Slutsats och implikation

Syftet med aktionsforskningsstudien är därför att tillsammans med elever och lärare bidra med kunskap om hur ett laborativt arbetssätt används vid bedömning av elevernas naturvetenskapliga kunskaper utifrån läroplanens kunskapskrav i fysik när elever arbetar i grupp med ett laborativt material. Resultatet i denna studie har visat att det går att använda laborativa uppgifter där eleverna arbetar i grupp för att bedöma elevers naturvetenskapliga kunskap. Däremot blev det påtagligt att för en bedömning av elevers kunskaper ska kunna genomföras, måste eleverna visa sin kunskap. I och med det laborativa materialet i uppgiften och de laborativa arbetssättet eleverna i studien har arbetat med, har eleverna blivit erbjudna att visa sin kunskap på fler sätt än om eleverna arbetat med skriv- och läsuppgifter. Detta

visar att eleverna kunnat visa sin kunskap på flera sätt och därmed har bedömningen av eleverna blivit mer likvärdig eftersom elevernas sätt att visa sin kunskap inte helt grundar sig i deras språkliga förmåga. Ur analysen framgår det tydligt att eleverna använder sig av alla sätten för att visa sin kunskap om elektricitet och att sätten skapar goda underlag för bedömning då eleverna uppfyller flera av kunskapskraven i fysik i slutet av årskurs 6. Att lärare kan göra bedömning av elever vid laborativa moment skapar en mer likvärdig bedömning. Detta eftersom att elever erbjuds fler bedömningstillfällen i mer varierade situationer där olika uttrycksformer för att visa sin kunskap finns tillgängliga. Att använda sig av fler situationer vid bedömning skapar en mer rättssäker och likvärdig bedömning eftersom olika elever kommer till tals vid olika tillfällen och situationer. Däremot är bedömning av elevers kunskap med direkt bedömning vid laborativa moment en tidskrävande process vilket kan vara en utmaning i många lärares vardag. Därför bör genomförandet av denna typ av bedömning noga förberedas, planeras och övervägas för att skapa bästa förutsättningar.

Sammanfattningsvis har studien visat att en direkt bedömning av elevers kunskaper med hjälp av videodokumentation kan få syn på när och hur elever visar sin kunskap om fysikaliska fenomen, något som lärare kan använda som bedömningsunderlag. Efter analysen av resultatet drar vi slutsatsen att det laborativa materialet och att eleverna har arbetat i grupp har haft en avgörande betydelse för hur eleverna har kunnat visa sin kunskap. Det laborativa arbetssättet i grupper med uppgiften elkedjan har erbjudit eleverna fler möjligheter till att visa sina kunskaper än vad motsvarande test av elevernas kunskaper som skett enskilt, muntligt eller skriftligt hade kunnat erbjuda. Eftersom att denna typ av examination erbjuder fler möjligheter att visa sin kunskap anser vi att detta skapar goda förutsättningar för att bedöma elevers kunskap i naturvetenskap.

Under aktionsforskningen som genomförts tillsammans med lärare och elever har vi dragit lärdomar både enskilt, som par och tillsammans med verksamheterna. Vi har gjort lärdomar inför yrkesprofessionen, att arbeta laborativt är ett arbetssätt som kräver mycket planering, är tidskrävande och kräver mycket resurser i form av tillgång till olika material. Vid bedömning av laborativa moment krävs också tydliga strukturer och riktlinjer för att skapa en likvärdig bedömning och att uppgiften eleverna skall bedömas på möjliggör förutsättningar till att uppnå specifika kunskapskrav från läroplanen. Lärarna i verksamheterna som deltagit i studien har kommit till insikt om att laborativa moment kan användas för bedömning och inte bara som en del i undervisningen. Detta för att möjliggöra fler tillfällen där eleverna kan visa sina kunskaper i fysik på ett varierat sätt. Lärarna drar också lärdom om hur olika elever kommer till tals och presterar olika vid olika bedömningssituationer. Ur aktionsforskningsprocessen och reflektioner tillsammans med deltagande lärare och elever kring genomförande och resultat har nya frågor väckts kring laborativa uppgifters möjligheter och begränsningar. Vidare forskning bör därför ta vid och undersöka vilka typer av uppgifter och material som är fördelaktiga att använda när laborativa uppgifter genomförs och skall bedömas. Detta för att skapa goda förutsättningar för att en bedömning av laborativa moment i naturvetenskap ska vara möjlig att genomföra.

