Sammanfattningsvis har undervisningsmetoderna, utveckla pedagogisk innehållskunskap, guidad
undervisning, synliggöra ämnets innehåll, ställa frågor och kommunicera naturvetenskap med olika sinnen visat
sig vara givande för elevers begreppsförståelse. Dock har resultaten även visat att då en stöttning i form av att en medveten och framåtsyftande kommunikation från lärarna uteblivit har heller inte elevernas begreppsförståelse gynnats. En viktig aspekt att lyfta är därför att undervisningsmetoderna guidad undervisning, synliggöra ämnets innehåll, ställa frågor och kommunicera naturvetenskap med olika sinnen inte bara kan tillämpas i tron om att det ska bidra till elevernas kunskaper och begreppsförståelse i naturvetenskap. Istället behöver lärare samtidigt tillämpa undervisningsmetoden att utveckla pedagogisk innehållskunskap för att kunna strukturera undervisningen efter elevernas behov, vilket ska bidra till deras begreppsförståelse. Även om lärare besitter en hög ämneskunskap måste denna kunna formuleras på ett vis som blir förståeligt för elever. Litteraturstudiens resultat har visat att detta kan uppnås genom kommunikation där elever får vara aktiva då vägledande frågor ställs, där begrepp sätts i dess sammanhang och att innehållet för undervisningen på så vis blir förståeligt och hanterbart för elever. Med detta sagt kan vi inte frångå att den första undervisningsmetoden att tillämpa som lärare för att möjliggöra elevers begreppsförståelse är att se till sin pedagogiska innehållskunskap och utveckla den i takt med undervisningen.
Litteraturstudiens frågeställning om vilka undervisningsmetoder forskning belyser som användbara för lärare att använda för elevers begreppsförståelse inom de naturvetenskapliga ämnesområdena har nu genom resultat, diskussion och slutsats besvarats. På så vis medför detta arbete till en yrkesrelevans för verksamma och blivande lärare som undervisar i naturvetenskap i årkurserna F- 6, då resultaten visat på användbara undervisningsmetoder.
Efter genomförd litteraturstudie har vi uppmärksammat att det finns undervisningsmetoder som gynnar elevers naturvetenskapliga kunskaper men att lärarna i studierna inte alltid använder dessa på ett sätt som är givande för elevers begreppsförståelse. Dock har flertalet av dessa studier varit interventionsstudier och ett behov av att se till vad som sker i det verksamma fältet uppstår. Därför av relevans att undersöka undervisningsmetoder gällande elevers begreppsförståelse, men att detta genomförs utan att tillämpa specifika undervisningsmetoder och istället undersöka vad som sker i den verksamma skolan. Till examensarbete II tar vi därför med dessa tankar och funderingar, då det vore intressant att undersöka hur verksamma lärare bidrar till elevers begreppsförståelse i naturvetenskap.
30
Referenser
*Almuntasheri, S., Gillies, R. M., & Wright, T.(2016).The effectiveness of a guided inquiry- based, teachers' professional development programme on Saudi Students' understanding of density. Science Education International, 27(1), 16–39.
Hämtad 2018-05-09 från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1100181.pdf
Areskoug, M., Ekborg, M., Lindahl, B., & Rosberg, M. (2013). Naturvetenskapens bärande idéer: för
lärare F-6. Malmö: Gleerups utbildning.
*Berg, A., Löfgren, R., & Eriksson, I. (2007). Kemiinnehåll i undervisningen för nybörjare. En studie av hur ämnesinnehållet får konkurrera med målet att få eleverna intresserade av naturvetenskap. NorDiNa, 3(2), 146–162.
Hämtad 2018-05-09 från
https://www.journals.uio.no/index.php/nordina/article/view/377/409
Björkdahl Ordell, S. (2007). Etik. I J. Dimenäs (Red.), Lärare till lärare. (s. 21–29). Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Day, R. A., & Gastel, B. (2006). How to write and publish a scientific paper. (6., [updated and enlarged] ed.) Cambridge: Cambridge University Press.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur &
Kultur.
Gibbons, P. (2012). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med
andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
*Gillies, R. M., Nichols, K., & Khan, A. (2015). The effects of scientific representations on primary students' development of scientific discourse and conceptual understandings during cooperative contemporary inquiry-science. Cambridge Journal of Education, 45(4), 427- 449. doi: 10.1080/0305764X.2014.988681
Griggs, S. A. (1991). Learning styles counseling. ERIC Digest. Retrieved from ERIC database. ED341890 Hämtad 2018-05-09 från https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED341890.pdf
*Hackling, M., & Sherriff, B. (2015). Language-based reasoning in primary science.
Teaching Science, 61(2), 14-25.
