Finlandssvenska ungdomars kostvanor påminner överlag övriga ungdomars kostvanor i Finland. De skillnader man fann i denna undersökning mellan finlandssvenska ungdomar och finskspråkiga var att de finlandssvenska ungdomarna oftare åt familjemåltider samt söta mellanmål som godis och läskedrycker. Skillnaden i skolmatskonsumtionen var stor då det var många i det svenskspråkiga högstadiet som inte åt skolmaten. Detta kan bero på att skolmaten i denna skola var av dålig kvalité.
Skolans elever upplevde att det inte fanns några speciellt finlandssvenska matvanor. Elever äter det som är tillgängligt så skolor borde satsa på försäljning av hälsosamma mellanmål så som frukt eller yoghurt istället för godis eller läsk.
Under studien kom det fram flera olika aspekter angående mat, hälsa och kroppsbild. Det som man mest fäste märke till var ändå barnens attityd mot skolmåltiden och hur det påverkar den ungas generella attityder kring våra teman. Skolmåltiden och leverantörens kvalité på skolmaten påverkade de allmänna åsikterna om mat.
38 Referenser
Affenito, S, G., Thompson, D, R., Barton, B, A., Franko, D, L., Daniels, S, R., Obarzanek, E, Schreiber, G, B. & Striegel-Moore, R, H. (2005). Breakfast consumption by African-American and white adolescent girls correlates positively with calcium and fiber intake and negatively with body mass index. Journal of American Dietetic Association, 105(6), 938
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser (2 uppl.). Danmark: Studentlitteratur AB.
Backman, L., Bluhm, G., Lundin, A. & Mulder, M. (2007). Trivsel i skolmatsalen Till dig som vill förbättra miljön i skolans matsal. Folkhälsoguiden. Stockholmsläns landsting.
Belasco, W. (2008). Food: The key concepts. Storbritannien: Berg Publishers.
Bell, B, T. & Dittmar, H. (2011). Does Media Type Matter? The Role of Identification
in Adolescent Girls’ Media Consumption and the Impact of Different Thin-Ideal Media on Body Image. Sex Roles. 65, 478–490.
Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Currie, C., Roberts, C., Morgan, A., Smith, R., Settertobulte, W., Samdal, O. & Barbekow
Rasmussen, V. (2002). Young people's health in context. Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study: WHO World Health Organization international report from the 2001/2002 survey.
(Health Policy for Children and Adolescents; No. 4). Danmark: World Health Organization 2004.
De Vault, M. L. (1991). Feeding the Family, the social organization of caring as gendered work.
Chicago: University Of Chicago Press.
Ejlertsson, G. (2005) Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson J. A. (1981) Segsliten språkstrid. Stora språkstriden, Efter 1809. Malmö: Bernces Förlag AB.
Ewles, L. & Simnett, I. (2009). Hälsoarbete (2:a uppl.). Pozkal, Polen: Studentlitteratur AB.
(Orginalarbete publicerat 2003)
Finlands Lag: Självstyrelselag för Åland (1991). Helsingfors. (16.8.1991/1144). Tillgänglig:
http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1991/19911144
Finlands Lag. Lagen om grundläggande utbildning. (1998). Helsingfors. Tillgänglig:
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980628
Finlands Lag: Språklag. (2003). Helsingfors. (6.6.2003/423). Tillgänglig:
http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2003/20030423
Finlandssvensk Info: http://www.finlandssvensk.info/ 2009 Hämtad: 17.4.2012
39 Folkhälsan 2004. Om mat och motion i barnfamiljen. Tillgänglig:
http://www.folkhalsan.fi/Global/Rapporter%20och%20publikationer/BarnFamiljer/Familjecafe_lite n_broschyr.pdf
Folkhälsan 2010. Äta bör man…. Folkhälsan. Publicerad 10 november 2010 Tillgänglig:
http://www.folkhalsan.fi/sv/startsida/Aktuellt/Tidningar/Artiklar-i-urval/Ata-bor-man/
Freedman, D, S., Dietz, W, H., Srinivasan, S, R. & Berenson, G, S. (1999). The relation of overweight to cardiovascular risk factors among children and adolescents: the Bogalusa Heart Study. Pediatrics. 103. 1175-82.
