Slutsats - IKEA med hållbarhetsglasögonen på : En kvalitativ studie om hur IKEA integrerar ett

7. Diskussion

7.3. Slutsats

Med aspiration för en mer hållbar framtid har IKEA valt en hållbarhetsstrategi med höga mål och ambitioner vilka ska driva, inspirera och leda företaget mot mer hållbara beslut och handlingar. Ambitionen finns om att inspirera och hjälpa de många människorna till en mer hållbar vardag och livsstil. Detta ska göras med hjälp av IKEA:s kunskap inom inredning samt med kreativitet, innovation och samarbete. IKEA arbetar ständigt med att utveckla ny innovation och teknik för att kunna skapa konkurrenskraftighet, kostnadseffektivitet och ekologisk hållbarhet. Det förväntas i framtiden ett skifte där e-handeln går om den konventionella handeln och år 2027 ligger på 70 procent respektive 30 procent. För närvarande går IKEA igenom en omorganisering vilket innebär att distributionskedjan kommer att förändras. IKEA kommer troligtvis i framtiden att satsa ännu mer på service och varuhusen kommer få en ny betydande roll som showrooms. På grund av en ökad urbanisering vill IKEA satsa mer på storstäder för att komma närmare kund. Där tittar IKEA på olika transport- och leveranslösningar såsom elbilar, instaboxes och cykelbud för att minska transporter och växthusgasutsläpp. IKEA:s mål om att ställa om till förnyelsebar energi är uppnådd i Sverige. Med hjälp av två vindparker kan IKEA förse alla sina fastigheter, varuhus, kontor och så vidare med elektricitet samt genererar tillräckligt mycket för att också kunna sälja vidare resterande el på marknaden. Ett annat hållbart initiativ som IKEA också tittar på är exempelvis eldrivna godstransporter. Ständigt förbättringsarbete sker med hjälp av till exempel kontroller och tester för att säkerställa hanteringen av gods och minska risken för skador på ordrar. Ett redskap som har visat sig minska returer och transporter är Multi Way Picking Platform. E-handeln medför överlag ett större antal returer än den konventionella handeln, men inom IKEA är antalet returer för nuvarande lägre. Plast är ett material som IKEA har som mål att fasa ut ur förpackningskedjan fram till år 2025. Syftet är att minska antalet olika material i förpackningar så att det blir enklare att sortera och återvinna. Ett material som IKEA använder mycket i sin varukedja är wellpapp, vilket är ett enkelt material att återvinna. IKEA tittar på en lösning för att kunna skapa en cirkulär kedja för just wellpapp. Ett cirkulärt företagande är ett mål som IKEA vill uppnå till 2030, men än finns många utmaningar att överkomma. Föregående exempel på hur IKEA integrerar ett hållbarhetstänk i deras e-verksamhet tyder på hur IKEA eftersträvar att föregå med gott exempel och leda andra till att skapa ett mer hållbart samhälle.

7.4. Framtida forskning

Det finns fler aspekter kring IKEA och e-handel som går att forska vidare om i framtiden. En mer omfattande studie kring hela IKEA:s hållbarhetsstrategi skulle ge en bredare syn på hela IKEA:s verksamhet. Då aspekter som ekonomi och det sociala också skulle analyseras som en faktor i IKEA:s väg mot cirkularitet.

En annan möjlig aspekt av studien hade varit att forska kring kopplingar kring Strong Sustainability framework och IKEA:s hållbarhetsarbete. Strong Sustainability framework syftar till att bidra till befrämjandet av företagsansvar och har utvecklats av Neto, Pinto, Amorim, Giannetti och Almeida (2018). SS-framework innefattar 8 principer och syftet med dessa principer är att förbättra funktionerna för det ekologiska systemet samtidigt som den säkerställer en hållbar utveckling genom att upprätthålla en balans mellan ekonomiska-, miljö- och sociala faktorer.

1. Öka effektiviteten av resursförbrukningen för att bevara naturresurser för framtida generationer genom energikalkyleringar.

2. Begränsa användandet av förnybara resurser i enlighet med deras regenereringshastigheter så att de inte blir en begränsande faktor för ekonomisk utveckling.

3. Minska växthusgasutsläpp för att förhindra luftförorening och förändringar i levnadsförhållanden.

4. Återanvända avfall som input i andra processer för att minimera sociala och miljöpåverkan.

