Av resultatet av vår studie kan vi dra slutsatsen att det finns en tydlig trend på den svenska fastighetsfinansieringsmarknaden om att söka sig till kapitalmarknaden för att få tag i finansiering. Mer specifikt finns en trend att emittera gröna obligationer, något som troligtvis inte enbart är en tillfällig fluga utan ett instrument som är här för att stanna. De flesta aktörer verkar ha uppfattningen om att fördelarna överväger nackdelarna med processen vilket vi även fått uppfattning om vid analys av marknadssituationen.
Vi förutspår även att gröna obligationer kommer fortsätta växa men avstanna något i tillväxttakt allt eftersom utvecklingen av andra gröna finansieringsinstrument tar fart. Ett exempel på detta är gröna banklån som många storbanker är i process att ta fram.
Avslutningsvis kan vi konstatera att aktörerna på marknaden ser positivt på gröna obligationers framtid och att det är något som folk vill ska få en ännu bredare spridning. Visst finns det säkerligen dem som kanske inte riktigt är så gröna som de utger sig för att vara, och visst skulle priset kunna vara några punkter bättre jämfört med vanliga, men som Åsa Lind på Fabege säger:
Källförteckning
Litteratur:Boatright, J. R. (2014). Ethics in Finance. Tredje upplagan. Sida 148–155. Oxford: John Wiley & sons Ltd.
Flick, U. (2014). An Introduction to Qualitative Research. Femte upplagan. London: Sage Publications. Lundh, L-G. et al. (1992). Kognitiv psykologi. Första upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Mishkin, F. S., Eakins, S. G. (2011). Financial markets and institutions. Sjunde upplagan. London: Pearson Education Limited.
Riksdagstryck, lagar, författningar, SOU med mera:
SOU 2017:115. Utredningen om gröna obligationer. Att främja gröna obligationer.
Artiklar och publikationer:
Barker, M., Wurgler, J. 2002. ‘Market Timing and Captial Structure’. The Journal of Finance, 57 utgåva 1 (2002), Sida 1–32.
Clapp, C. et al. 2016. ’Green Bonds and Environmental Integrity: Insights from CICERO Second Opinions’. CICERO Policy Note, 2016:1, Sida 1-21.
Daltveit Snørteland, O., Svardal Libeck, J. 2016. ’Do Investors Value Green Initiatives? A study of the ISO 14001 Certification and the Issuance of Green Bonds’. Det Samfunnsvitenskapelige fakultet, Handelshøgskolen ved UIS. Stavanger.
Dittmar, A. K., Dittmar, R. F. 2008. ‘The timing of financing decisions: An examination of the correlation in financing waves’. Journal of Financial Economics, 90 (2008), Sida 59–83.
International Capital Market Association. 2017. ’Green Bonds Principles’.
Porter, M. E., Van der Linde, C. 1995. 'Toward a New Conception of the Environment-Competitiveness Relationship', Journal of Economic Perspectives, 9, Sida 97-118.
Reichelt, H. 2010. ‘Green bonds: a model to mobalise private capital to fund climate change mitigation and adaption projects’. The Euromoney Environmental Finance Handbook. 2010. Sida 1-7.
Söderström, E., Larsson Regnström, A. 2014. ’Gröna Obligationer – En deskriptiv studie om gröna fastighetsobligationsmarknaden’. Institutionen för fastigheter och byggande, Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm.
Boverket. 2009. ’Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan’. Upplaga 1:1. Sida 39. Vasakronan. 2018. Årsredovisning för Vasakronan 2017. Sida 97.
Internetkällor:
Energimyndigheten. (2016). Statistik: Energiläget. [online] Energimyndigheten.se. Hämtat: http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/?currentTab=0#mainheading [24 maj 2018].
Moody’s. (2018). Moody's: Global green bond issuance down in first quarter, but rebound expected. [online] moodys.com. Hämtat: https://www.moodys.com/research/Moodys-Global-green-bond-issuance-down-in-first-quarter-but--PR_383125 [27 maj 2018].
Moody’s. (2016). Announcement: Moody’s publishes methodology on Green Bonds Assessment. [online] moodys.com. Hämtat: https://www.moodys.com/research/Moodys-publishes-methodology-on-Green-Bonds-Assessment--PR_346585 [14 maj 2018].
Nationalencyklopedin. (2018). Den Svenska Nationalencyklopedin [online] Ne.se. Hämtat: https://www-ne-se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/obligation [12 maj 2018]. Norges Bank Investment Management. (2018). Market Value. [online] nbim.no. Hämtat: https://www.nbim.no/en/the-fund/market-value/ [20 maj 2018].
Regeringen. (2017). Parisavtalet. [online] regeringen.se.
Hämtat: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/parisavtalet/ [27 maj 2018]. Swedish Green Building Council. (2018). Miljöbyggnad. [online] Sgbc.se. Hämtat: https://www.sgbc.se/var-verksamhet/miljoebyggnad [14 maj 2018].
Swedish Green Building Council. (2018). Leed. [online] Sgbc.se. Hämtat: https://www.sgbc.se/var-verksamhet/leed [14 maj 2018].