Fruh, S, M., Mulekar, M, S., Hall, H., Fulkerson, J., King, A., Jezek, K. & Roussel, L. (2012).
Benefits of Family Meals With Adolescents: Nurse Practitioners Perspective. The Journal for Nurse Practitioners, 8(4), 280-287.
Gillman, M, W., Rifas-Shiman, S, L., Frazier, A, L., Rockett, H, R., Camargo, C, A Jr., Field, A, E., Berkey, C, S., & Colditz, G, A. (2000). Family dinner and diet quality among older children and adolescents. Archives of Family Medication 9(3). 235-40.
Gortmaker, S, L., Must, A., Perrin, J, M., Sobol, A, M., and Dietz, W, H. (1993). Social and economic consequences of overweight among adolescents and young adults. New England Journal of Medicine, 329, 1008-12.
Gracia, A., & Albisu, L, M. (2001). Food Consumption in the European Union: Main Determinants and Country Differences. Agribusiness, 17, 469-488.
Guthrie, J, F,. & Morton, J, F. (2000). Food sources of added sweeteners in the diets of Americans.
Journal of the American Dietetic Association, 100(1), 43.
Haapalahti, M., Mykkänen, H., Tikkanen, S. & Kokkonen, J. (2003). Meal patterns and food use in 10- to 11-year-old Finnish children. Public Health Nutrition, 6, 365–370.
Hartola, M. (2003). Ruokaretki Turun Saaristoon Matresa i Åbo Skärgård. Jyväskylä, Finland:
Atena Kustannus Oy.
Heikkilä, R., Hyyppä, M, T., Ingström, P., Koljonen, J., Korhonen, J., Leikola, M., Meriläinen, R., Moring, K., Olkinuora, H., Ruusuvuori, J., Sasi, K., Seppänen, J., Storgård, P., Vikström, J. &
Virtanen, K. (2011). Kära Hurri! 15 synvinklar på tvåspråkighet i Finland. Helsingfors: Schildts &
Söderströms.
Hietala-Koivu, R. (2002). Landscape and modernizing agriculture: a case study of three areas in Finland in 1954-1998. Agriculture, Ecosystems & Environment, 91, 273-281.
Hill, A. (2007). The Food & Cooking of Finland. London, England: Anness Publishing Ltd.
Hoppu, U., Lehtisalo, J., Tapanainen, H. & Pietinen, P. (2010). Dietary habits and nutrient intake of Finnish adolescents. Public Health Nutrition, 13, 965-972.
40 Hyyppä, M, T. (2007). Livskraft ur gemenskap – om socialt kapital och folkhälsa. Polen:
Studentlitteratur AB.
IOM Institute of Medicine. (2002). Dietary reference intakes for energy and the macronutrients, carbohydrates, fiber, fat, fatty acids, cholesterol, protein and amino acids. Washington DC:
National Academic Press.
Lindroos, A-K. & Rössner, S. (2007). Fetma: från gen- till samhällspåverkan. Polen:
Studentlitteratur AB.
Lindqvist, Y. (2009). Mat, måltid, minne: hundra år av finlandssvensk matkultur. Helsingfors:
Svenska litteratursällskapet.
Lipsanen-Nyman, M. & Björkqvist, E. (2006). Övervikt hos barn och unga.
Finska Läkaresällskapets Handlingar, 166(2), s.81 – 86. Tillgänglig:
http://www.fls.fi/Site/Widget/Editor/884/files/081_086_Lipsanen.pdf
Lommi A, Luopa, P, Puusniekka R, Vilkki S, Jokela J, Kinnunen T & Laukkarinen E. (2011).
Hälsa i skolan 2011. Rapport för Åland. Institutet för hälsa och välfärd. Helsingfors.
