm: Prevent.

Leppänen, V., Jönsson, S., Petersson, H., & Tranquist, J. (2006). Villkor i arbete med människor: en inledning. I V. Leppänen., S. Jönsson., H. Petersson & J. Tranquist (Red.), Villkor i arbete med människor: en antologi om human servicearbete (s. 1-18). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Lindström, K., Borg, W., Dallner, M., Elo, A-L., Gamberale, F., Knardahl, S., Örhede, E., & Raivola, P. (1995). Measurement of psychological and social factors at work. Description of selected questionnaire methods employed in four Nordic countries. Copenhagen: Nordic Council of Ministers. Hämtad från Google Scholar.

Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.

Lundquist, L. (u.å.). Offentlig förvaltning. I Nationalencyklopedin. Hämtad 1 maj, 2015, från http://www.ne.se

Lärarförbundet. (2013). Låt lärare vara lärare. Hämtad här

https://www.lararforbundet.se/artiklar/perspektiv-pa-lararyrket-lat-larare-vara-larare-a3b8aa38- 7743-4478-b865-ec67613180d9

Maltén, A. (1995). Lärarkompetens. Lund: Studentlitteratur AB.

Milstein, M., & Farkas, J. (1988). The Over-Stated Case of Educator Stress. Journal of Educational Administration, 26(2), 232-49. Hämtad här

http://www.emeraldinsight.com/doi/pdfplus/10.1108/eb009951

Mor Barak, M.E., Nissly, J.A., & Levin, A. (2001). Antecedents to retention and turnover among child welfare, social work and other human service employees: What can we learn from past research? A review and meta-analysis. Social Service Review, 75(4), 626–61. doi:

10.1086/323166

Månsson, E. (2006). Att vara nöjd med sitt arbete: vad betyder det? I V. Leppänen., S. Jönsson., H. Petersson & J. Tranquist (Red.), Villkor i arbete med människor: en antologi om human

servicearbete (s. 37-58). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Månsson, E., & Persson, A. (2004). Meningsfullt arbete i krävande arbetsmiljö: Lärare i skolan. I R. Gustafsson & I. Lundgren (Red.), Arbetsliv och hälsa 2004 (s. 301-319). Stockholm:

Nissly, J.A., Mor Barak, M.E, & Levin, A. (2005). Stress, social support, and workers intentions to leave their jobs in public child welfare. Administration in Social Work, 29, 79–100. doi:

10.1300/J147v29n01_06

Persson, A. (2006). Nöjda som lärare, missnöjda som anställda: skolexistens mellan mening och missnöje. I V. Leppänen., S. Jönsson., H. Petersson & J. Tranquist (Red.), Villkor i arbete med människor: en antologi om human servicearbete (s. 19-36). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Pettersson, U. (2001). Socialt arbete, politik och professionalisering: Den historiska utvecklingen i USA och Sverige. Stockholm: Natur och Kultur.

Portney, L.G., & Watkins, M.P. (2014). Foundations of clinical research: applications to practice. Harlow: Pearson Education.

Prop. 1988/89:4. Om skolans utveckling och styrning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Prop. 1989/90:41. Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Prop. 1990/91:18. Om ansvaret för skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Prop. 1992/93:230. Valfrihet i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Prop. 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Prop. 2006/07:129. Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården m.m. Stockholm: Socialdepartementet.

Prop. 2009/10:89. Bäst i klassen: en ny lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Prop. 2012/13:175. Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Stockholm: Socialdepartementet.

Sandström, G. (2010). Nutida socionomutbildning i Sverige: trender och tendenser. I G.

Sandström (Red.), Att vara socionom: från utbildad till erfaren (s. 29-40). Lund: Studentlitteratur AB.

SFS (1977:1160). Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmiljödepartementet.

SFS (1998:2004). Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS (2001:453). Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.

SFS (2003:460). Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skogstad, A., Knardahl, S., Lindström, K., Elo, A., Dallner, M., Gamberale, F., Hottinen, V., & Ørhede, E. (2001). Brukerveiledning QPSNordic. Generelt spørreskjema om psykologiske og sosiale faktorer i arbeidet. Hämtad här

Socialstyrelsen. (2010). Social tillsyn: Länsstyrelsernas iakttagelser under 2008 och 2009 (ISBN: 978-91-86585-25-9). Hämtad här

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18047/2010-6-3.pdf

Socialstyrelsen. (2015). Utreda barn och unga. Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen (ISBN: 978-91-7555-259-0). Hämtad här

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-9

SOU 2010:11. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Socialdepartementet.

SOU 2013:14. Vissa frågor om behörighet för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Stockholm: Socialdepartementet.

Spector, P. (1986). Perceived control by employees: A meta-analysis of studies concerning autonomy and participation at work. Human Relations, 39(11), 1005–16. Hämtad här

http://web.a.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/ehost/detail/detail?vid=2&sid=65ccdaaf-fdda-4555- 93c7-

b3b8babeafb0%40sessionmgr4002&hid=4112&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx1aWQ mc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#db=snh&AN=4927301

Spector, P. (1997). Job satisfaction: Application, assesment, causes, and concequences. California: Thousand Oaks: Sage Publications. Hämtad från Sage Knowledge.

