Slutsats och implikation

I denna studie hade vi följande syfte och följande frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka vilka fördelar som kan finnas genom användandet av en IKT-baserad läs- och skrivundervisning utifrån ett engagemangsperspektiv. Hur upplever lärarna att datorn som ett läs- och skrivverktyg kan bidra till engagemang hos eleverna inom svenskämnet? Hur

upplever lärarna elevernas engagemang i det digitala läs- och skrivlärandet?

Genom denna studie har vi kommit fram till följande slutsatser i förhållande till vårt syfte respektive våra frågeställningar. Datorn kan enligt våra lärarrespondenter fungera som ett läs- och skrivverktyg som på olika sätt kan bidra till engagemang hos eleverna. Dels genom användandet av talsyntes respektive stavnings/grammatikkontroll, dels genom användandet av tangentbordet och dels genom användandet av digitala bilder. Lärarnas upplevelse av elevernas engagemang i det digitala läs- och skrivlärandet varierar men koncentration, arbetsvilja, fokus och inspiration är de orden som används mest för att beskriva elevengagemanget.

Efter genomförandet av intervjustudien kan vi konstatera att det finns ett begränsat utbud av forskning kring engagemang och digitalt läs- och skrivlärande. Även kring engagemang och digitalt läs- och skrivlärande sammankopplat. Med tanke på att båda delarna är viktiga i dagens skola så anser vi att vidare forskning bör genomföras kring både engagemang respektive digitalt läs- och skrivlärande samt kring båda delarna sammankopplade. Genom ytterligare forskning kring området, hade exempelvis kurslitteratur till lärarutbildningar kunnat innehålla mer pedagogisk vägledning gällande digital läs- och skrivinlärning samt elevengagemang vid svenskundervisning. Lärare hade därmed, genom mer forskning och kompletterad kurslitteratur, givits bättre förutsättningar för att skapa en engagerande digital läs- och skrivundervisning inom svenskämnet som både lärare samt elever hade gynnats av. Didaktiska implikationer utifrån studiens resultat är att det möjligt för lärare i den svenska skolan idag använda sig av datorn som IKT-verktyg i svenskämnet som ett

engagemangsskapande medel inom läs- och skrivundervisningen. Att använda sig av datorns talsyntes- och grammatik/stavningskontroll, tangentbord och digitala bilder kan i

svenskundervisningen bidra till att elevernas koncentrationsnivå, arbetsvilja och inspiration ökar. Däremot kan vi inte säkerställa att detta kommer att ske men studiens resultat visar att det finns en möjlighet att lyckas med denna didaktiska implikation.

.

34

7. Referenslista

Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer: lärandets

villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, H. (2013). En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program.

Elever med erfarenheter av det individuella programmet berättar. Malmö: Malmö högskola:

Lärarutbildningen.

Andersson, H. (2017). Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan. Diss. Malmö : Malmö högskola, 2017. Malmö.

Bryman, A (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Chang, S-H & Yu, N-Y. (2014). The effect of computer-assisted therapeutic practice for children with handwriting deficit: A comparison with the effect of the traditional

sensorimotor approach. Research in Developmental Disabilities, 35(7):1648-1657. Denscombe, M. (2000) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 5.

uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education.

Dysthe, O (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, O & M-A, Igland. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Fägerborg, E (2011). "Intervjuer". I Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011).

Etnologiskt fältarbete. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Gormley, K., Mcdermott, P. (2013). Integrating the Digital Literacies Into an AfterSchool Program: A Structural Analysis of Teachers’ Lessons. The language and literacy spectrum,

23(?), 20-33.

35

Jedeskog, G. (2007). ICT in Swedish Schools 1984-2004: How computers work in the teachers world. Seminar.Net, Vol 3, Iss 1 (2007), (1).

Kvale, S & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lärarnas Riksförbund. (2016). Digital framtid utan fallgropar - En undersökning om lärares

och elevers digitala kompetens. Stockholm: Lärarnas Riksförbund.

Nationalencyklopedin. (2018). Datorstödd undervisning. Hämtad 2018-04-24, från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/datorstödd-undervisning

Niemi, H & Multisilta, J. (2016). Digital storytelling promoting twenty-first century skills and student engagement. Technology, Pedagogy and Education, Volume 25, 2016. 451-468.

Nurmilakso, M. (2015). How Children Can Support Their Learning to Write and Read by Computer in the Early Years of School. Journal of Teacher Education for Sustainability,

17(1). 99-107.

Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljön: en studie av barns lärande med fokus på

läsning och skrivning. Doktorsavhandling. Växjö: Institutionen för pedagogik, Växjö

universitet.

Painter, D. (2016). The Computer-based Writing Program: A Clinical Teaching Experience for Education Interns to Develop Professional Knowledge and Skills in Effective

Instructional Writing Practices. Teacher Educators' Journal, 9(?), 112-135.

Repstad, P. (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Riksdagen. Utbildningsutskottet (2016). Digitalisering i skolan: dess påverkan på kvalitet,

likvärdighet och resultat i utbildningen. Stockholm: Sveriges riksdag.

Schaps, E. (2004). Creating a school community. I M. Seymore (Ed.), Educating for Humanity. Rethinking the Purposes of Education. New York: Routledge.

Skolverket. (2013). Analys av PISA. Stockholm: Skolverket.

Skolverket, (2016a). Skolans digitalisering. Hämtad 2018-04-29, från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan

36

Skolverket (2016b). Svenska elever bättre i PISA. Hämtad: 2018-01-18, från:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2016/svenska-elever- battre-i-pisa-1.255881

Smith, J.A., Flowers, P., & Larkin, M. (2009). Interpretative phenomenological analysis:

theory, method and research. Los Angeles: Sage.

SOU 2016:89. För digitalisering i tiden. Stockholm: Wolters Kluwer.

Svensson, P. (2015). Att analysera och skriva: Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.208-219). Stockholm: Liber.

Skolverket (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017b). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå: ett kommentarmaterial till

läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Stockholm: Skolverket.

Säljö, R (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Van Manen, M. (1997). Researching Lived Experience. Human Science for an Action Sensitive Pedagogy (2:a uppl.). Ontario: The University of Western Ontario.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L-S (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.

White & D., Robertson, L. (2015). Implementing assistive technologies: A study on co- learning in the Canadian elementary school context. Computers in human behaviour, Volume 51, Part B, October 2015, Pages 1268-1275.

Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

37

Bilaga A