Lyytikäinen. (2007). Handbok för studerandehälsovården. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer, 2006:13. Helsingfors: Universitetstryckeriet. Tillgänglig:
http://www.stm.fi/c/document_library/get_file?folderId=28707&name=DLFE-3931.pdf Hämtad:
30.07.2012
MML (2012). En god start på skolvägen. Ta hand om den lilla skoleleven. MML Mannerheims barnskyddsförbund. Helsingfors. Tillgänglig:
http://mll-fi-bin.directo.fi/@Bin/e98910e81a70c615d90b074d8fc63b84/1347017891/application/pdf/15287629/
Ta%20hand%20om%20den%20lilla%20skoleleven%202012%20nettiin.pdf Hämtad: 22.07.2012 Mäkiniemi, J-P., Pirttilä-Backman, A-M. & Pieri, M. (2011). Ethical and unethical food. Social representations among Finnish, Danish and Italian students. Appetite, 56:2, 495-502.
Neumark-Sztainer, D, Story, M., Ackard D, Moe J & Perry C. (2000). Family meals among adolescents: findings from a pilot study. Journal of Nutrition Education, 32, 335.
Neumark-Steiner, D., Story, M., Perry, C. & Casey, M, A. (1999). Factors influencing food choices of adolescents: findings from focus-group discussions with adolescents. Journal of the American Dietetic Association, 99(8), 929-37.
Ny Nordisk Mad (2012). Tillgänglig: http://nynordiskmad.org/aktuellt/artiklar/skolmaten-i-finland-aer-naerapaa-ett-under/ Hämtad: 20.09.2012
Pollitt, E., Cueto, S. & Jacoby, E, R. (1998). Fasting and cognition in well- and undernourished schoolchildren: a review of three experimental studies. The American Society for Clinical Nutrition, 67(4), 779-784.
41 Powell, C, A., Walker, S, P., Chang, S, M. & Grantham-McGregor, S, M. (1998). Nutrition and education: a randomized trial of the effects of breakfast in rural primary school children. The American Journal of Clinical Nutrition, 68, 873–9.
Prättälä, R. & Helminen, P. (1990). Finnish meal patterns. In Somogyi, J. & Koskinen, E.
(Eds), Nutritional adaptation to new life-styles, (80–91). Bibliotheka Nutritio et Dieta. Basel:
Karger.
Prättälä, R. & Roos, E. (1999). From Regional Ethnographies to Interdisciplinary Approaches—
Research on Meals in Finland. Appetite, 32, 66–72.
Puska, P., Pietinen, P. & Uusitalo, U. (2002). Part III. Can we turn back the clock or modify the adverse dynamics? Programme and policy issues Influencing public nutrition for
non-communicable disease prevention: from community intervention to national programme – experiences from Finland. Public Health Nutrition, 5(1A), 245–251.
Rampersaud, G, C., Pereira, M, A., Girard, B. L., Adams, J. & Metzl, J, D. (2005) Breakfast habits, nutritional status, body weight, and academic performance in children and adolescents. Journal of the American Dietetic Association, 105(5), 743-60; 761-2.
Raulio, S., Roos, E. & Prättälä, R. (2010). School and workplace meals promote healthy food habits. Public Health Nutrition, 13(6A), 987-992.
Skolmat Sverige. (2012). Tillgänglig: http://www.skolmatsverige.se/skolmat-i-sverige-nu Hämtad:
10.6.2012
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket.
Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/hem-och-konsumentkunskap Uppdaterad 11.06.2011. Hämtad: 13.07.2012
Social- och hälsovårdsministeriet. (2004). Pressmeddelande 300/2004 28.09.2004 Övervikt bland unga en folkhälsorisk i framtiden. Tillgänglig:
http://www.stm.fi/sv/pressmeddelanden/pressmeddelande/-/view/1267787 Hämtad: 02.05.2012 Sommardahl, E. (2012). Språkrådet: Varför talas det svenska i Finland?
Tillgänglig: http://www.sprakradet.se/3695 Hämtad: 12.08.2012
Stang, J. (2007). Nutrition in adolescence. I Mahan, L, K. & Escott-Stump, S, (red.), Krause's food
& nutrition therapy (12:e uppl.), (246 – 265). St.Louis, Mo, USA: Saunders Elsevier.
