Det är viktigt med informationsspridning kring förändringa i avfallshanteringen. Denna information måste kommuniceras ut till alla berörda aktörer i samhället i ett tidigt stadie. Att involvera aktörerna redan i planeringsstadiet kan bygga en grund till ett större engagemang, samtidigt som det skulle stärka relationerna mellan avfallsentreprenörerna och de olika aktörerna.
En bra kommunikation bidrar till samförstånd och mindre missuppfattningar. Osäkerhet och informationsbrist kring källsortering bidrar till att mycket hamnar i den brännbara fraktionen idag. Totalt 68 % av de tillfrågade i enkätundersökningen svarade att de slänger avfall som de är osäkra på i den vita påsen (brännbara). I dagens läge råder det delade meningar om vart ansvaret ligger för att tillhandahålla ett bra källsorteringssystem. Frågan om fortfarande ligger hängande är vart ansvaret ligger. Ligger det hos hushållet, bostadsbolaget, kökstillverkaren eller kommunen? Detta är något som skulle vara intressant att titta närmare på i framtida studier.
Idag finns det en stor åtgång på påsar i Borås Stad som är uppbundet till avfallshanteringen. Tanken med införandet av en tredje fraktion är att öka sorteringen av plastförpackningar från hushållen. Att göra detta med ännu en plastpåse väcker en frågeställning om det är rätt väg att gå. Om man ser till avfallstrappan, vill man allra helst minska plastanvändningen i första hand. Att minska materialanvändningen står högre än att materialåtervinna i avseende till hållbarhet. Dock är återvinning ett steg högre upp än energiåtervinning. Men vidare utveckling inom just användingen av påsar bör ses över i framtiden. Förpackningsindustrin är idag en del av problemkomplexet. Detta med anledning av det tillverkas plastförpackningar idag som inte går att återvinna.
För att ändra på detta krävs stora ändringar i basstrukturen i samhället samt inom själva förpackningstillverkningsindustrin. Ska ett företag kunna miljömärka en icke återvinningsbar förpackning för att den är tillverkad miljövänligt? Att se över och forma om branschen skulle kräva stora resurser men det kan vara ett nödvändigt ont för den framtida konsumtionen av plastförpackningar.
Vidare slutsatser:
Felsortering kan bero på att en del förpackningar består av olika material vilket gör det svårt för konsumenten att källsortera.
Det nuvarande avfallssystemet i Borås stad upplevs av bostadsbolagen ha brister i form av mycket nedskräpning, felsortering och grovavfall, vilket bidrar till onödiga och kostsamma utgifter.
Pågående projekt såsom TJAFS som försöker utveckla avfallshanteringen så att bilberoendet kan fås bort ur systemet en kreativ lösning som ökar den sociala hållbarheten.
Det skulle vara intressant att utföra studier och utvärdera eventuella framtida styrmedel och deras effekter när det gäller införandet av ett nytt system, i detta fall en tredje avfallspåse till hushållen. Studien skulle kunna ta upp frågeställningen om det finns det incitament man kan införa för att ändra på människors beteende kring sin avfallshantering.
Kökstillverkarna erbjuder bra lösningar för källsortering i hushållen som går att anpassa till olika avfallssystem.
Bostadsbolagen tror sig inte påverkas av införandet av en tredje avfallsfraktion. På så vis ligger det inte i deras planering att anpassa sig efter förändringer hos en energi entreprenör. Denna känsla är något man skulle kunna påverka genom att involvera dem mer i utvecklingen av avfallshanteringen.
Respondenterna i enkätundersökningen hade flera olika frågor bland annat hur deras avfallstaxa, kärlstorlek och plats i köket kommer att påverkas. De ställde sig också undrande över hur den kommande påsens storlek och kvalité kommer vara. Frågor som kan vara viktiga att besvara inför införandet av en tredje fraktion.
Från samanställningarna över enkätundersökningarna kan det konstateras att respondenterna upplever sig källsortera bra samt att de har en god kännedom om hur stadens avfallssystem fungerar. Men eftersom detta inte fungerar finns det antingen avsaknad av motivation eller information hos allmänheten.
Referenser
AB Bostäder Borås (u.å.) Om oss. <http://www.bostader.boras.se/index.php?page=allt-om-oss> [Hämtad 170419]
Adolfsson, I. Allerup, J. Viklund, L.(2016). Sveriges Återvinning av förpackningar och tidningar- uppföljning av producentansvar för förpackningar och tidningar 2015.
