Oavsett var konstnärer är verksamma så har de en väldigt låg arbetstrygghet. Därför tycker jag mig se ett behov av att ställa krav om ett starkare ansvarstagande från staten vad gäller kulturpolitiken rörande bild- och formkonstnärer. Eftersom intresset för kultur och konst har ökat så vore det rimligt att stärka bild- och formkonstnärernas villkor och förutsättningar för att kunna vara verksamma och ställa ut i Sverige. Skäl till en satsning på dem, som politikerna i partienkäten i kapitel 2 ställer sig tvekande till, är att MU-avtal som ekonomiskt skydd inte fungerar i nuvarande skick. Både offentliga som privata utställningsarrangörer har oavsett skäl svårt att betala ut skäliga löner till konstnärerna. Och i fallet privata arrangörer så kan de dessutom be om en betalning för att hålla i en utställning. De val konstnärer tvingas göra vid utställningar och de chanser de tvingas ta i kombination med arbete på sidan om, samtidigt som de ska hålla sitt företag igång i kombinatione med en förväntning på att de ska resa runt med utställningarna och samtidigt betala hyra, kanske försörja en familj är oförenliga med den låga yrkesverksamma ställning de har idag. Det kan ha oönskade effekter på den fria konsten, då verk kan skapas för att säljas i första hand framför att vara nytänkande och våga vara annorlunda.
Men frågan om konstnärers betalning är inte i ett vakuum, det går även ut över de arrangörer som vill ha en stadig och fungerande utställningsverksamhet. Ett stärkande av MU-avtalet genom att göra den mer tvingande för alla arrangörer samt tilldela den skattemedel- och finansiering skulle gynna både arrangörer som konstnärer, och ha positiva effekter på den konstnärliga verksamheten och den fria konsten i stort.
Mina informanter ser dock att deras förutsättningar att upprätthålla en konstnärlig verksamhet i Norrland utanför större städer absolut är görbar. Eftersom Västernorrland inte lockar konstnärer till sig på samma sätt som stora kreativa industristäder så är konkurrenssituationen mycket mildare, och utrymmet som finns på de tillgängliga utställningsinstitutionerna är öppet för dem. Utöver det så tycker de att de kan leva drägligare liv som konstnärer i Västernorrland än i storstäder där boende är dyrare och tiden till konstnärlig verksamhet försvinner i förmån för en stadig lön av jobb på sidan om. Det gör även att familjebildning upplevs som smidigare här, då tid finns även för det känslomässiga familjearbetet.
Dock så har de fått jobba gratis vid utställningar i länet, på grund av att arrangörer inte har haft råd med att betala utställningsersättning. Det tycks inte höra till vanligheten, men det har hänt. Och eftersom det finns färre institutioner att ställa ut hos i Västernorrland så spekulerar jag att konstnärer i Västernorrland skulle kunna drabbas på ett annat sätt än
38
konstnärer i en storstad av gratisarbete, där utställningsmöjligheterna är fler och sker i större grad. Mina informanter upplever att det är lätt att få ställa ut i länet. Men den ekonomiska återhämtningen för gratisarbete för en konstnär i Västernorrland skulle eventuellt kunna drabba dem hårdare än om de var i en storstad tänker jag, då deras förutsättningar att få ett nytt utställningstillfälle skulle kunna vara osäkrare med färre institutioner och därmed jämförelsevis färre utställningsmöjligheter. Sedan kan ju detta givetvis vägas upp med billigare boendesituationer och mindre konkurrens, men risken finns där.
Det anser jag även går hand i hand med den känsla av rotlöshet jag märkt av hos mina informanter. Eftersom länet saknar en tydlig mötesplats där konstnärerna i länet kan samlas och träffas tillsammans med myndighetspersoner och människor som jobbar på de tillgängliga utställningsplattformarna så upplever mina informanter ensamhet. Avsaknaden av en mötesplats försvårar organisation inom länet mellan bild- och formkonstens olika parter, vilket ger konstnärerna en försvagande position i länet. Möjligheten att kunna ha ateljé och arbetsyta i hemmet spär på den här ensamheten ytterligare. Och samtidigt som länet är aktivt på konstfronten, med vernissager och utställningar som sker i hög grad över hela länet, så är det på en väldigt stor yta, med långa transportsträckor. Möjligheterna att träffa myndighetspersoner och andra konstnärer är goda då det är en mindre skara man behöver lära känna för att få ett matnyttigt nätverk i länet, men eftersom det sker på såna avstånd så är det svårt för konstnärerna att samlas och träffas regelbundet.