Statistikcentralen (2011). Befolkning i slutet av 2011. Tillgänglig:
http://www.stat.fi/tup/suoluk/suoluk_vaesto_sv.html Hämtad: 22.06.2012
42 Strandvik, H. & Sjödahl, C. (2011). Projekt Operation Skolmat Slutrapport Grönsaksbuffé – blev succé. Tillgänglig:
http://www.sre.fi/ruoka.fi/www/fi/ohjelma/hankkeet/loppuraportit/SLUTRAPPORT.pdf Hämtad:
15.06.2012
Story, M., Neumark-Steiner, D. & French, S. (2002). Individual and environmental influences on adolescent eating behavior. Journal of the American Dietetic Association, 102(3 suppl), 40.
Språkinstitutet (2012). Tillgänglig via: http://www.sprakinstitutet.fi/index.phtml?l=sv Hämtad: den 12.04.2012
SRE (2010). Programmet för främjande av finsk matkultur. Tillgänglig:
www.sre.fi/ruoka.fi/www/se/index.php Hämtad: 04.05.2012
Statsrådets förordning om social- och hälsoministeriet 90/2008, Tillgänglig: www.stm.fi Hämtad:
13.08.2012
Statsrådets förordning om undervisnings- och kulturministeriet 310/2010, undervisnings- och kulturministeriets arbetsordning 329/2010 Tillgänglig: www.minedu.fi Hämtad: 22.06.2012 Tandefelt, M. (2003). Tänk om…Svenska språknämndens förslag till till handlingsprogram för svenskan i Finland. Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland 2003. Kapitel:
Modersmål och skolspråk. Tillgänglig:
http://kaino.kotus.fi/www/verkkojulkaisut/tank_om/tank_om1.jpgv Hämtad: 30.06.2012
Tanttu, A-M. (2007). Northern flavours Food from Finland. Keuruu, Finland: Otava Book Printing Ltd.
THL 2006. Hälsa i skolan info. http://info.stakes.fi/kouluterveyskysely/SV/index.htm. Publicerats 28.2.2006, Uppdaterats 30.8.2012. Hämtad: 13.04.2012
U.S. Council of Economic Advisors. (2000). Teens and their parents in the 21st century: an examination of trends in teen behavior and the role of parental involvement. Council of Economic Advisors: White Paper.
Utbildningsstyrelsen. (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004.
Vammala 2004. Tillgänglig: http://www02.oph.fi/svenska/ops/grundskola/LPgrundl.pdf Hämtad:
VRN. (2005). Finska näringsrekommendationer – kost och motion i balans. Statens näringsdelegation 2005. Tillgänglig:
43 http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/attachments/vrn/ravitsemussuositus2005.swe.pdf Hämtad:
17.04.2012
VRN. (2008). Statens näringsdelegation. Puska, P., Hakala, P., Heiskanen, S., Hirn, J., Lahti-Koski, M., Manninen, M., Marniemi, A., Mykkänen, H., Männistö, S., Nuutila, J., Pethman, K., Pyykkö, M., Ryhänen, E-L., Ryynänen S., Sarlio-Lähteenkorva S., Savisalo, A. & Vaihia K.
Rekommendation för skolbespisning. Helsingfors: Savion kirjapaino Oy. Tillgänglig:
http://www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/attachments/vrn/kouluruokailu_2008_kevyt_swe_2.pdf Hämtad 15.05.2012
Viner, R, M. & Cole, T. J. (2005). Adult socioeconomic, educational, social, and psychological outcomes of childhood obesity: a national birth cohort study. British Medical Journal (International Edition), 330(7504), 1354.
von Martens, T. (17.10.2011). Barnens kostvanor kan främjas på många sätt. Folkhälsan. [Online].
Tillgänglig: http://www.folkhalsan.fi/Web/Apps/News/NewsItem.aspx?id=9489&item=20771 Hämtad 23.07.2012
Wesslén, A., Abrahamsson, L. & Fjellström, C. (1999). Attitudes Towards Food Among Teenagers - Reflected by Focus Group Interviews. Journal of the American Dietetic Association, 99(9), A68.
