Slutsats

Homosexuellas erfarenheter av bemötande med vårdpersonal har kartlagts i de inkluderade artiklarna, vilket visade att det bemötande patienterna fick kan bero på vårdpersonalens kunskap, attityder och värderingar. De homosexuella personerna beskrev både positiva och negativa upplevelser där heterosexuella antaganden, ordval och känslor av osäkerhet hade förekommit. Ökad kunskap och utbildning om frågor som berör homosexuella och deras upplevelser av mötet med sjukvården kan främja att den grundutbildade sjuksköterskan utvecklar en förmåga att ge ett mer invid anpassat och ett positivare bemötande till homosexuella personer.

Referenslista

* = Resultat artikel

* Bjorkman, M., & Malterud, K. (2007). Being lesbian -- does the doctor need to know?. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 25(1), ss. 58-62.

Blennberger, E. (2013). Bemötandets etik. Studentlitteratur AB

Bostanci Daştan, N. (2015). The attitudes of nursing students towards lesbians and gay males in Turkey. International Journal of Nursing Practice, 21(4), ss. 376-382.

DOI:10.1111/ijn.12294

Chapman, R., Watkins, R., Zappia, T., Combs, S. & Shields, L. (2012). Second-level hospital health professionals' attitudes to lesbian, gay, bisexual and transgender parents seeking health for their children. Journal of Clinical Nursing, 21(5/6), ss. 880-887.

DOI:10.1111/j.1365-2702.2011.03938.x

* Dahl, B. & Malterud, K. (2015). Neither father nor biological mother. A qualitative study about lesbian co-mothers’ maternity care experiences. Sexual & Reproductive Healthcare, 6(3), ss. 169-173. DOI: 10.1016/j.srhc.2015.02.002

* Dahl Spidsberg, B. (2007). Vulnerable and strong – lesbian women encountering maternity care. Journal of Advanced Nursging, 60(5), ss. 478-486. DOI:

10.11117j.1365-2648.2007.04439.x

* Fish, J., & Willamson, I. (2016). Exploring lesbian, gay and bisexual patients' accounts of their experiences of cancer care in the UK. European Journal of Cancer Care. Advance online publication. DOI: 10.1111/ecc.12501.

* Glackin, M. & Higgins, A. (2008). The grief experience of same-sex couples within an Irish context: tacit acknowledgement. International Journal of Palliative Nursing.

14(6), ss. 297-302. DOI: 10.12968/ijpn.2008.14.6.30025

* Hayman, B., Wilkes, L., Halcomb, E. & Jackson, D. (2013). Marginalised mothers:

Lesbian women negotiating heternomative healthcare services. Contemporary Nurse, 44(1), ss. 120-127. DOI: 10.5172/conu.2013.44.1.120

Hinchliff, S., Gott, M. & Galena, E. (2005). 'I daresay I might find it embarrassing':

general practitioners' perspectives on discussing sexual health issues with lesbian and gay patients. Health & Social Care in the Community, 13(4), ss. 345–353.

* Larsson, A-K. & Dykes A-K. (2007). Care during pregnancy and childbirth in Sweden: Perspectives of lesbian women. Midwifery, 25(6), ss. 682-690. DOI:

10.1016/j.midw.2007.10.004.

* Lee, E., Taylor, J. & Raitt, J. (2010) ’It’s not me, it’s them’: How lesbian women make sense of negative experiences of maternity care: a hermeneutic study. Journal of Advanced Nursing, 67(5), ss. 982-990. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2010.05548.x

Jacobsson-Ung, E. & Lützen, K. (2014). Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder – ansvar och utveckling. Studentlitteratur AB, ss. 27–45.

* Katz, A. (2009). Gay and lesbian patients with cancer. Oncology Nursing Forum, 36(2), ss. 203-207. DOI: 10.1188/09.ONF.203-207

McCann, E., Sharek, D., Higgins, A., Sheerin, F. & Glacken, M. (2013). Lesbian, gay, bisexual and transgender older people in Ireland: Mental health issues. Aging & Mental Health, 17(3), ss. 358-365. DOI:10.1080/13607863.2012.751583

Nygren, K. G., Öhman, S., Olofsson, A. (2016). Everyday places, heterosexist spaces and risk in contemporary Sweden. Culture, Health & Sexuality, 18(1), ss. 45–57.