Referenslista

Abrahams, I. & Reiss, M. J. (2015). The assessment of practical skills. The School science review, 96(357), 40–44.

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. Och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.

Anderberg, E. & Åkerlund, A. (2011). The epistemological role of language use in children’s explanations of physical phenomena. Cambridge Journal of Education, 41(4), 489–505. Doi: 10.1080/0305764X.2011.625002

Bach, F., Frändberg, B., Hagman, M., West, E. & Zetterqvist, A. (2015) De nationella proven i NO åk 6. Skillnader i resultat mellan olika grupper. Educare 2015, 2, 47–70.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Brigido, M., Belen Borrachero, A., Bermejo, M L., & Mellado, V. (2013) primary teachers’ self-efficacy and emotions in science teaching European Journal of Teacher Education, (36) 200-217. Doi:10.1080/02619768.2012.686993

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. Uppl.). Malmö: Liber

Campbell, C., & Chittleborough, G. (2014). The “new” scientists, Promoting and improving the teaching of science in primary schools. The Journal of the Australian Science, 60 (1), 19–29.

Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual matters.

Folkesson, L. (2012). Forskning- på vems villkor? I K. Rönnerman (Red.), Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund (s. 41-54). (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Gunnarsson, G. (2008). Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner [Elektronisk resurs]: En studie om vilket meningsskapande år 7-elever kan erbjudas i möten med den laborativa verksamhetens instruktioner, artefakter och språk inom elementär ellära, samt om lärares didaktiska handlingsmönster i dessa möten. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2008. Linköping.

Hofstein, A., & Lunetta, VN. (2004). The laboratory in science education: Foundations for the twenty-first century. Science Education, 88(1), 28–54.

Hofstein, A., & Lunetta, VN. (1982). The role of the laboratory in science teaching: Neglected aspects of research. Review of Educational Research, 52(2), 201 217.

Hult, H. (2000). Laborationen - myt och verklighet: en kunskapsöversikt över laborationer inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Linköping: Centrum för universitetspedagogik, Linköpings universitet

Högström. P., Ottander. C. & Benckert. S. (2006). Lärares mål med laborativt arbete: Utveckla förståelse och intresse. Nordina, 5, 54–66

Janzi, M. (2015). Laborativt arbete på gymnasiet – lärarnas syfte och bedömning. Examensarbete. Växjö: Institutionen för utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet. Tillgänglig:

http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:783012/FULLTEXT01.pdf

Jidesjö, A. (2012) En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik i skola och samhälle: Innehåll, medierna och utbildningens funktion. Diss. (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet, 2012. Norrköping.

Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? en longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Diss. Göteborg: Univ., 2003. Göteborg.

Melkersson, F. & Sandström, E. (2017). En litteraturstudie om naturvetenskaplig kompetens för att främja samhällets fortsatta utveckling. Examensarbete. Halmstad Högskola.

Nilsson, P. (2005). Barns kommunikation och lärande i fysik genom praktiska experiment. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 1(1), 58–69.

Oscarsson, M. (2011). Viktigt, men inget för mig. Ungdomars identitetsbygge och

naturvetenskap. O. Diss. (sammanfattning) Linköping: Linköpings universitet, 2012. Norrköping.

Rönnerman, K. (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2012). TIMSS 2011: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2016). TIMSS 2015: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och

naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wennergren, A-C. (2012). På spaning efter en kritisk vän. I Rönnerman, K (red.),

Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. (s. 71 88). Lund: Studentlitteratur

Österberg, J. (2012). NTA:s betydelse för elevers lärande i naturvetenskapliga ämnen, för utveckling av deras läsförmåga i svenska och naturorienterande ämnen samt hur NTA:s tema och läromedel skapar sammanhang och fasthet i

undervisningen i ämnena fysik och kemi på grundskolans mellanår. Naturvetenskap och teknik för alla, NTA. Norrtälje.