5. Ersätta giftig input med organiskt material för att skydda mänsklig hälsa och mildra miljöpåverkan.

6. Ersätta icke-förnyelsebara energikällor med förnyelsebara alternativ för att undvika utarmning av ändliga resurser.

7. Öka överkomligheten på grundläggande saker för att förbättra hälsa och levnadsförhållanden för låginkomsttagare.

8. Öka hållbar tillverkning med rättvis kompensation för att öka köpkraft och stimulera lokala ekonomier.

SS-framework grundar sig i Elkingtons (1997) Tripple Bottom Line och Dalys (1991) klassifikationssystem där svag, intermediär och stark hållbarhet urskiljs. Inom svag hållbarhet är ekonomiskt-, natur- och socialt kapital ersättare för varandra. Inom stark hållbarhet bevarar ekonomiska aktivitet naturresurser samt främjar socialt välbefinnande. Stark hållbarhet menas vara ett bra mål för mänskligt liv och en utmaning för organisatoriska praxis som innebär att förändra samhällsvanor. Att anta en cirkulär ekonomi bidrar till stark hållbarhet genom att

resursförbrukningen minimeras på grund av återanvändning och återvinning (Geissdoerfer, Savaget, Bocken och Hultink, 2017). Då IKEA har gjort ett aktivt val att ta ansvar för sin miljöpåverkan och att gå mot ett cirkulärt företagande är SS-framework intressant att applicera. En överblick av tidigare forskning från Lantz och Hjort (2013) visar att impulsköpen eller oplanerade inköp sker oftare när returnering av varor är gratis. Vlachos och Dekker (2002) studie pekar på att returerna ökar överlag med e-handeln. IKEA:s kunder måste själva betala för returer men med ett framtida skifte från konventionell handel till e-handel kanske IKEA gör ändringar inom sin returpolicy. E-handelns skifte och påverkan på returer kan forskas vidare kring.

Referenser

Abukhader, S. M., och Jönson, G. (2003). The environmental implications of electronic commerce: A critical review and framework for future investigation. Management of Environmental Quality: An International Journal, 14(4), 460-476.

doi:10.1108/147778303104886685

Allhorn, J. (2017). IKEA:s e-handel omsätter 672 miljoner – i Sverige. Hämtad 8/4/2019 från http://www.ehandel.se/IKEAs-e-handel-omsatter-672-miljoner-i-Sverige,11074.html

Bolund, P., Henriksson, G., Lövkvist, A-L., Möller, J., och Steen, P. (1998). Hållbar konsumtion och avmaterialisering. (AFR-Report 220). Stockholm: Naturvårdsverket.

Boström, M. (2015). Between Monitoring and Trust: Commitment to Extended Upstream Responsibility. Journal of Business Ethics, 131, 239–255. doi: 10.1007/s10551-014-2277-6

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm, Sverige: Liber.

Daly, H.E. (1991). Elements of environmental macroeconomics. Costanza, R. (red.), Ecological Economics: The Science and Management of Sustainability. New York, USA: Colombia University Press.

De Marchi, V., Di Maria, E., och Ponte, S. (2013). The Greening of Global Value Chains: Insights from the Furniture Industry. Competition and Change, 17(4), 299–318. doi: 10.1179/10245294 13Z.00000000040

DIBS. (2017). Svensk E-handel: Allt du behöver veta om E-handel. Hämtad 19/3/2019 från http://info.dibs.se/hubfs/Svensk%20E-handel%202017-1.pdf?hsCtaTracking=2889946d- 5879-449b-be87-b52e53a484a3%7C345c0a08-5aaf-4e9c-8e90-

b29c3a819a3d&fbclid=IwAR0mt0FalzRvge03A9MZ9LEch2-RVvSA8Mifut9- dN00uJm5XMedKKOcKgs

Elkington, J. (1997). Cannibals with Forks: The Tripple Bottom Line of 21st Century Business. London, England: Capstone Publishing Limited.

