Denna studie har studerat de förändringar i kunskapsnivå och övergång till högskola som har skett när andelen elever i friskola förändrats i Sveriges län över åren 2004-2011. Studiens resultat visar att andelen elever i friskola inte verkar påverka det genomsnittliga slutbetyget.
Samtidigt har det skett en genomgående nedgång av resultaten på högskoleprovet i Sverige under den studerade tidsperioden. Detta är en trend som kontrolleras bort i denna studie i och med att årsfixa effekter inkluderas och det är heller inte en trend som studien kan uttala sig om, utan ytterligare studier behövs inom området för att utröna kausaliteten i denna fråga. Det som denna studie finner är att län med högre andel elever inskrivna i friskolor verkar ha sjunkit ännu mer mätt med kunskapsindikatorn högskoleprov jämfört med län med lägre andel elever inskrivna i friskolor. Studien visar samtidigt att län med en högre andel elever i friskolor verkar ha fler elever som övergår till vidare studier på högskola. Det verkar därmed som att det finns visst fog för att anta att den incitamentsstruktur som nämndes i studiens början, där fokus har flyttats från kunskap till andra mål, kanske stämmer.
Påverkar andelen elever som är inskrivna i friskolor i Sveriges läns gymnasieskolor mellan åren 2004-2011 kunskapsnivån och övergången till högskolestudier?
Resultaten i denna studie indikerar att andelen elever i friskola inte påverkar det genomsnittliga utfallet i slutbetyg, däremot sänks högskoleprovsresultatet marginellt. Därmed påverkar andelen elever inskrivna i friskolor kunskapsnivån i Sveriges läns gymnasieskolor år 2004-2011 marginellt negativt. En procentenhets ökning av andelen elever i friskola leder i genomsnitt till en sänkning av resultatet på högskoleprovet någonstans i intervallet 0.06 till 0.17 råpoäng. Samtidigt påverkar andelen elever som varit inskrivna i friskolor övergången till högskolan svagt positivt. En procentenhets ökning av andelen elever i friskola leder i genomsnitt till en ökning av övergången till högskolan någonstans i intervallet från ingen påverkan till 0.22 procentenheters högre övergång till högskola.
42
Referensförteckning
Litteraturlista
Ahlin Å., (2003) Does School Competition Matter?:
Effects of a Large-Scale School Choice Reform on Student Performance. Working Paper Series, Department of Economics, Uppsala University.
Bergström F., Sandström M. (2001) Konkurrens mellan skolor: för barnens skull! Ekonomisk Debatt 2001, årg 29, nr 5.
Bildt, C., Ask, B., (1991) Proposition 1991/92:95 Om valfrihet och friståendeskolor, Stockholm http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och-skrivelser/prop-19919295-om-valfrihet-o_GF0395/
Björklund A., Lindahl M., Plug E. (2006). The Origins of Intergenerational Associations:
Lessons from Swedish Adoption Data, The Quarterly Journal of Economics(2006) 121 (3): 999-1028.
Black S., Machin S., (2010) Housing Valuations of School Performance, Handbook of the Economics of Education
Böhlmark A., Lindahl M., (2008) Does School Privatization Improve Educational
Achievement?:Evidence from Sweden's Voucher Reform. IZA, Discussion Paper No. 3691.
Böhlmark A., Lindahl M., (2012)Har den växande friskole- sektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt? Uppsala. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)RAPPORT 2012:17.
Chiswick, B., (1974) Income Inequality: Regional Analyses within a Human Capital Framework, National Bureau of Economic Research.
Fredriksson P., Vlachos J. (2011) Reformer och resultat: Kommer regeringens utbildningsreformer att ha någon betydelse? Finanspolitiska rådet,
http://www.finanspolitiskaradet.se/download/18.34d8785812fd178ec94800022368/13771952 94594/110608+Fredriksson+och+Vlachos.pdf
Hartman L. (red), Vlachos J. (2010a) Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd?2:aupplagan.Stockholm. SNS förlag.
Jacob, B., Lefgren L. (2006), What do parents value in education?: An empirical
investigation of parents’ revealed preference for teachers, Quarterly Journal of Economics, 122, s. 1603–1637
Krantz T., Olsson J., (2013) Svenskt näringslivs remisssvar från 2013 gällande friskolor.
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/svenskt-naringslivs-remissvar-friskolorna-
i-samhallet_575051.html/binary/Svenskt%20N%C3%A4ringslivs%20remissvar%20Friskolorn a%20i%20samh%C3%A4llet (2014-05-15).
Le Grand, J., Bartlett, W. (red.) (1993). Quasi-markets and Social Policy. London, MacMillan Press Ltd.