Här tänker jag att en verksam KRO-förening till exempel hade kunnat göra mycket nytta för länets kulturliv, då de hade kunnat hålla i kurser, workshops, föreläsningar med mera där konstnärerna i Västernorrland dels hade fått ut ett yrkesmässigt mervärde, en enande röst emot myndigheter men även tillfällen att samlas och organisera sig på. Det är ett väldigt speciellt problem som jag aldrig hade kunnat förutse inför det här uppsatsarbetet, men jag anser även att det skulle behövas mer forskning på det här ”centrumlösa” fenomenet. Västernorrland som län är inte att anse som centrumlöst på ett allmänt plan, men konstnärernas egna yrkesmässiga geografi skiljer sig från andras, det är för mig tydligt. Att studera det mer hade varit väldigt spännande och det känns som att det kan vara en rätt unik företeelse.
39
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Intervju med Malin, konstnär i region Västernorrland. Intervjuad 23 mars 2018. Intervju med Sara, konstnär i region Västernorrland. Intervjuad 28 mars 2018. Intervju med Niklas, konstnär i region Västernorrland. Intervjuad 4 april 2018. Intervju med Henrik, konstnär i region Västernorrland. Intervjuad 13 april 2018. Intervju med Caroline, konstnär i region Västernorrland. Intervjuad 13 april 2018.
Tryckta källor
Alonso, Sonia, 2012. Challenging the state: devolution and the battle for partisan credibility: a comparison of Belgium, Italy, Spain, and the United Kingdom. Oxford: Oxford University Press
Becker, Howard S., 2008. Art worlds. Los Angeles: University of California press.
Champion, Tim, 1995. Introduction. I: Tim Champion (red.). Centre and periphery – Comparative Studies in archeology. London: Routledge.
Claesson, Per, 2017. “Konstnärer ska få mer betalt”. Skaraborgs läns tidning. 3 maj.
https://www.skaraborgslanstidning.se/article/konstnarer-ska-fa-mer-betalt/ [hämtad 2018-05-04]
Denisoff, R. Serge, 1975. Solid gold: The popular record industry. New Jersey: Transaction books.
Ehn, Billy & Löfgren, Orvar, 2001. Kulturanalyser. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Eriksson, Madeleine, 2010. (Re)producing a periphery – popular representations of the swedish north. Diss., Umeå: Umeå universitet.
40
Felton, Emma, Collins, Christy & Graham, Phil, 2012. Making connections: creative industries networks in outer-suburban locations. I: Chris Gibson (red.). Creativity in peripheral places. London: Routledge.
Fägerborg, Eva, 2011. ”Intervjuer”. I: Lars Kaijser & Magnus Öhlander (red.). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Gibson, Chris, 2012. Introduction – Creative geographies: tales from the ‘margins’. I: Chris Gibson (red.). Creativity in peripheral places. London: Routledge.
Gibson, Chris, Luckman, Susan & Willoughby-Smith, Julie, 2012. Creativity without borders? Rethinking remoteness and proximity. I: Chris Gibson (red.). Creativity in peripheral places. London: Routledge.
Grape, Owe & Holst, Susanne, 2017. Maktens ansikte i malmens rike – den perifera staten. I: Bo Nilsson och Anders Öhman (red.). Brännpunkt Norrland. Umeå: H:ström.
Göteborgs Konst, 2018. 1%-regeln. Göteborgs Stad.
http://www.goteborgkonst.com/offentlig-konst/1-regeln/ [hämtad 2018-03-29]
Jönsson Norling, Katarina & Wingestad, Johan, 2013. ”Konstnärer måste få betalt”. SVT. 12 december.
https://www.svt.se/opinion/konstarer-maste-fa-betalt [hämtad 2018-05-04]
KRO, 2015. Den samtida konsten och den ovilliga staten. Konstnärernas Riksorganisation. KRO, 2016. Konstpolitisk partienkät 2016. Konstnärernas Riksorganisation.