DOI:10.1080/13691058.2015.1063814

* O’Byrne, P. & Watts, J. (2014). Include, differentiate and manage: gay male youth, stigma and healthcare utilization. Nursing Inquiry, 21(1), ss. 20–29. DOI:

10.1111/nin.12014

Polit, D.F. & Beck, C,T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

RFSL – Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners rättigheter.

(2008). HBT-historia.

https://web.archive.org/web/20080604201557/http://www.rfsl.se/?p=413 [2017-05-29]

* Röndahl, G. (2009). Lesbians’ and gay men’s narratives and attitudes in nursing.

Scandinavian Journal of Caring Science, 23(1), ss. 146-152. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2008.00603.x

* Röndahl, G., Bruhner, E. & Lindhe, J. (2009). Heteronormative communication with lesbian families in antenatal care, childbirth and postnatal care. Journal of Advanced Nursing. 65(11), ss. 2337-2344. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2009.05092.x

Saunamäki, N. Andersson, M., & Engström, M. (2010). Discussing sexuality with patients: nurses' attitudes and beliefs. Journal of Advanced Nursing, 66(6), ss. 1308–

1316. DOI:10.1111/j.1365-2648.2010.05260.x

Saunamäki, N. & Engström, M. (2014). Registered nurses' reflections on discussing sexuality with patients: responsibilities, doubts and fears. Journal of Clinical Nursing, 23(3/4), ss. 531–540. DOI:10.1111/jocn.12155

SFS 1998:531. Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Stockholm:

Socialdepartementet

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet

Spidsberg, B. D. & Sørlie, V. (2012). An expression of love - midwives' experiences in the encounter with lesbian women and their partners. Journal of Advanced

Nursing, 68(4), ss. 796–805. DOI:10.1111/j.1365-2648.2011.05780.x

Stewart, K. & O'Reilly, P. (2017). Exploring the attitudes, knowledge and beliefs of nurses and midwives of the healthcare needs of the LGBTQ population: An integrative review. Nurse Education Today, ss. 5367-77. DOI:10.1016/j.nedt.2017.04.008

Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [broschyr].

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf

Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för Legitimerad Sjuksköterska [broschyr]. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Ternestedt, B-M. & Norberg, A. (2014). Omvårdnad ur livscykelperspektiv – identitetens betydelse. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt. Studentlitteratur AB, ss. 33-67.

Unlu, H., Beduk, T. & Duyan, V. (2016). The attitudes of the undergraduate nursing students towards lesbian women and gay men. Journal of Clinical Nursing, 25(23/24), ss. 3697-3706. DOI:10.1111/jocn.13347

Vårdhandboken. (2017). Bemötande i vård och omsorg, HBTQ-perspektiv.

http://www.vardhandboken.se/Texter/Utskriftssida/?pid=3571 [2017-10-11]

Watson, J. (2007). Watson's theory of human caring and subjective living experiences:

carative factors/Caritas Processes as a disciplinary guide to the professional nursing practice. Danish Clinical Nursing Journal. 16(1), ss. 129–135.

World Health Organisation (WHO). (2016). FAQ on Health and Sexual Diversity - An Introduction to Key Concepts. Geneva: World Health Organization.

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/255340/1/WHO-FWC-GER-16.2-eng.pdf?ua=1

Zahn, R., Grosso, A., Scheibe, A., Bekker, L-G., Ketende, S., Dausab, F., Iipinge, S., Beyrer, C., Trapance, G. & Baral, S. (2016). Human rights violations among men who have sex with men in Southern Africa: Comparisons between Legal Contexts.

Public Library of Science, 11(1), ss. 1-12. DOI:10.1371/journal.pone.0147156

Bilaga 1. Tabell 1 visar en redovisning av metodologisk aspekt från resultatets artiklar.

Författare Titel Design och

eventuell som var partner till den biologisk

11 lesbiska kvinnor Snöbollsurval cancer care in the UK

Larsson et al

Bilaga 2. Tabell 2. Redovisning av resultat artiklarnas syfte och resultat.