<http://www.naturvardsverket.se/upload/stod-i-miljoarbetet/vagledning/avfall/forpackningar/Forpackningsrapport161028.pdf > [Hämtad 170504]
Alingsås kommun (2014). Avfallsplan för Göteborgregionen – bilaga 8 Alingsåskommun
<https://www.alingsas.se/sites/default/files/2014-05-28_bilaga_8__alingsas_kommun_antagen.pdf > [Hämtad 170405]
Andersson M., von Borgstede C., Eriksson O., Guath M., Henriksson G., Sundqvist J-O. & Åkesson L. (2011) Hållbar avfallshantering: utvärdering av styrmedel från ett psykologiskt och etnologiskt perspektiv. TRITA-INFRA-FMS, vol. 2011:5, vol. 2011:5, KTH
<http://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/haallbar-avfallshantering-utvardering-av- styrmedel-fraan-ett-psykologiskt-och-etnologiskt-perspektiv(df10a509-a42d-49e4-86fa-0d18884f88ee).html> [Hämtad 170511]
Avfallsplan (2016). Strategi Program »Plan Policy Riktlinjer Regler
<https://www.boras.se/download/18.6aebd8f01576f6872d44efa4/1475217923577/Avfallsplan +-+plan.pdf> [Hämtad 170330]
Avfall Sverige (2009) Handbok för avfallsutrymmen – Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall.
<http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Handbok_f%C3%B6r_avfallsutry mmen/handbokAvfallsutrymmen.pdf> [Hämtad 170410]
Avfall Sverige (2014) Införande av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. GUIDE #6 Januari 2014
<https://www.lerum.se/globalassets/documents/forvaltningssidorna/bygga-bo-och-miljo/renhallning/avfall-sverige-guide6_fni.pdf> [Hämtad 170331]
Avfall Sverige (2015) förebyggande av
avfall<http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/foerebyggande-av-avfall/> [Hämtad 170526]
Avfall Sverige (2016). Svensk avfallshantering.
<http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/sah_2016_webb.pdf> [Hämtad 170329]
Avfall Sverige (u.å.) Avfall Sverige – branschorganisationen för avfallshantering och återvinning. <http://www.avfallsverige.se/om-avfall-sverige/> [Hämtad 170418]
Bergman, H & carisson, L. (1998). Avfallshantering och producentansvar i Miljöbalken: förklaringar och kommentarer. Daleke Grafiska, Malmö 1998
Bisaillon. M, finnveden. G, Noring.M, stenmarck. Å, Sundberg. J, Sundqvist. J, Tyskeng. S. (2009). Nya styrmedel inom avfallsområdet?<http://docplayer.se/116555-Nya-styrmedel-inom-avfallsomradet.html> [Hämtad 170511]
Borås Energi och Miljö (2012). Vår dröm, tillsammans förverkligar vi den [broschyr] Borås Energi och Miljö (2016a). Borås energi och miljös organisation.
<http://www.borasem.se/webb/omborasenergiochmiljo/varorganisation.4.3e4533f215414900 6c875734.html> [Hämtad 170328]
Borås Energi och Miljö (2016b). Ryaverket kraftvärmeverk.
<http://www.borasem.se/webb/omborasenergiochmiljo/varaanlaggningar/ryaverketiboras.4.3e 4533f2154149006c875471.html> [Hämtad 170328]
Borås Energi och Miljö (2016c). Sobackens miljöstation.
<http://www.borasem.se/webb/omborasenergiochmiljo/varaanlaggningar/sobacken.4.3e4533f 2154149006c87549b.html> [Hämtad 170328]
Borås Energi och Miljö (2016d). Sjöbo vattenverk.
<http://www.borasem.se/webb/omborasenergiochmiljo/varaanlaggningar/sjobovattenverk.4.3 e4533f2154149006c875486.html> [Hämtad 170328]
Borås Energi och Miljö (2016e). Gässlösa avloppsreningsverk.
<http://www.borasem.se/webb/omborasenergiochmiljo/varaanlaggningar/gasslosaavloppsreni ngsverk.4.3e4533f2154149006c87545c.html> [Hämtad 170328]
Boverket (2011) Avfallshantering – tillgänglig, säker och estetisk Inspiration och vägledning vid planering och byggande av avfallsutrymmen, återvinningsstationer och
återvinningscentraler.