43 Lindahl, M., (2014) Föreläsning 7 arbetsmarknadsekonomi, Uppsala Universitet, Uppsala, 2014-02-07, Föreläsning.
Rothstein, J. (2006), Good principals or good peers?: Parental valuation of school characteristics, Tiebout equilibrium, and the incentive effect of competition among jurisdictions, American Economic Review, 96, s. 1333–1350.
Sacerdote, B. (2008), Nature and nurture effects on children’s outcomes: What have we learned from studies of twins and adoptees?, Dartmouth College and NBER
Skolverket (1994), SKOLFS 1994:2 Förordning om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna ,Stockholm
http://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.
se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D259
Skolverket, Ekström, A (Gen. Dir) (2013), PISA-studien 2012, rapport 398, Stockholm.
Elanders.
Stage C., Ögren G., (2010) Högskoleprovet våren och hösten 2010: provdeltagargruppens sammansättning och resultat, Umeå, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
Vlachos j., (2008) 26-faldig ökning av andelen toppstudenter
http://ekonomistas.se/2008/08/25/26-faldig-kning-av-andelen-toppstudenter/ (2014-06-06).
Vlachos, J (2010b) Betygets värde, Konkurrensverket, Stockholm, Uppdragsforskningsrapport:
2010:6.
Wikström C.,Wikström M.,(2004) Grade inflation and school competition: an empirical analysis based on the Swedish upper secondary schools, Economics of Education Review 24 (2005) 309–322
Wondratschek V., Edmark K., & Frölich K. (2013) The Short- and Long-Term Effects of School Choice on Student Outcomes: Evidence from a School Choice Reform in Sweden.
Centre for European economic research. Discussion Paper No. 13-105
Ögren G., Umeå universitets institution för tillämpad utbildningsvetenskap, Telefonsamtal 2014-04-22
44 Databaser
Arbetsförmedlingens statistik om ungdomsarbetslöshet
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-prognoser/Tidigare-statistik.html Skolverkets databas Jämförelsetal http://www.jmftal.artisan.se/
Socialstyrelsens databas om ekonomiskt bistånd
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/ekonomisktbistand Statistiska centralbyråns statistikdatabas
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/?rxid=7aa4d246-b865-4454-ac92-8537e17459b3
Sveriges kommuner och Landstings databas Kolada: http://www.kolada.se/
45
Bilaga 1. Deskriptiv statistik
Grafer över Län
Figur A1. Det genomsnittliga slutbetyget i länen
13.5 1414.513.5 1414.513.5 1414.513.5 1414.5
2000 2005 2010
2000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 2010
Blekinge Dalarna Gotland Gävle Halland
Jönköping Kalmar Kronoberg Mälardalen Norrbotten
Skåne Stockholm Uppsala Värmland Västerbotten
Västernorrland Västra götaland Örebro Östergötland
betyg
year
Graphs by cname
46
Figur A2. Råpoängsgenomsnittsresultatet på högskoleprovet i länen
Figur A3. Övergången till högskolan i länen
60657075606570756065707560657075
2000 2005 2010
2000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 2010
Blekinge Dalarna Gotland Gävle Halland
Jönköping Kalmar Kronoberg Mälardalen Norrbotten
Skåne Stockholm Uppsala Värmland Västerbotten
Västernorrland Västra götaland Örebro Östergötland
hp
year
Graphs by cname
30405060304050603040506030405060
2000 2005 2010
2000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 2010
Blekinge Dalarna Gotland Gävle Halland
Jönköping Kalmar Kronoberg Mälardalen Norrbotten
Skåne Stockholm Uppsala Värmland Västerbotten
Västernorrland Västra götaland Örebro Östergötland
hgskolan
year
Graphs by cname
47
Figur A4. Andelen elever i friskola i länen
Figur (A1)-(A4) visar graferna för slutbetyg, högskoleprov, övergång till högskola och andelen friskoleelever över tiden i alla 19 län som är inkluderade i studien. Observera att denna studie kontrollerar bort effekten av trenden då årsfixa effekter inkluderas, trenderna syns i dessa grafer. Som kan ses har resultaten överlag sjunkit på högskoleproven,
slutbetygens resultat varierar, och de går anmärkningsvärt uppåt i Stockholms län.
Övergången till högskolan har varit skiftande. Andelen elever i friskola har varit ständigt ökande i alla län utom Gotlands län.
010203040 010203040 010203040 010203040
2000 2005 2010
2000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 2010 2000 2005 2010
Blekinge Dalarna Gotland Gävle Halland
Jönköping Kalmar Kronoberg Mälardalen Norrbotten
Skåne Stockholm Uppsala Värmland Västerbotten
Västernorrland Västra götaland Örebro Östergötland
friskolor
year
Graphs by cname
48