Swedish Green Building Council. (2018). Breeam. [online] Sgbc.se. Hämtat: https://www.sgbc.se/var-verksamhet/breeam [14 maj 2018].
www.kth.se
Ussif.org. Hämtat: https://www.ussif.org/sribasics [20 maj 2018].
Vasakronan. (2018). Finansiering: Gröna obligationer. [online] Vasakronan.se. Hämtat:
https://vasakronan.se/om-vasakronan/finansiell-information/finansiering/grona-obligationer [24 maj 2018].
Data och statistik:
JLL Jones Lang LaSalle. (2018). Aggregerad kapitalstruktur Sverige. Stockholm. JLL Debt and Financial Advisory. Konfidentiell excelfil överlämnad 8 maj 2018.
Riksbanken. (2018). Reporänta, in- och utlåningsränta. Stockholm. Riksbanken. [online] Hämtat:
https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/reporanta-in--och-utlaningsranta/ [27 maj 2018].
Muntliga källor:
Åsa Lind, Finanschef Fabege AB. Datum för intervju: 13 april 2018.
Thomas Nystedt, Finanschef Vasakronan. Datum för intervju: 13 april 2018. Anna Denell, Hållbarhetschef Vasakronan. Datum för intervju: 13 april 2018. Åsa Roslund, Finanschef Hufvudstaden AB. Datum för intervju: 16 april 2018. Jacob Bruzelius, Finanschef Rikshem. Datum för intervju: 12 april 2018. Anonym, Portföljförvaltare Bolag X. Datum för intervju: 16 april 2018.
Claes Helgstrand, VD och Finanschef Svensk Fastighetsfinansiering. Datum för intervju: 12 april 2018.
Bilaga 1: Intervjufrågor till fastighetsbolag som emitterat gröna
obligationer
1. Hur stor del av era skulder utgörs av gröna obligationer? 2. Hur har denna fördelning ändrats de senaste åren? 3. Hur ser er strategi för skuldportföljen ut framöver?
4. Har ni identifierat några trender inom fastighetsfinansiering? Dels historiskt men också på senare år.
5. Ser ni några finansiella fördelar med gröna obligationer?
6. Varför emitterar ni gröna obligationer och inte vanliga obligationer? 7. Hur påverkar miljöcertifieringar lönsamheten?
8. Påverkar det faktum att fastigheterna är miljöcertifierade deras marknadsvärde?
9. Hur ser era ”gröna åtaganden” ut framöver? Kommer fler miljöcertifierade fastigheter och gröna obligationer?
10. Hur tror Ni finansieringsmarknaden i helhet ser ut om tio år?
11. Ser Ni några etiska dilemman med den gröna trenden?
12. Hur ser ni på krav och regleringar för gröna obligationer kontra ”självreglering” där marknaden själv bestämmer om kraven för vad som ska anses gälla?
13. Vad tror ni är bra incitament för att främja gröna obligationer på fastighetsmarknaden?
Bilaga 2: Intervjufrågor till fastighetsbolag som inte emitterat
gröna obligationer
1. Hur ser er skuldportfölj ut i dagsläget?
2. Hur har denna fördelning ändrats de senaste åren? 3. Hur ser er strategi för skuldportföljen ut framöver?
4. Har Ni identifierat några trender inom fastighetsfinansiering? Dels historiskt men också på senare år.
5. Varför har Ni valt att emittera vanliga obligationer framför gröna? 6. Hur ser Ni på arbete med miljöcertifiering av byggnader?
7. Hur tror Ni finansieringsmarknaden som helhet ser ut om tio år?
8. Ser Ni några etiska dilemman med den gröna trenden?
9. Hur ser Ni på krav och regleringar för gröna obligationer kontra ”självreglering” där marknaden själv bestämmer om kraven för vad som ska anses gälla?
10. Vad tror Ni är bra incitament för att främja gröna obligationer på fastighetsmarknaden?
Bilaga 3: Intervjufrågor till emitteringsinstitut
1. Hur stor del av de fastighetsrelaterade obligationerna ni emitterar är gröna? 2. Hur har denna fördelning ändrats de senaste åren?
3. Hur tror ni framtiden för de gröna obligationerna ser ut?
4. Har ni identifierat några trender inom fastighetsfinansiering? Dels historiskt men också på senare år.
5. Hur jobbar ni för att främja hållbarhetstänk på marknaden i allmänhet och gröna obligationer i synnerhet?
6. Ser ni några finansiella fördelar för er själva med att emittera gröna obligationer? 7. Varför tror ni att man emitterar gröna obligationer framför vanliga obligationer? 8. Vad är fördelen med gröna obligationer framför vanliga obligationer?
9. Hur tror Ni finansieringsmarknaden i helhet ser ut om tio år? 10. Ser Ni några etiska dilemman med den gröna trenden?
11. Hur ser ni på krav och regleringar för gröna obligationer kontra ”självreglering” där marknaden själv bestämmer om kraven för vad som ska anses gälla?
12. Vad tror ni är bra incitament för att främja gröna obligationer på fastighetsmarknaden?