<http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/avfallshandboken-26-maj.pdf> [Hämtad 170418]
Carlsson. A(2002). Kartläggning och utvärdering av plaståtervinning i ett
systemperspektiv.<http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b73d1/14455154671 96/B1418.pdf> [ Hämtad 170510]
CTK (2017) Marknadsanalys – Införande av en tredje avfallspåse (opublicerat manuskript) Dahlstrand, U. & Biel, A. (1997). Pro-environmental habits: propensity levels in behavioural change. Journal of Applied Social Psychology, 27, 588-601.
De Young R., Boerschig S., Carney S., Dillenbeck A., Elster M., Horst S., Kleiner B., Thomson B. (1995). Recycling in Multi‐Family Dwellings: Increasing Participation and Decreasing Contamination. Population and Environment: A Journal of Interdisciplinary Studies Vol. 16 No.3 pp. 253‐267.
<https://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/handle/2027.42/43482/11111_2006_Article_BF023 31920.pdf?sequence=1> [Hämtad 170403]
Effekta (2017) Verklighetslabbet för innovativ resurshantering i Borås.
<http://www.vinnova.se/sv/Resultat/Projekt/Effekta/2009-02225/Verklighetslabbet-for-innovativ-resurshantering-i-Boras/> [Hämtad 170503]
Envac AB (u.å. a) Stationär sopsug. <http://www.envac.se/produkter_och_tjanster/vara-produkter/stationar-sopsug> [Hämtad 170505]
Envac AB (u.å. b) Norra djurgårdsstaden. <http://www.envac.se/referenser/norra-djurgardsstaden> [Hämtad 170407]
EO Berg, P & Mattsson, C. (2001). Insamling av hushållsavfall: en kartläggning och analys av system för hantering av hushållsavfall och förpackningar, Sverige 2000. Elanders Gotab Stockholm 2001
Eskilstuna Energi & Miljö (u.å. a) Färgsortering.
<https://www.eem.se/privat/atervinning/fargsortering/> [Hämtad 170404] Eskilstuna Energi & Miljö (u.å. b) Frågor och svar om återvinning.
<https://www.eem.se/privat/atervinning/fragor-och-svar/> [Hämtad 170404] Eskilstuna Energi & Miljö (u.å. c). ReTuna återbruksgallerian
<https://www.eem.se/privat/atervinning/retuna-aterbruksgalleria/> [Hämtad 171419] Ewert S., Henriksson G., Åkesson L. (2009). Osäker eller nöjd ‐ kulturella aspekter på vardagens avfallspraktik. KTH Samhällsplanering och miljö. ISSN 1652‐5442.
<http://www.hallbaravfallshantering.se/download/18.71afa2f11269da2a4058000758/1350483 385773/os%C3%A4ker+eller+n%C3%B6jd+med+omslag.pdf> [Hämtad 170403]
Falck, R. (2013). Smarta sopor: världens avfallsutmaning och vår chans. Ekerlids förlag, Stockholm
Finnveden, G, Björklund, A., Carlsson Reich, M.., Eriksson, O. and Sörbom, A. (2007) Flexible and robust strategies for waste management in Sweden. < http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:235551/FULLTEXT01.pdf> [Hämtad 170511]
Fråne. A, Stare. A.(2014). Mijöstyrande taxa? En guide till viktbaserad avfallstaxa inför beslut, vid införande och drift. (rapport
B2147)<http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b7684/1454339631744/B2147. pdf> [hämtad 170515]
Gorgeson, R. (2006). Environmental Benefits Of Recycling an international review of life cycle comparisons for key materials in the UK recycling sector.<https://www.environmental-expert.com/articles/environmental-benefits-of-recycling-7597/full-article> [Hämtad 170514] Hamrén webbyrå (2017a) Om miljösäck. <http://miljosack.se/om-miljosack/> [Hämtad 170503]
Hamrén webbyrå (2017b) Miljövinster. <http://miljosack.se/miljovinster/> [Hämtad 170503] Henriksson, G. (2010) Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika
insamlingstekniker för matavfall. (Projektnummer WR-31) Waste Refinery
Henriksson, G., Åkesson, L., & Ewert, S. (2010). Uncertainty regarding waste handling in everyday life. Sustainability, 2(9), 2799-2813. doi:10.3390/su2092799
Henryson J. & Goldmann, M.(2007). Återvunnen råvara- en god affär för klimatet.