KRO, 2018. Kurser. Konstnärernas Riksorganisation.
http://www.kro.se/kurser [hämtad 2018-05-23]
Kulturrådet, 2018. Kultursamverkansmodellen – Regional kultursamverkan. Statens kulturråd.
http://www.kulturradet.se/verksamhet/Modell-for-kultursamverkan/ [hämtad 2018-03-29]
41
http://www.kulturradet.se/sv/verksamhet/MU-avtalet/ [hämtad 2018-03-29]
Kulturrådet, 20183. MU-avtalet. Avtalsbeskrivning. Statens kulturråd.
http://www.kulturradet.se/Documents/Bidrag/bild%20form/MU18_sv.pdf [hämtad
2018-03-29]
Ljuslinder, Karin, 2017. En åldrande befolkning i Norrland. I: Bo Nilsson och Anders Öhman (red.). Brännpunkt Norrland. Umeå: H:ström.
Littleton, Karen & Taylor Stephanie, 2012. Contemporary identities of creativity and creative work. Farnham: Ashgate Publishing Limited.
Lundgren, Anna Sofia, 2017. Befolkningen åldras! I: Bo Nilsson och Anders Öhman (red.). Brännpunkt Norrland. Umeå: H:ström.
Mayes, Robyn, 2012. Postcards from Somewhere: ’marginal’ cultural production, creativity and community. I: Chris Gibson (red.). Creativity in peripheral places. London: Routledge. Myndigheten för kulturanalys, 2017. Samhällets utgifter för kultur 2016. Stockholm: Myndigheten för kulturanalys.
http://kulturanalys.se/wp-content/uploads/Samhallets_utgifter_for_kultur_2016.pdf
[hämtad 2018-02-20]
Nehls, Eddy, 2008. “Sammanhangets betydelse”. Ljusgården 21: 17-36 Niklasson, Olle, 2017. ”Den stora konstklyftan”. KRO.
http://www.kro.se/content/den-stora-konstklyftan [hämtad 2018-05-18]
Nilsson, Bo, 2017. ”Mer än halva Sverige ryms i Norrland”. I: Bo Nilsson och Anders Öhman (red.). Brännpunkt Norrland. Umeå: H:ström.
Nilsson, Bo & Öhman, Anders 2017. Inledning. I: Bo Nilsson och Anders Öhman (red.). Brännpunkt Norrland. Umeå: H:ström.
Nordebo, Ola, 2016. Umeå har ett ansvar att visa ödmjukhet i regionbildningen. VK bloggen. 11 mars.
42
http://blogg.vk.se/nordebo/2016/03/11/umea-har-ett-ansvar-att-visa-odmjukhet-i-regionbildningen/ [hämtad 2018-05-24]
Paterson, Jennifer, 2014. ”Majoriteten av alla konstnärer får för dålig lön”. SVT. 8 september.
https://www.svt.se/kultur/konst/over-halften-av-alla-konstnarer-jobbar-gratis [hämtad
2018-05-04]
Pripp, Oscar, 2011. Reflektion och etik. I: Lars Kaijser & Magnus Öhlander (red.). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Saltzman, Katarina, 2008. “Nätverksetnologi – en inledning”. Ljusgården 21: 7-14.
Shaheed, Farida, 2013. The right to freedom of artistic expression and creativity. European Parliament.
Wikström, Daniel, 2017. Fantomsmärtor eller växtvärk? - Om förutsättningarna att spela livemusik i postkulturhuvudstaden Umeå. Kandidatuppsats: Umeå universitet.
Witt, Ann-Katrin, 2004. Konsthantverkare, genus och omvänd ekonomi. Diss., Lund: Lunds Universitet.
Öhman, Anders, 2016. ”Norrland som identitet och periferi”. Tidskrift för litteraturvetenskap. 3 (4):25-34