Fichter, K. (2003). E-Commerce: Sorting Out the Environmental Consequences. Journal of Industrial Ecology, 6(2), 25-41. doi: 10.1162/108819802763471762

Geissdoerfer, M., Savaget, P., Bocken, N.M.P., och Hultink, E.J. (2017). The Circular Economy: A new sustainability paradigm?. Journal of Cleaner Production, 143, 757-768. doi: 10.1016/j.jclepro.2016.12.048

Hagberg, J., Sundstrom, M. och Egels-Zandén, N. (2016). The digitalization of retailing: An exploratory framework. International Journal of Retail & Distribution Management, 44 (7), 694-712. doi:10.1108/IJRDM-09-2015-0140

Höjer, M., Moberg, Å., och Henriksson, G. (2015). Digitalisering och hållbar konsumtion. (Rapport 6675). Hämtad från Naturvårdsverkets webbplats:

https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6600/978-91- 620-6675-8/

Iannuzzi, A. (2018). Greener Products: The Making and Marketing of Sustainable Brands. Boca Raton, USA: Taylor & Francis Group.

IKEA. (2019). Vision och affärsidé. Hämtad 8/4/2019 från https://m2.ikea.com/se/sv/this-is- ikea/about-us/vision-och-affaerside-pub565898d9

IKEA. (2018). IKEA Sustainability Strategy – People and Planet Positive. Hämtad 8/4/2019 frånhttps://m2.ikea.com/se/sv/this-is-ikea/sustainable-everyday/

Kvale, S., och Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.

Lantz, B., och Hjort, K. (2013). Real e-customer behavioral responses to free delivery and free returns. Electronic Commerce Research, 13, 183-198. doi:10.1007/s10660-013-9125-0

Málovics, G., Csigéne, N.N., och Kraus, S. (2008). The role of corporate social responsibility in strong sustainability. The Journal of Socio-Economics, 37, 907-918. doi: 10.1016/j.socec.2006.12.061

Mol, A. P.J. (2010). Ecological modernization as a theory of environmental reform. M.R. Redclift, och G. Woodgate (red.), The International Handbook of Environmental Sociology (s. 63-76). Hämtad från Elgaronline.

Molinari, A. C. (2017). E-commerce for ecosystems: Using technology to reduce mankind’s carbon footprint is a win-win for the environment. International Trade Forum, 4, 28-29. URL: http://proxy.library.ju.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/1987646168?account id=11754

Neto, G.C.O., Pinto, L.F.R., Amorim, M.P.C., Giannetti, B.F., och Almeida, C.M.V.B. (2018). A framework of actions for strong sustainability. Journal of Cleaner Production, 196, 1629- 1643. doi: 10.1016/j.jclepro.2018.06.067

Passaro, P., Perchinunno, P., och Schirone, D.A. (2015). Green Marketing and Sustainable Development: A Statistical Survey on IKEA Customers’ Perception. O. Gervasi, B. Murgante,

S. Misra, M.L. Gavrilova, A.M.A.C. Rocha, C. Torre, D. Taniar, och B.O. Apduhan (red), Springer International Publishing (s. 130–145). Hämtad från SpringerLink.

Punakivi, M., Yrjölä, H., och Holmström, J. (2001). Solving the last mile issue: reception box or delivery box? International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 31(6), 427-439. doi: 10.1108/09600030110399423

Schröder, P., Bengtsson, M., Cohen, M., Dewick, P., Hoffstetter, J., och Sarkis, J. (2019). Degrowth within - Aligning circular economy and strong sustainability narratives. Resources, Conservation & Recycling, 146, 190-191. doi: 10.1016/j.resconrec.2019.03.038

Starik, M. och Rands, G.P. (1995), ‘‘Weaving an integrated web: multilevel and multisystem perspectives of ecological sustainable organizations’’, Academy of Management Review, 20, 908-35. doi: 10.5465/amr.1995.9512280025

Sweden Green Building Council. (2019). BREEAM-SE, En svensk anpassning av världens mest spridda certifiering. Hämtad 9/5/2019 från https://www.sgbc.se/certifiering/breeam-se/ Vlachos, D. och Dekker, R. (2003). Return handling options and order quantities for single period products. European Journal of Operational Research, 151, 38–52. doi: 10.1016/S0377- 2217(02)00596-9

Världsnaturfonden WWF. (2018). Living Planet Report 2018 – svensk sammanfattning. Hämtad 19/3/2019 från https://www.wwf.se/dokument/living-planet-report-2018-svensk- sammanfattning-final/

Wu. D.d., Zhong. Q. (2012) Reattempt on Environmental Research Classification-Analysis based on 700 CNKI items. Applied Mechanics and Materials, 198-199, 1531-1538. doi: 10.4028/www.scientific.net/AMM.198-199.1531

York, R., Rosa, E.A. och Dietz, T. (2010). Ecological modernization theory: theoretical and empirical challenges. M.R. Redclift, och G. Woodgate (red.), The International Handbook of Environmental Sociology (s. 77-90). Hämtad från Elgaronline.