<http://www.recycling.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=8c3d632b-bc38-
4794-8f0c-d2a5d26f5771&FileName=%C3%85tervunnen+r%C3%A5vara+-+en+god+aff%C3%A4r+f%C3%B6r+klimatet.pdf> [Hämtad 170514]
Holmberg, J. (2016) Kommunikationschef Borås Energi och Miljö, Intervju 30 september 2016
IKEA (2017) Källsorterings- och sopsorteringskärl – Källsorteringsbehållare som ger ordning i köket <http://www.ikea.com/se/sv/catalog/categories/departments/kitchen/24259/> [Hämtad 170503]
Innovationsplattform Borås (u.å.) TJAFS: Tjänsteutveckling i Avfallssystemet
<http://www.innovationsplattformboras.se/innovationsst%C3%B6d/tjafs-32959938> [Hämtad 170509]
IVL Svenska miljöinstitutet AB (2010) Om sopsugar.
<http://hamtaavfall.ivl.se/ominsamlingssystem/varianteravinsamlingssystem/omsopsugar.4.3d 9ff17111f6fef70e9800048606.html> [Hämtad 170407]
Kvik (2017) Historien om det häftiga köket. <http://www.kvik.se/mer-om-kvik/historien-om-det-haeeftiga-koeeket> [Hämtad 170503]
Krugloff O. (1995). Plasterna i vårt dagliga liv. PIR – Plastbranschens Informationsråd. Stockholm. Sverige.
Lindsten, J. (2016) Plast i tredje påse för boråsarna med ny sortering. Borås Tidning, 4 november.
<http://web.retriever-info.com.lib.costello.pub.hb.se/services/archive/displayDocument?documentId=05081320161 10419f0bef4f9785b86f568259452c355f6&serviceId=2> [Hämtad 170329]
Naturvårdsverket (2012). Från avfallshantering till resurshushållning, Sveriges avfallsplan 2012-2017 (rapport 6502)
<http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6500/978-91-620-6502-7/> [Hämtad 170419]
Naturvårdsverket (2016a). Sveriges Etappmål. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Sveriges-miljomal/Etappmal/> [Hämtad 170329]
Naturvårdsverket (2016b). Lager och regler om avfall. <http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Lagar-och-regler-om-avfall/> [Hämtad 170329]
Naturvårdsverket (2016c). Producentansvar <http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Resultat-producentansvaret/> [Hämtad 170403]
Naturvårdsverket (2016d) Minskad förbrukning av plastbärkassar – Redovisning av regeringsuppdrag. Ärendenummer: NV-08250-15
Nielsen, k. (2012) Fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Litteraturstudie 2012
<https://goteborg.se/wps/wcm/connect/1562e880422360bcaf6aefd7f2f70e44/FNI_Litteraturst udie.pdf?MOD=AJPERES&CACHEID=1562e880422360bcaf6aefd7f2f70e44> [Hämtar 170410]
Nilsson K., Florén B. & Sonesson U.(2009) Klimatpåverkan från primärförpackningar för olika livsmedelsgrupper- Underlag till klimatcertifiering. Klimatmärkning Rapport 2009:1 <http://www.klimatmarkningen.se/wp-content/uploads/2009/12/2009-1-forpackningar.pdf> [Hämtad 170504]
Nilsson, U. (2016) Därför är en tredje soppåse rätt väg. Borås Tidning, 16 november. <http://www.bt.se/insandare/darfor-ar-en-tredje-soppase-ratt-vag/> [Hämtad 170330] Regeringen (2005). Enlagteknisk utformning av en skatt på avfall som förbränns. Kapitel 6. (Rapport SOU
2005:23)<http://www.regeringen.se/49bb3d/contentassets/a46086801ccc43dc97fc64722b159 b0c/en-braskatt---beskattning-av-avfall-som-forbranns-kap-6-10> [Hämtad 170515]
Renhållningsordningen (2006) Avfallsplan och lokala föreskrifter för avfallshantering antagen av kommunfullmäktige i januari 2006
<http://www.linkoping.se/contentassets/c6aeeef1fd7f482cae3a3817a5d997d8/renhallningsord ning.pdf> [Hämtad 170404]
Rousta, K., Bolton, K. & Dahlén, L., 2016. A Procedure to Transform Recycling Behavior for Source Separation of Household Waste. Recycling, 1(1), s.147–165.
<http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9768> [Hämtad 170330]
Rousta, K. & Dahlén, L., 2015. Source Separation of Household Waste : Technology and Social Aspects. In Resource Recovery to Approach Zero Municipal Waste, ISSN
148224036X. Available at: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-8716. Schön, A-K. (2017) Projektchef, Strategisk utveckling på Borås Energi och Miljö. Epost kontakt 170403.