Författare Syfte Resultat

Bjorkman et al (2007) Att utforska patienters erfarenhet angående att berätta om sin lesbiska läggning för

allmänläkare med fokus på vad allmänläkaren kan göra för att uppmuntra avslöjandet samt vid vilka tillfällen och varför dessa kvinnor kände behovet av att berätta för allmänläkaren.

Enligt deltagarna kunde berättandet av läggningen vara relevant för medicinsk behandling, att ses som en hel person, det förenklar förklaringar, bättre

kommunikation gällande lösningar på problem samt att det inkluderade partnern.

Vidare framkom det att deltagarna menade att allmänläkaren ska ha ett mer öppet sinne för olika sexuella läggningar.

Dahl et al (2015) Att utforska den lesbiska med-mödrars erfarenheter av mödravård och den innebörd detta har vid mötet i vården.

Genom att se och bekräfta med-modern så skapade det en känsla av inkludering.

Deltagarna berättade att när det användes små gester, så som att de skakade hand med sjukvårdspersonalen, att hålla ögonkontakt och bli välkomnad med ett leende ledde detta till känslor av att bli accepterad som med-modern. Deltagarnas självförtroende spelade stor roll i negativa möten. Under vissa möten blev deras rätt som förälder till barnet ifrågasatt.

Dahl Spidsberg (2007) Denna rapport är en studie för att beskriva hur lesbiska par

upplever mödravården.

Att vara öppen om sin sexualitet till sjukvårdspersonalen sågs som viktigt.

Deltagarna beskrev sin sexualitet som ett

’tema’, att vara lesbisk och gravid öppnade upp deras privatliv. När de sågs som ett ’tyst tema’, att personalen hade en osäker attityd vid mötet och när de inte respekterades p.g.a. deras läggning gav detta upphov till obekväma vårdsituationer. De berättade även att bli sedd i samband med sexualiteten samt att partnern blev sedd gav dem en känsla av en inkluderande och öppen vård.

Fish et al (2016) En kvalitativ studie för att förstå den moderna cancervården, LGB människors behov av

information och erfarenheter av att söka hjälp i UK.

Flera deltagare uppgav att heteronormativt antagande hade förekommit. Deltagarna uppgav varför de inte berättade om sin läggning i omvårdnadssituationer, dessa var bland annat att de inte hade den emotionella styrkan att klara av det om det blev ett dåligt möte. En del av deltagarna diskuterade att om de berättade om sin läggning kunde detta leda till en sämre vård. Vården under

cancerbehandlingen kunde ses som

heteronormativt och om sjukvården behövde diskutera LGB sexuella akter så var det i bredda termer eller så undvek de ämnet.

Glackin et al (2008) Att presentera resultatet av en kvalitativ studie som utforskade sorgeprocessen hos samkönade par med ett irländskt

sammanhang.

Deltagarna förmodade att personalen kunde läsa av parets dynamik och på så sätt förstå att de var homosexuella. Deltagarna

berättade om en tyst bekräftelse från

sjukvården, där det aldrig nämndes att de var ett samkönat par men att de kände att

personalen visste detta. Deltagarna var inte de första som sjukvården kontaktade vid hälsoförändringar hos deras partner och de kände att de inte fick rätt stöd efter partners bortgång. Termer så som ’vän’ och ’trogen vän’ användes för att referera till partnern.

Deltagarna kände sig isolerad på grund av det heteronormativa fokuset som fanns runt om kring dem.

Hayman et al (2013) Att utforska lesbiska kvinnors upplevelser av att bilda en ny familj i den homofobiska sjukvården i relation till att bli gravid och föda barn.

Studien tog upp fyra olika homofobiska teman. I exklusion ingick att partnern inte blev accepterad som andra förälder till barnet, termer så som ’syster, vän, mor’

användes. Detta ledde till känslor av ilska, sorg och frustration, även det heterosexuella antagande stämde in i dessa situationer.

Deltagarna kände att olämpliga frågor ställdes enbart för att de var lesbiska och att de blivit vägrad vård på grund av läggning.

