Intervjuerna visade på förskollärarnas kompetens och kunskap om hållbar utveckling. Det framkom tydligt att de alla arbetar med det och försöker att lyfta fram det. Hållbar utveckling som begrepp används inte i planering av aktiviteter eller i strävan för
läroplanens mål som berör hållbar utveckling. Trots detta är ämnet stort och dess betydelse för förskolan förnekas inte av någon förskollärare. All tidigare forskning i denna studie visar på att hållbar utveckling berör mer än bara ytliga miljö- och
samhällsfrågor. Genom hållbar utveckling framhävs normer och värderingar som ska genomsyra framtida samhället. I lärandet för hållbar utveckling i förskolan skapas nya relationer, både mellan barn och vuxna men även barn och natur, vilket utgörs ifrån mötet mellan människa och omvärld. Denna studies resultat visar att även i små samtal om miljö- och samhällsfrågor kan barn få en förståelse för hållbar utveckling. Samtal kring hållbarhetsfrågor förser barn med kunskap och erfarenhet kring begrepp som underlättar för framtida samtal och aktiviteter om hållbar utveckling.
Hållbar utveckling är idag mer aktuellt än någonsin och det visar förskollärarna
förståelse för. Utifrån förskollärarnas uttryck om hållbar utveckling i förskolan är det ett välkomnat ämne som berör oss alla på olika sätt. Även om man inte hinner eller kan driva aktiviteter för hållbar utveckling är det fortfarande bra att samtala om
hållbarhetsfrågor för att väcka intresse och driva nyfikenheten att vilja utforska frågor som berör hållbar utveckling.
Avslutningsvis tycker vi att hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling är ett ämne som måste utvecklas och arbetas med mer i förskola, skola och all typ av
utbildning. Det är en fråga om vart vi människor är på väg och hur vi vill ta oss dit. Människan har ett gemensamt ansvar att leva hållbart. Det är förskollärarens roll och ansvar att uppmuntra och utmana barns nyfikenhet och strävan för en hållbar
Referenslista
Akyol, T., Kahriman-Pamuk, D., & Elmas, R. (2018). Drama in Education for Sustainable Development: Preservice Preschool Teachers on Stage: Journal of Education and Learning; Vol. 7, No. 5
Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Butler, J. (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos. Cohen, L. Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research methods in education. 6. ed. London: Routledge
Dahlberg, G. & Åsén, G. (2011). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I A. Forssell (Red.), Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber
Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig
Verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholm Universitet
Engdahl, I., Karlsson, B., Hellman, A. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling - är det någonting för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt ”Lärande för hållbar utveckling i praktiken”. Stockholm: Svenska OMEP och författarna
Engdahl, I & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Barns lärande och utveckling. I Engdahl I & Ärlemalm-Hagsér, E. (Red.) Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet (s. 162–189). Stockholm: Liber AB
Engdahl, I & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Kulturer för hållbarhet. I Engdahl I &
Ärlemalm-Hagsér, E. (Red.) Att bli förskollärare - mångfacetterad komplexitet (s. 253–265). Stockholm: Liber AB
Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: förutsättningar för barns
utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2014. Uppsala
Hägglund, S., & Pramling Samuelsson, I. (2009). Early childhood education and learning for sustainable development and citizenship: International Journal of Early Childhood, Vol. 41, No. 2
Kahriman Öztürk, D., Olgan, R., & Güler, T. (2012). Preschool Children's Ideas on Sustainable Development: How Preschool Children Perceive Three Pillars of Sustainability with the Regard to 7R: Educational sciences: Theory & practice, Special Issue, autumn
Larsson, L. (2010). Intervjuer. I Ekström, M. & Larsson, L. (red.) Metoder i kommunikationsvetenskap. (s. 53–86). Lund: Studentlitteratur
Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra-aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups utbildning
Lenz Taguchi, H. (2013). Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. Malmö: Gleerup
Lärarförbundet. (2015). Satsa tidigt - satsa på förskolan: perspektiv på läraryrket - tid och utveckling. Hämtad 2018-12-29 från:
https://www1.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/webDescription/8849DD2504403 C64C1257E4A0023E22F/$file/Satsa_tidigt_Satsa_pa_forskolan_sep_2015.pdf Marton, F & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, I., & Katz, L. (2008). The Contribution of Early Childhood Education to a Sustainable Society
Regeringskansliet. (2018-06-13). Gustav Fridolin presenterar arbetet med en förnyad läroplan för förskolan. Hämtade 2019-01-07, från:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/06/gustav-fridolin- presenterar-arbetet-med-en-fornyad-laroplan-for-forskolan/
RFSL. (2015-10-14). Hbtq. Hämtad 2019-01-07, från https://www.rfsl.se/hbtq- fakta/hbtq/
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Reviderad 2016. (s. 4, 5, 8). Hämtad 2018- 12-26 från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. (s. 5) Hämtad 2018-12-26 från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
United Nations Conference on Environment and Development. (1992). Agenda 21, Rio Declaration, Forest Principles. Hämtade 2018-11-28 från:
https://sustainabledevelopment.un.org/content/documents/Agenda21.pdf United Nations World Commission on Environment and Development. (1987).