Sjödahl, M. (2016) Borås Energi och Miljö i otakt med utvecklingen. Borås Tidning, 10 november. <http://www.bt.se/insandare/boras-energi-och-miljo-i-otakt-med-utvecklingen/> [Hämtad 170330]
Sopor (2016) Statistik Sverige jämfört med EU <http://sopor.nu/fakta-om-sopor/statistik/sverige-jaemfoert-med-eu/> [Hämtad 170412]
Sugi Group AB(2017a) Om oss. < http://pantapasen.se/om-oss/> [Hämtad 170503] Sugi Group AB(2017b) Anslut företag. <http://pantapasen.se/anslut-foretag/> [Hämtad 170503]
Svantesson, I. (2017) Utlysning för utvecklingsprojekt inom avfalls- och återvinningsområdet 2016–2018. <http://www.avfallsverige.se/rapporter/avfall-sverige-utveckling/> [Hämtad 170418]
Svenskt Näringsliv (2017). Entreprenörer- Ingvar Kamrad.
<http://företagsamheten.se/entreprenorer/ingvar-kamprad/> [Hämtad 170503] Sveriges riksdag (2016). Avfallsförordningen (2011:927)
<http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/avfallsforordning-2011927_sfs-2011-927> [Hämtad 170329] Söderman Ljunggren. M.(2017). Ekonomisk analys av nya styrmedel för hanteringen av svenskt avfall- Forskningsprogrammet Hållbar
avfallshantering.<http://www.ivl.se/download/18.3016a17415acdd0b1f46d9/1491476397979/ C229.pdf> [Hämtad 170514]
Trawell AB (2015) Borås Energi och Miljö – Kundundersökning (opublicerat manusskript) Hovås
Ullsaxen bygg & förvaltning (u.å.) Välkommen till Ullsaxen <http://ullsaxen.se/index.aspx> [Hämtad 170419]
Vedum kök och bad AB (u.å.) Om Vedum – Ett familjeföretag som tänker långsiktigt. <http://www.vedum.se/om-vedum> [Hämtad 170503]
Von Borgstede, C., & Andersson, K. (2010) Environmental Information — Explanatory Factors for Information Behavior. Sustainability, 2(9), 2785-2798; doi:10.3390/su2092785 Willhem AB (2013a) Om Willhem <https://www.willhem.se/Om-Willhem/om-willhem/> [Hämtad 170419]
Willhem AB (2013b) Willhemlyftet – gammalt blir som nytt <https://www.willhem.se/Om-Willhem/willhemlyftet/> [Hämtad 170419]
World Commission on Environment and Development (1987) Our Common Future. Rapport från: Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. <http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm> [Hämtad 170517]
Åkesson L., Ewert S., & Henriksson, G. (2009) Osäker eller nöjd-kulturella aspekter på vardagens avfallspraktik. TRITA-INFRA-FMS, vol. 2, vol. 2, KTH.
Bilaga.1
Eskilstuna Energi och Miljö
Intervju med Kent Briby, Produktionschef vid Eskilstuna Energi och miljö, genomförd vid personligt möte den 26 april 2017.
Hur ser avfallshanteringen ut i de hushåll som inte har färgsortering?
Idag är det 16 000 villor och cirka 4 000 fritisbostäder som har möjligheten att ansluta sig till färgsorteringen. Av dessa är de 98 % som valt att ansluta sig.
När det nya systemet infördes så gav man dessa hushåll tre olika valmöjligheter. Det första alternativet var att uppgradera sig till färgsortering med 6 fraktioner i hemmet. 5 stycken fraktioner för sorterat avfall och 1 för brännbart restavfall. De andra allternativet var att endast sortera ut matavfall och sedan sortera de återstående faktionerna själv och köra dem till en ÅVS. Självklart ingår även här en brännbar fraktion för dessa hushåll. Dessa två alternativ fås för samma taxa men det sista alternativet, som innebär helt osorterat avfall med ingen utsortering av matavfall, straffas med en dubbel taxering. Av de 2 % som valt att inte färgsortera är det endas ett fåtal som valt att ha helt osorterat avfall.
Under 90-talet satsade Eskilstuna stort på sin avfallshantering i flerbostadshus områdena och man byggde ut tillgången till miljöhus och ÅVS kraftigt. Upp till 80 % av dessa områden har miljöhus eller liknande ute på gården. Då sorteringen upplevs god och infrastrukturen fungerar bra kring detta system så valde man att inte ändra systemet för flerbostadshus.
