I detta kapitel sammanfattar vi våra slutsatser som är baserade på analysen och resultatet. Vi redogör även förslag till vidare forskning.
Vårt syfte med uppsatsen var att genomföra en deskriptiv komparativ analys av förstudier inför en implementering av affärssystem. Detta anser vi oss ha uppfyllt genom att ha genomfört tio intervjuer och kartlagt olika perspektiv på förstudier. Dessa olika perspektiv har sedan beskrivits och jämförts för att komma fram till ett svar på vår frågeställning.
Vi har funnit att den påverkansfaktor på en förstudie som variablerna uppgift, struktur, teknologi och personal (aktörer) i Leavitts (1965) ”diamond model” har, kan variera mycket mellan olika förstudier. Vi anser att denna påverkansfaktor kan härledas till de fyra olika aspekterna konsultens kompetens, erfarenhet, resursfördelning och affärssystemets storlek.
Konsultens kompetens
Utifrån våra interjuver framgår att konsultens kompetens kan ses som tvådelad, och denna kompetens kan delas upp i en social och en kunskapsmässig del. I och med att konsulter kan ses som kunskapsförmedlare till andra människor och i många fall är den person som har störst ansvar i en förstudie, anser vi att det är avgörande för förstudiens resultat hur konsulterna kan kommunicera och umgås med intressenterna i en organisation. Vår slutsats blir att aspekten konsultens kompetens är den aspekt som det bör läggas störst vikt vid, och det visar sig genom konsultens förmåga att ha i åtanke alla variablerna i Leavitts ”diamond model” vid en förstudie. Denna förmåga berör vilken påverkansfaktor variablerna får.
Erfarenhet
Eftersom det inte framkommit under våra intervjuer att det finns någon inarbetad övergripande modell för förstudier inom SYSteam, bygger tillvägagångssätten under en förstudie mycket på tidigare erfarenheter. Vår slutsats av detta blir att erfarenhet från tidigare förstudier kan ha ett stort inflytande på hur man ser på variabler i Leavitts ”diamond model”.
Resursfördelning
Under våra intervjuer har det framkommit att kunden ofta inte är villiga att lägga ned de pengar som krävs för att göra en fullgod förstudie. Följden av detta blir att det även uppstår en brist på tid för att kunna göra en genomarbetad förstudie. Vi anser att kundens syn på resursfördelning har ett stort inflytande på den tid som konsulten har att disponera till förstudien. Vår slutsats blir att kundens syn på resursfördelning hämmar den tid som konsulten kan disponera på de olika variablerna i Leavitts ”diamond model”.
Affärssystemets storlek
Utifrån vårt insamlade material har vi funnit att affärssystemets storlek är en bidragande orsak till hur omfattande en förstudie är och därmed vilka krav som ställs på konsulten. Vid införande av ett nytt affärssystem kan kunden välja att installera valfritt antal moduler, och detta kan medföra en ökad komplexitet i förstudien och den kommande implementeringen. Vid införandet av ett stort affärssystem avsätts mer tid åt förstudie än vid införandet av ett litet affärssystem. Vår slutsats av detta är att vid införandet av ett stort affärssystem anser sig kunden kunna ta kostnaden för att lägga mer tid på förstudien, och indirekt lägga mer tid på de olika variablerna i Leavitts ”diamond model”.
Utifrån hur Leavitts ”diamond model” påverkas av aspekterna ovan anser vi att vår grundsyn kring ”contingency theory” fortfarande gäller. Slutsatsen blir att det inte finns enbart ett rätt sätt att genomföra en förstudie, och alla sätt är olika effektiva.
6.1 Förslag till vidare forskning
Under arbetet med uppsatsen har det dykt upp nya aspekter som kan belysas i vidare forskning.
Ett möjligt upplägg för vidare forskning kan vara att man utgår ifrån hur man bedriver förstudie med utgångspunkt i samma affärssystem men med olika förutsättningar när det gäller delar av ett befintligt system eller kunder med olika inriktning i sin organisation/produktion. Det man skulle behöva göra är att få kontakt med en affärssystemsleverantör och få möjlighet till att intervjua flertalet av dess olika kunder inom skilda produktionsområden. Man skulle kunna utgå ifrån vårt teoretiska ramverk och våra frågor för att finna skillnader som är kundspecifika.
Ett annat möjligt upplägg till fortsatt forskning kan vara att man utgår ifrån de affärssystemstillverkare som har direktiv för en förstudie, och analyserar vilken påverkansfaktor olika direktiv har haft på en faktisk implementering. Som akademiker kan manbidra med sinsyn på förstudie till affärssystemstillverkaren samtidigt som det kan göras kundundersökningar hos dess partners och i förlängningen hos slutkund.
Vid våra intervjuer har det framkommit att det är ytterst sällan som affärssystemstillverkare går förbi partners och kontaktar slutkunder för ett utlåtande om affärssystemet och dess partners sätt att sköta införandet. Detta leder oss till vårt tredje förslag till fortsatt forskning. Om man inte bara ser till förstudie så vore en studie kring hur slutkunden uppfattar affärssystemet som en helhet ett intressant forskningsprojekt tillsammans med en affärssystemstillverkare. Man kan som akademiker gå förbi ledet med partners för att ge affärssystemstilverkaren bättre information om hur systemet tas emot av kunderna och hur de skulle kunna fortsätta att utveckla affärssystemet. Frågan som man skulle kunna ge svar på är i vilken utsträckning kunden kan påverka
affärssystemstillverkaren att leverera den nytta som eftersträvas, detta utan att gå via partners som debiterar för specifika förändringar i systemet. Man kan även se i motsatt riktning när det gäller i vilken utsträckning kunden är villig att ändra sina processer för att passa systemet.