Statistiska centralbyrån. (2014). Arbetsorsakade besvär 2014 (ISSN 1652-1110). Hämtad här Arbetsmiljöverket: http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/ARBORS2014.pdf

Streiner, D.L., Norman, G.R., & Cairney, J. (2015). Health measurement scales: a practical guide to their development and use. Oxford: Oxford University Press.

Tham, P. (2007). Why are they leaving? Factors affecting intention to leave among social workers in child welfare. British Journal of Social Work, 37, 1225–1246. doi: 10.1093/bjsw/bc1054

Tham, P. (2008). Arbetsvillkor i den sociala barnavården: Förutsättningar för ett kvalificerat arbete (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete).

Tham, P., & Meagher, G. (2009). Working in Human Services: How Do Experiences and Working Conditions in Child Welfare Social Work Compare? British Journal of Social Work, 39, 807–827. doi:10.1093/bjsw/bcm170

Theorell, T. (2006). I spåren av 90-talet. Stockholm: Karolinska institutet University Press.

Thylefors, I. (2008). Psykosocial arbetsmiljö. I M. Bohgard., S. Karlsson., E. Lovén., L-Å. Mikaelsson., L. Mårtensson., A-L. Osvalder., L. Rose & P. Ulfvengren (Red.), Arbete och teknik på människans villkor (s. 19-69). Stockholm: Prevent.

Tuetteman, E., & Punch, K.F. (1990). Stress levels among secondary school teachers. Educational Review, 42(1), 25-29. Hämtad här http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?sid=fa066f60- b8d3-4749-a4c2-

cd415d2e24b8%40sessionmgr115&vid=0&hid=124&bdata=JkF1dGhUeXBlPWNvb2tpZSxpcCx 1aWQmc2l0ZT1laG9zdC1saXZl#db=afh&AN=9707131289

Premfors, R., Ehn, P., Haldén, E., & Sundström, G. (2009). Demokrati och byråkrati. Lund: Studentlitteratur AB.

UbU 1988:89. Om skolans utveckling och styrning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

UbU 1989:90. Kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

UbU 1990:91. Ansvaret för skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

UbU 1992:93. Valfrihet i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

UbU 2000:01. En förnyad lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

UbU 2009:10. Ny lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Viberg, A., Saluveer, K., Svensson, F., & Statistiska centralbyrån. (2015). Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden: Ett planeringsunderlag inför läsåret 2015/16 (Rapport 2015:5). Hämtad här Universitetskanslersämbetet:

http://www.uka.se/arkiv/rapporter/hogskoleutbildningarnaocharbetsmarknadenettplaneringsunderl aginforlasaret201516.5.5bb4875214acdd3d8c86c87e.html

Whitehead, A., & Ryba, K. (1995). New Zealand teachers' perceptions of occupational stress and coping strategies. New Zealand Journal of Educational Studies, 30, 177–188. Hämtad här

http://search.proquest.com/psycinfo/docview/618946020/E4EAF3F0DED943F1PQ/1?accountid=1 1754

8. Bilagor

Bilaga 1

Studie om arbetstillfredsställelse

Denna undersökning riktar sig till personer som arbetar som socialsekreterare inom barn- och ungdomssektionen eller högstadielärare. Syftet med studien är att undersöka upplevd arbetstillfredsställelse hos två yrkesgrupper inom offentlig förvaltning, socialsekreterare med myndighetsutövning för barn och unga och högstadielärare. Studien motiveras av en återkommande diskussion om båda yrkesgruppernas arbetssituation och behov av förändrade arbetsvillkor. Studien är en del i en kandidatuppsats i socialt arbete och genomförs under vetenskaplig handledning av Thorbjörn Ahlgren, filosofie doktor i socialt arbete och lektor på avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan.

Undersökningen utgörs av en enkät som skickas alternativt delas ut till 400 socialsekreterare och högstadielärare. Enkäten består av bakgrundsfakta och 37 frågor som mäter psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet. Det omfattar såväl arbets- och organisationsegenskaper som individuella arbetsrelaterade åsikter. Frågeformuläret tar cirka tio minuter att besvara.

Deltagandet är frivilligt och svaren behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen obehörig kommer ta del av materialet. Resultaten i rapporten kommer presenteras på ett sådant vis att det inte kan kopplas till den enskilda personen. För att vidare undvika att enskilda personer identifieras i er arbetsgrupp kommer en återkoppling på gruppnivå inte genomföras. Däremot kommer alla deltagare få tillgång till den slutliga rapporten och den övergripande jämförelsen.

Vid frågor eller synpunkter är Du välkommen att höra av dig till oss via telefon eller mail. Tack för att Ni väljer att delta i vår undersökning.