Bilaga 1. Intervjuguide

Tema 1: Utveckling av e-handel

Kategori 1: E-handelns bakgrund

1. Hur och när startade IKEA:s e-handel?

Kategori 2: E-handeln idag

2. Hur ser IKEA:s e-handel ut idag i jämförelse med då?

Kategori 3: Framtida e-handel

3. Hur ser IKEA:s planer ut för e-handeln i framtiden?

Tema 2: Ett hållbarhetsperspektiv inom e-verksamheten

Kategori 1: Investering och incitament

4. Vad för investerings-mekanismer och incitament använder IKEA för att uppnå cirkularitet inom e-handeln?

Kategori 2:Energi

5. Hur arbetar IKEA för att minska energiförbrukningen och göra den hållbar?

Kategori 3: Transport

6. Hur arbetar IKEA för att effektivisera och på så vis minskar transporterna? 7. Hur arbetar IKEA för att minska koldioxidutsläppen?

Kategori 4: Förpackningar

8. Hur förpackar IKEA varor som ska skickas ut till kund?

9. Hur arbetar IKEA för att minska resursanvändningen vid paketering av varor som ska skickas ut till kund?

Kategori 5: Lagerlokaler och distributionscentraler

10. Hur arbetar IKEA för att motverka risker såsom avskogning, utarmning av mark och försämrad biologisk mångfald vid planering och bygge av nya lagerlokaler och distributionscentraler?

Kategori 6: Returer

11. Hur stor procentandel av totala returer är från kunder som handlar via IKEA:s hemsida?

12. Hur arbetar IKEA för att minska antalet returer av varor som beställs via nätet?

Kategori 7: Återvinning

13. Hur arbetar IKEA för att få sina nätkunder att återvinna förpackningar som varorna levereras hem i?

Kategori 8: Avslutning

14. Finns det någon mer aspekt som ni vill lyfta fram kring hur IKEA arbetar cirkulärt med e-handel?

Bilaga 2. Missivbrev

Elin Melkersen och Tilde Åstrand Stenström, Internationellt arbete med fokus Globala studier, Högskolan i Jönköping

Vi hoppas du vill deltaga i vår studie genom att intervjuas. Frågorna vi önskar ställa

täcker IKEA:s miljöpolicy och hållbarhetsstrategi i relation till e-handel. Med ditt tillstånd kommer vi att spela in intervjun för att undvika att anteckna allt som sägs. Du kommer inte bli ombedd att ange ditt namn i samband med inspelningen. Intervjuerna beräknas ta ca: 45–60 minuter.

Syftet med studien är att undersöka hur IKEA integrerar ett miljö- och hållbarhetsperspektiv i sin verksamhet med fokus på e-handel.

Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt. Vi kommer inte använda ditt namn eller information som skulle kunna identifiera dig i varken text eller presentation. Inspelningen raderas så snart den har transkriberats. Utskriften, utan ditt namn, kommer att sparas tills vår studie är godkänd.

Ditt deltagande i denna intervju är helt frivilligt, och du kan vägra att delta. Du kan dra tillbaka (välja att hoppa av) genom att informera oss om att du inte längre vill delta (inga frågor kommer att ställas). Du kan också hoppa över någon fråga under intervjun.

De uppgifter du ger oss kommer att analyseras i förhållande till de globala hållbarhetsmålen och IKEA:s hållbarhetsstrategi.

Om du har frågor eller problem angående denna forskning, vänligen kontakta Elin Melkersen; tel: +46 738 51 68 89; email: meel16em@student.ju.se. Tilde Åstrand Stenström; tel: +46 760 19 60 77; email: stti16ti@student.ju.se.

Handledare FD, universitetslektor i psykologi Håkan Nilsson hakan.nilsson@ju.se Signatur: _____________________________________ Datum: __________________

In document IKEA med hållbarhetsglasögonen på : En kvalitativ studie om hur IKEA integrerar ett miljö- och hållbarhetsperspektiv på sin e-handel (Page 34-42)