Hämtad 2018-05-09 från
http://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=10&sid=29d642e4-79f0- 4569-930b-1774e824c326%40sessionmgr4009
Harlen, W. (1996). Varför naturvetenskap? Vilken sorts naturvetenskap? I W. Harlen (Red.), Våga
språnget (s. 9–19). Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Haug, B. (2014). Inquiry-based science: Turning teachable moments into learnable moments.
31
*Haug, B. S., & Ødegaard, M. (2014). From words to concepts: focusing on word knowledge when teaching for conceptual understanding within an inquiry-based science setting.
Research in Science Education, 44(5), 777-800. doi: 10.1007/s11165-014-9402-5
*Havu-Nuutinen, S. (2012). Examining young children’s conceptual change process in floating and sinking from a social constructivist perspective. International Journal of Science Education,
27(3), 259-279. doi: 10.1080/0950069042000243736
*Huziak-Clark, T., Van Hook, S., Nurnberger-Haag, J., & Ballone-Duran, L. (2007). Using inquiry to improve pedagogy through K-12/university partnerships. School Science and
Mathematics, 107(8), 311-324. doi: 10.1111/j.1949-8594.2007.tb17796
Høien, T., & Lundberg, I. (1999). Dyslexi: från teori till praktik. Stockholm: Natur och kultur. *Jakobsson, B., & Wickman, P.-O. (2015). What difference does art make in science? A
comparative study of meaning-making at elementary school.
Interchange, 46(4), 323-343. doi: 10.1007/s10780-015-9262-6
*Johansson, A.-M. (2012). Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet, 2012. Stockholm.
*Johansson, A.-M., & Wickman, P.-O. (2013). Selektiva traditioner i grundskolans tidigare år: Lärares betoningar av kvalitéer i naturvetenskapsundervisning. NorDiNa, 9(1), 50-65. *Johansson, A.-M., & Wickman, P.-O. (2018). The use of organising purposes in science
instruction as a scaffolding mechanism to support progressions: a study of talk in two primary science classrooms. Research in Science & Technological Education, 36(1), 1-16. doi: 10.1080/02635143.2017.1318272
Lemke, J. L. (1990). Talking science: language, learning, and values. Norwood, N.J.: Ablex. *Nilsson, P., & Elm, A. (2017). Capturing and developing early childhood teachers’ science
pedagogical content knowledge through CoRes. Journal of Science Teacher Education, 28(59), 406-424. doi: 10.1080/1046560X.2017.1347980
Osborne, R. (1996). Barns förförståelse. I W. Harlen (Red.), Våga språnget (s. 98–118). Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Rollnick, M., Bennett, J., Rhemtula, M., Dharsey, N., & Ndlovu, T. (2008). The place of subject matter knowledge in pedagogical content knowledge: A case study of south African teachers teaching the amount of substance and chemical equilibrium. International Journal of
Science Education, 30(10), 1365-1387. doi:10.1080/09500690802187025
Shulman, L. S. (2004). The wisdom of practice. essays on teaching, learning, and learning to teach. San Fransisco: Jossey-Bass.
32
Skolverket. (2014). Vad innebär en språkutvecklande undervisning? Hämtad 2018-05-09 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt/gymnasieutbildning/amnesovergrip ande/sprak-och-kunskapsutvecklande-arbetssatt/vad-innebar-en-sprakutvecklande-
undervisning-1.225205
Skolverket. (2015). Språkutvecklande arbetssätt.
Hämtad 2018-05-09 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla/sprakutvecklande-arbetssatt
Skolverket. (2016). TIMSS 2015: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett
internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2017a). Från skolspråk till vardagsspråk och sedan tillbaka igen.
Hämtad 2018-05-09 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen- omraden/spraklig-kompetens/undervisning/fran-skolsprak-till-vardagssprak-och-sedan- tillbaka-igen-1.259701
Skolverket. (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. (4., kompletterade uppl.). Stockholm: Skolverket.
Sveriges akademikers centralorganisation. (2017). Framtidsutsikter - arbetsmarknaden för akademiker år
2022. Stockholm: Sveriges akademikers centralorganisation.
Hämtad 2018-05-09 från
https://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2017- framtidsutsikter_har_finns_jobben_om_fem_ar.pdf
Sjøberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerup. Säljö, R., & Wyndhamn, J. (2002). Naturvetenskap som arena för kommunikation- ett
sociokulturellt perspektiv på lärande. I H. Strömdahl (Red.), Kommunicera naturvetenskap i
skolan- några forskningsresultat (s. 21–42). Lund: Studentlitteratur AB.
Wickman, P.-O., & Persson, H. (2008). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i grundskolan: en
ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm: Liber.
Zhai, J., Jocz, J., A., & Tan, A.-L. (2014).” Am I like a scientist?": Primary children's images of doing science in school. International Journal of Science Education, 36(4), 553–576. doi: 10.1080/09500693.2013.791958