Även två strategier för att skydda dem själva och deras barn som berörde homofobier framkom i studien.

Larsson et al (2009) Att undersöka lesbiska kvinnors uppfattning och erfarenheter av vården under graviditet och barnafödsel.

Deltagarna tog upp behovet av att deras sexualitet blev accepterad och de upplevde att mötet blev positivt när detta hände.

Många kände att det var dem själva som behövde ta första steget och berätta om sin homosexualitet för sjukvårdspersonalen. De flesta berättade för sjukvården om sin sexualitet, men de som inte gjorde det var rädda för att få en annan vård. De som berättade ville bli behandlade som alla andra familjer med undantag i vissa situationer då deras familj såg annorlunda ut.

Lee et al (2010) Att beskriva lesbiska kvinnors erfarenheter av mödravård, specifika beskrivningar av negativa upplevelser.

Deltagarna kunde ge exempel på god omvårdnad från barnmorskor, speciellt om de hade tidigare erfarenheter av lesbiska kvinnor. En stor andel av deltagarna kopplade negativt bemötande med

sjukvårdspersonalens personlighet och inte som ett resultat av deras sexuella läggning.

Det tog även upp att även om lagar finns

bli en tyst homofobi. Deltagarna kände även att dålig vård givits till dem p.g.a. deras sexuella läggning.

Katz (2009) Att beskriva erfarenheter relaterade till cancer hos gay män och lesbiska kvinnor.

Det var av vikt att berätta om sin sexuella läggning för att det var en del av deras liv, inte för att de förväntade sig en annan vård.

Det var viktigt för deltagarna att deras partner fick vara med under vårdtiden. De tog även upp vikten av att ha stödgrupper med fokus på homosexualitet och att dessa inte fanns.

O’Byrne et al (2014) Att utforska hur unga gay män uppfattar stigma inom vården.

Situationer där deltagarna beskrev att de bemötts med stigma, kommentarer och kritik p.g.a. sin läggning har lett till att de inte vill delge sin sexualitet samt att en del av deltagarna bytte vårdinstans i dessa situationer medan andra stannade hos kliniken. Deltagarna beskrev situationer där deras sexualitet varit i fokus och inte dem själva. Deltagarna kände att information kring HIV/STI togs upp av sjuksköterskor och att extra fokus lades på dem p.g.a. att de var gay. Detta ingav känslor som skam hos deltagarna. De delgav information om möten som var positiva där relevanta frågor ställdes som reflekterade gay kulturen,

dokumentation som gjorde att

sjukvårdspersonal redan visste att de var gay.

Röndahl (2009) Syftet med studien var att undersöka vad lesbiska kvinnor och gay män hade att berätta som (i) patienter och (ii) partners – om deras erfarenheter av omvårdnad i sjukhusmiljö.

Ett flertal deltagare tog upp deras rädsla över att berätta om sin läggning p.g.a. att de ej visste hur personalen skulle reagera. De såg att om de blev mött av yngre personal, speciellt kvinnliga, så fanns det en större förståelse för deras läggning. En del av deltagarna berättade att de kände sig obekväm av att bli behandlade av

sjukvårdspersonal med religiös bakgrund.

Att inte ses som partner gav känslor av maktlöshet, isolering och en avsaknad av information.

Röndahl et al (2009) Att beskriva lesbiska föräldrars erfarenheter av förlossningsvård, barnafödande och eftervård.

Deltagarna beskrev att det var viktigt för barnmorskorna att de fokuserade på

graviditeten och deras framtid som föräldrar och inte på deras läggning. Flertalet av deltagarna beskrev en osäkerhet inför att vid första mötet berätta om sin läggning.

Deltagarna beskrev att en barnmorska som inkluderade partnern redan för början är detta ett tecken på en öppensinnad

barnmorska. Nästan alla i studien hade haft

ett positivt första möte med barnmorskan när de berättade om sin läggning. De som inte hade det sade att det fanns brist på kemi mellan deltagarna och barnmorskan. De barnmorskor som hade träffat eller hade utbildning i bemötande av homosexuella använde ett mer neutralt språk.