Brundtland report. Hämtad 2018-12-18 från:
Utbildningsdepartementet. (2010). Förskola i utveckling - bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Hämtad 2018-12-20 från:
https://www.regeringen.se/contentassets/a57a67cdd48e461abdd46c587b0e0575/f orskola-i-utveckling---bakgrund-till-andringar-i-forskolans-laroplan
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Nordisk Barnehageforskning: Lärande för hållbar
utveckling i förskolan, kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Vol, 5. Nr, 14. Sid 1–17.0
Ärlemalm‐Hagsér, E. & Sandberg, A. (2011) Sustainable development in early childhood education: in‐service students' comprehension of the concept, Environmental Education Research, Vol, 17. Nr 2. Sid 187–200
Öhman, J. (2006). Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling. Meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv. Doktorsavhandling, Universitetsbiblioteket. Hämtad 2018-12-08 från: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:136414/FULLTEXT01.pdf
Bilaga 1
Frågor till förskollärare
1. Hur tolkar du hållbar utveckling i förskolan utifrån läroplanen för förskolan? 2. Vad innebär hållbar utveckling för dig i förskolans verksamhet?
3. Hur ser diskussionerna ut mellan vuxna i förskolan angående hållbar utveckling? a. Hur ser samtalet om hållbar utveckling ut mellan vuxna och barn på förskolan? 4. På vilka sätt arbetar ni med hållbar utveckling?
a. Hur ser barns delaktighet och inflytande ut? b. Är hållbar utveckling synligt i dokumentationen? c. Varför?
5. Vilka hinder förekommer i arbetet med hållbar utveckling i förskolan? a. Varför förekommer dessa problem?
6. Vilken aspekt av hållbar utveckling fokuseras det på i förskolan? a. Varför?
7. Hur kan arbetet kring hållbar utveckling i förskolan utvecklas och förstärkas? a. Varför tycker du det?
Bilaga 2
Missivbrev
Hej! Vi är två lärarstudenter vid namn Derice och Edris som studerar på Mälardalens högskola till förskollärare. Vi ska nu göra vårt självständiga arbete med inriktning på hållbar utveckling.
Studiens syfte är att ta reda på hur förskollärare arbetar med hållbar utveckling i
förskolan samt hur förskollärare förstår begreppet hållbar utveckling utifrån läroplanen. Varje intervju kommer ta ungefär 30–40 minuter och kommer spelas in med ditt
samtycke. All empiri som samlas in under intervjuerna kommer endast användas till det självständiga arbetet. När arbetet är klart kommer alla empiri förstöras och raderas. Det insamlade materialet kommer att behandlas och bearbetas enligt Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Det innebär att namn och annan känslig information kommer att anonymiseras. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Det är naturligtvis möjligt att som deltagare i undersökningen få ta del av det färdiga resultatet när arbetet är klart, om så önskas. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen Diva.
Derice Shumilov Susoho dso15001@student.mdh.se 0737284835 Edris Tabibian etn15004@student.mdh.se 0733898425 Handledare: Louise Sund louise.sund@mdh.se
Bilaga 3
Jämställt deltagande
(Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015, s. 263)
Förskolans pedagogiska
praktik sett ur ett
rättviseperspektiv.
Jämställt deltagande.
Omfördelning.
Ekonomisk rättvisa.
Alla barns lika
rättigheter till en
förskola av hög kvalité.
Erkännande.
Kulturell rättvisa.
Barns tänkande och
åsikter ses lika värda,
utan misserkännande
av kön, ålder eller andra
diskrimineringsgrunder.
Representation.