44
Bilaga 1
Bestämmelser, myndigheter och andra aktörer i Finland
Bestämmelser om skolbespisningen finns i utbildningslagarna (bland annat i Lagen om
grundläggande utbildning 628/1998 § 31). Eleverna ska få en daglig avgiftsfri måltid från förskola och grundläggande utbildning ända tills utbildningen på andra stadiet är slutfört. I lagen konstateras dessutom att ”den som deltar i undervisningen skall varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenigt ordnad och övervakad” (Rekommendation för skolbespisning 2008).
Riksdagen besluter om utbildnings-, livsmedels- och hälsolagstiftning samt finansiering. (Finlands grundlag § 3, riksdagens arbetsordning 17.12.1999/40 år 2000, www.eduskunta.fi). Statsrådet (regeringen) och de vederbörliga ministerierna ansvarar för planering och verkställandet av riksdagens beslut på sina ansvarsområden (Finlands grundlag § 68, lag om statsrådet 175/2003, reglemente för statsrådet 262/2003).
Ärenden angående skolmat faller under tre ministeriers förvaltningsområden. I korthet så ansvarar Undervisnings- och kulturministeriet för alla frågor som gäller undervisning i sin helhet (Statsrådets förordning om undervisnings- och kulturministeriet 310/2010, www.minedu.fi), Social- och
hälsoministeriet för välfärd och hälsa i all verksamhet (Statsrådets förordning om social- och hälsoministeriet 90/2008, www.stm.fi) samt Jord- och skogsbruksministeriet för matproduktion och näringsmedelsäkerhet (Statsrådets förordning om jord- och skogsbruksministeriet 1061/2003.
www.mmm.fi).
Regionförvaltningsverken startade sin verksamhet år 2010 när länen och länsstyrelserna nedlades.
De sex regionala förvaltningsverken (och statens ämbetsverk på Åland) behandlar angående undervisningssektorn bland annat besvär och klagomål samt arrangerar tilläggsutbildning för skolpersonal. Verken styr också kommunernas livsmedeltillsyn (Lag om regionförvaltningsverken 896/2009).
Kommunernas uppgift är att ordna grundläggande utbildning för alla barn i kommunen. (Lag om grundläggande utbildning 682/1998 § 31). Kommunerna är skyldiga att lokalt fastställa de centrala principerna för hur skolbespisningen ska ordnas som en del av elevvården samt målen för
skolbespisningen när det gäller hälsa, näring och umgängesfostran (Grunderna i läroplanen för den grundläggande undervisningen 2004). Kommunerna och skolorna får självständigt besluta hur bespisningen ordnas i praktiken. Matsedlarna ska planeras enligt näringsrekommendationerna från Statens näringsdelegation (Rekommendation för skolbespisning 2008). Den praktiska
livsmedeltillsynen sker i huvudsak i kommunerna (Livsmedelslagen 23/2006).
Statens näringsdelegation är ett expertorgan som sedan 1954 följer upp finländarnas kostvanor och hälsotillstånd och har på basis av dessa resultat gett ut statliga näringsrekommendationer. År 2008 angav man de senaste rekommendationerna för skolmåltiden (www.ravitsemusneuvottelukunta.fi).
Utbildningsstyrelsen är ett statligt ämbetsverk som gör upp läroplansgrunderna för grundskolor,
45 gymnasier och yrkesexamina samt utvecklar utbildningen genom olika projekt (www.oph.fi). Den grundades år 1991 genom sammanslagning av dåvarande Skolstyrelsen och
Yrkesutbildningsstyrelsen (Lag om utbildningsstyrelsen 182/1991).
Institutionen för hälsa och välfärd är ett statligt forsknings- och utvecklingsinstitut som startade år 2009 då Folkhälsoinstitutets och före detta Social- och hälsostyrelsens uppgifter sammanslogs i en organisation (Lag om Institutet för hälsa och välfärd 668/2008). Barn, ungdom och skolmat ingår i institutionens verksamhet (www.thl.fi) .
Livsmedelssäkerhetsverket EVIRA inledde verksamheten år 2006 då Livsmedelsverket och ett par forsknings- och konrollorganisationer sammanslogs (Lag om Livsmedelsäkerhetsverket 25/2006).
EVIRAs främsta uppgift är att försäkra livsmedlens hälsosamhet genom kontroll, undersökning och rådgivning (www.evira.fi).