Student Student

My Vestman Fredrika Augustsson

0733-XXXXXX 0723-XXXXXX vemy1212@student.hj.se aufr1212@student.hj.se Handledare Thorbjörn Ahlgren ahth@hj.se

16_{Till en början var syftet med studien att studera upplevd arbetstillfredsställelse. Med anledning av den data som}

insamlats och de problem som uppstått med frågeformuläret, där ett antal ämnesområden fick utelämnas i analysen, ändrades dock studiens fokus till psykosocial arbetsmiljö.

Bilaga 2

Studie om arbetstillfredsställelse

Denna undersökning riktar sig till dig som arbetar som socialsekreterare inom barn- och ungdomssektionen eller högstadielärare. Syftet med studien är att undersöka upplevd arbetstillfredsställelse hos två yrkesgrupper inom offentlig förvaltning, socialsekreterare med myndighetsutövning för barn och unga och högstadielärare. Studien motiveras av en återkommande diskussion om båda yrkesgruppernas arbetssituation och behov av förändrade arbetsvillkor. Studien är en del i en kandidatuppsats i socialt arbete och genomförs under vetenskaplig handledning av Thorbjörn Ahlgren, filosofie doktor i socialt arbete och lektor på avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan.

Undersökningen utgörs av en enkät som skickas alternativt delas ut till 400 socialsekreterare och högstadielärare. Kontakt har upprättats med en representant från din arbetsplats som gett oss dina kontaktuppgifter. Enkäten består av bakgrundsfakta och 37 frågor som mäter psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet. Det omfattar såväl arbets- och organisationsegenskaper som individuella arbetsrelaterade åsikter. Frågeformuläret tar cirka tio minuter att besvara.

Ditt deltagande är frivilligt och dina svar behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ingen obehörig kommer ta del av materialet. Resultaten i rapporten kommer presenteras på ett sådant vis att det inte kan kopplas till dig som enskild person. För att vidare undvika att enskilda personer identifieras i er arbetsgrupp kommer en återkoppling på gruppnivå inte genomföras. Däremot kommer alla deltagare få tillgång till den slutliga rapporten och den övergripande jämförelsen.

Vid frågor eller synpunkter är Du välkommen att höra av dig till oss via telefon eller mail. Tack för att Du väljer att delta i vår undersökning.

Student Student

My Vestman Fredrika Augustsson

0733-XXXXXX 0723-XXXXXX vemy1212@student.hj.se aufr1212@student.hj.se Handledare Thorbjörn Ahlgren ahth@hj.se

17_{Till en början var syftet med studien att studera upplevd arbetstillfredsställelse. Med anledning av den data som}

insamlats och de problem som uppstått med frågeformuläret, där ett antal ämnesområden fick utelämnas i analysen, ändrades dock studiens fokus till psykosocial arbetsmiljö.

Bilaga 3

Studie om arbetstillfredsställelse

Undersökningen utgörs av en elektronisk enkät som skickas ut via e-post. Kontakt har upprättats med en representant från din arbetsplats som gett oss dina kontaktuppgifter. Enkäten består av bakgrundsfakta och 37 frågor som mäter psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet. Det omfattar såväl arbets- och organisationsegenskaper som individuella arbetsrelaterade åsikter.

Frågeformuläret tar cirka tio minuter att besvara.

För att komma till webbenkäten kan du antingen högerklicka på länken och välja ”öppna hyperlänk” eller trycka på Ctrl på tangentbordet samtidigt som du klickar på länken: https://www.webbenkater.com/s/58d5c39

Ditt deltagande är frivilligt och webbenkäten är anonym, vilket innebär att vi inte kommer få någon information om vem som besvarat enkäten. Resultaten i rapporten kommer presenteras på ett sådant vis att det inte kan kopplas till dig som enskild person eller din arbetsplats. För att undvika att enskilda personer identifieras i er arbetsgrupp kommer en återkoppling på gruppnivå inte genomföras. Däremot kommer alla deltagare få tillgång till den slutliga rapporten och den övergripande jämförelsen.

Vid frågor eller synpunkter är Du välkommen att höra av dig till oss via telefon eller mail. Tack för att Du väljer att delta i vår undersökning.

Student Student

My Vestman Fredrika Augustsson

0733-XXXXXX 0723-XXXXXX vemy1212@student.hj.se aufr1212@student.hj.se Handledare Thorbjörn Ahlgren ahth@hj.se

18_{Till en början var syftet med studien att studera upplevd arbetstillfredsställelse. Med anledning av den data som}

insamlats och de problem som uppstått med frågeformuläret, där ett antal ämnesområden fick utelämnas i analysen, ändrades dock studiens fokus till psykosocial arbetsmiljö.

Bilaga 4

Bilaga 5

In document Gräsrotsbyråkraters arbetsmiljö : En studie om psykosocial arbetsmiljö bland högstadielärare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga. (Page 41-60)