Hur fungerar det i sorteringsanläggningen när hushållen har olika? o Separeras de eller sorteras de i samma verk?
o Enskilda transporter?
Vi kör endast avfall från villor i den optiska sorteringen så det är helt andra bilar som tömmer flerfamiljsbostadshusen. Villor som inte vill ansluta sig till det optiska sorteringssystemet åker ändå med i samma process. De hushållen ska dock tillskillnad från de anslutna hushållen åka med sitt utsorterade avfall själva till ÅVS. Så i deras kärl kommer det endast vara brännbart och matavfall och därför behövs inte avfallet separeras vid körning genom sorteringsverket. Man behöver inte heller separera rutterna för sopbilarna, det enda man får särskilja är körningar från verksamheterna. Detta för att underlätta arbetet i anläggningen. Från verksamheter förekommer de ofta större bitar av löst material och de kan lätt sätta sig på tvären och stoppa upp anläggningen. Så då går de snabbare och smidigare att köra dessa lass för sig.
För att effektivisera våra fjärrtransporter från Örebro och Strängnäs har vi fixat uppsamlingsstationer för omlastning av avfallet innan det körs till Eskilstuna. På så vis slipper man köra en enskild sopbil utan man kan köra en större lastbil med högra lastnings kapacitet och genom detta dra ner på antalet körningar.
Den optiska färgsorteringens för- och nackdelar?
Slängs det i fel påsar?Givetvis så före kommer en del felsortering. I vår sämsta påse (pappförpackningar) har vi 80 % rätt sorterat och i våra bästa påsar (matavfall och tidningar) har vi cirka 90 % rena fraktioner. Färgsorteringen har bidragit till att vi har kunnat minska den brännbara fraktionen
ungefär 50 % i vår anläggning. Intressant att notera är dock att insamlingen från ÅVS inte minskat nämnvärt. Detta tror vi beror på att större och mer utrymmeskrävande förpackningar fortfarande körs till ÅVS. Troligen för att man inte fylla sitt sopkärl för fort.
Dock har vi just nu en dialog med hushållen angående glas sortering. Idag måste villahushållen åka iväg till ÅVS med sitt glas. Något som tagits upp av en del kunder, då de endas behöver åka med glaset men inget annat.
Glassortering skulle gå att föra in i systemet med då skulle de behövas en vadderad påse till detta, vilket betyder att denna skulle bli ganska så dyr. Så i dags läget funderar vi på nu är att eventuellt erbjuda kunderan glassortering direkt i hemmet med då i så fall som en tilläggstjänst vi då tar lite extra betalt för.
Utrymmeskrävande?
När systemet skulle införas fick vi många kritiker som menade på att de kommer inte fungera och att de skulle bli för utrymmeskrävande för hushållen. Men det visade sig att de skulle fungerar bra.
Innan färgsorteringen så samlade vi in ungefär 8 000 ton avfall från villor och fritidsbostäder. Nu samlar vi istället in 8 500 ton avfall som istället bättre sorterat. Det enda som skett är en omfördelning avfallet i soptunnan. Samma avfall fast de ligger i olika påsar.
Vilka logistiska problem har man stöt på?
Det fanns en viss oro att det skulle bli trångt och svårhanterat för hushållen. Men vi valde att låta kunderna få utforma sina egna lösningar. Det enda vi gjorde innan införandet av systemet var att gå ut mot de närliggande verksamheterna kring Eskilstuna för att informera om vårt införande och uppmanade dessa att vara förberedda på ökad efterfrågan för bättre källsorteringslösningar.
En spännande sak vi nu får uppleva i och med vårt system är att företag som håller på med nyproduktioner i vårt område kontaktar oss för konsultation över hur de ska utforma lägenheter, eller andra boende former, på bästa sätt för att avfallshanteringen ska fungera. Vilket såklart är väldigt bra för oss då det bidrar till att vi kan vara med och påverka.
Kundnöjdheten?
Efter en kundunderökning gjord av oss 2013 och 2015 i Eskilstuna och Strängnäs området kan vi påvisa att kundnöjdheten har ökat. Över 83 % anser att färgsorteringen av förpackningar och matavfall direkt i hemmet är bra och endast 2 % tvivlar på konceptet. Över 90 % av brukarna av systemet tycker också av vår löpande information och kommunikation bra eller mycket bra.
Upplevs sorteringen bli högre i dessa hushåll och upplevs fraktionerna renare? Eskilstuna har inget som tidigare system som man kan jämföra med, men överlag så upplevs