Förutom myndigheterna intresserar skolbespisningen också flera andra aktörer som en hel del officiella, ideella och intresseorganisationer.
SRE var statens första matkulturprogram (2008-2011) för att främja den finska matkulturen.
(www.sre.fi). Programmet lyckades skapa ett brett samarbete bland regeringens politiska program, ministerierna, olika främjandeorganisationer och media. Ett fint exempel är ”Operation skolmat”
(Strandvik och Sjödahl, Slutrapport, 2011), som genomfördes av Marthaförbundet (www.martha.fi).
Föreningen Hem och Skola (www.hemochskola.fi), Barnens Parlament i Finland
(www.lastenparlamentti.fi), Mannerheims Barnskyddsförbund (www.mll.fi), Folkhälsan
(www.folkhalsan.fi) och Hushållslärarnas förbund (www.kotitalous.org) är vidare exempel på icke kommersiella organisationer som medverkar och tar aktivt ställning i frågor angående skolmat.
Mjölk och hälsa (www.maitojaterveys.fi), Föreningen Matinformation (f.d. Finfood)
(www.hyvaasuomesta.fi) och Inhemska Trädgårdsprodukter (www.kasvikset.fi) är exempel på intresseorganisationer som deltar i utvecklandet av skolbespisningen med syfte att främja inhemska och lokala produkter i skolmaten.
46 Bilaga 2 Fyll i ett alternativ per fråga.
1. Ålder: _________ 2. Kön: Flicka
□
Pojke□
3. Årskurs______4. Föräldrarnas bakgrund:
Båda Svenskspråkiga En svenskspråkig och en finskspråkig Två finskspråkiga
□ □ □
Annat?
□
Vad: ___________________________________________________5. Hur ofta åt du middag tillsammans med familjen under den senaste veckan? (med middag avses en måltid med lagad mat som äts på kvällen vid dukat bord)
Varje dag 4-6 ggr 2-3 ggr 1 gång Inte alls Vet inte
□ □ □ □ □ □
6. Hur ofta åt du frukt och grönsaker under den senaste veckan? (med frukt och grönt avses en portion frukt eller grönsaker som t.ex. ett äpple, en apelsin eller en handfull sallad eller bär) Varje dag 4-6 ggr 2-3 ggr 1 gång Inte alls Vet inte
□ □ □ □ □ □
7. Hur ofta åt du skolmaten under den senaste veckan?
Varje dag 3-4 ggr 1-2 ggr Inte alls Vet inte
□ □ □ □ □
7.1. Ifall du inte åt skolmaten under någon dag, varför? (Förklara fritt med några ord)
________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________
________________________________________________________________________________
47 7.2. Om du äter av skolmaten, hur nöjd är du med den? På en skala från 1-5 där 1 = inte alls nöjd och 5= mycket nöjd.
1 2 3 4 5
□ □ □ □ □
8. Hur ofta drack du energidryck eller läsk under den senaste veckan?
Varje dag 4-6 ggr 2-3 ggr 1 gång Inte alls Vet inte
□ □ □ □ □ □
9. Har du försökt gå ner i vikt inom det senaste året?
Två eller flera gånger En gång Aldrig Vet inte
□ □ □ □
10. Hur ofta åt du färdigmat under den senaste veckan? (med färdigmat avses till exempel en färdig pizza eller makaronilåda eller andra helfabrikat från mataffär)
Varje dag 4-6 ggr 2-3 ggr 1 gång Inte alls Vet inte
□ □ □ □ □ □
11. Hur ofta åt du godis under den senaste veckan? (med godis avses till exempel choklad och lösgodis)
Varje dag 4-6 ggr 2-3 ggr 1 gång Inte alls Vet inte
□ □ □ □ □ □
12. Vad anser du vara hälsosam mat? Berätta fritt med några ord.
13. Vad associerar du med en bra skolmåltid? Berätta fritt med några ord.
Tack!
48 Bilaga 3
Arbetsfördelning
Planering av studien och uppsatsarbetet: 50/50 Litteratursökning: 50/50
Datainsamling: 50/50 Analys: 50/50
Skrivandet av uppsatsen: 50/50