Vårt mål med denna empiriska studie är att bidra med kunskap som skolverksamheten kan använda sig av. Syftet med undersökningen är att förstå elevers upplevelser av muntlig kommunikation i engelska. Resultatet har lett till tre slutsatser. En slutsats är att elever upplever muntlig kommunikation i engelska som roligt när det är fritt att samtala med vem man vill och om vad man vill. Upplevd frihet i att samtala på engelska länkas tydligt samman med upplevelsen att muntlig kommunikation på engelska är roligt. Begreppet fritt definieras på många olika sätt i texten, vilket gör att just upplevelsen av fri muntlig kommunikation blir en stark slutsats. En annan slutsats är att elever upplever en användbarhet med att kunna samtala på engelska både i och utanför skolan. Utanför skolan ser elever nyttan med språket, exempelvis när de är utomlands eller när de spelar datorspel online med personer från andra länder. I skolan kan elever välja att samtala på engelska när de ska kommunicera med elever som har annat modersmål. Det är inte bara upplevelsen av användbarheten som påverkar, utan även elevers känslor kring att samtala på engelska kan styra den muntliga kommunikationen. En tredje och sista slutsats är att höga krav symboliseras med engelskundervisningen och kan vara en av anledningarna till att elever väljer att avstå samtal i klassrummet. En annan anledning kan vara att det är pinsamt att samtala inför klasskamrater i klassrummet. Elever som upplever att engelskundervisningen ställer höga krav är ofta samma elever som tycker muntlig kommunikation på engelska är tråkigt samt att det är pinsamt att samtala på engelska inför klasskamraterna. Det finns en tydlig koppling mellan elevers upplevelser kring kravfylld och tråkig engelskundervisning.
Frihet skapar samtal medan krav hämmar. Utifrån den kunskapen är den didaktiska implikationen att elever bör erbjudas en större frihet när det gäller att samtala på engelska i klassrummet. Lärare bör också tänka på att ha en varierande undervisning, då eleverna i denna undersökning uttryckt att de upplever det flesta engelsklektioner som tråkiga på grund av brist på variation. Om man som lärare har en varierande undervisning och ger elever en större frihet, kommer de uppleva engelskundervisningen som roligare. Detta kan leda till att intresset för språket ökar och elever väljer att samtala mer i skolan. Dessa didaktiska implikationer är lärdomar vi tar med oss ut i skolverksamheten och till våra framtida arbetsplatser. Vi anser att de didaktiska implikationerna kommer att få elever att samtala mer på engelska i skolan och skillnaden mellan skolengelska och fritidsengelska kommer i längden att minska.
33
Ett förslag på vidare forskning är att undersöka vidare kring det överraskande resultatet i undersökningen, att elever finner det roligt att samtala med personer som har ett annat modersmål än de själva har. Extraordinärt var ju att eleverna i denna undersökning även kunde applicera denna glädje när det gäller nyanlända elever på skolan. Det hade varit intressant att forska vidare kring detta för att se om liknande resultat skulle uppkomma med fler elever från andra skolor. Ett annat förslag på vidare forskning och problemområde är att elever finner det roligare att samtala på engelska på rasterna än i klassrummet, trots att det ungefär är samma personer de har runt omkring sig.
Likt undersökningens problemområde finns det delar i vårt resultat som visar att elever kan föredra att samtala på engelska utanför skolan än i skolan. Med detta i åtanke hoppas vi att denna empiriska undersökning och dess didaktiska implikationer används ute i skolverksamheten och att det i längden förhoppningsvis skapar förändring, så att skolan besparas från kommentarer som:
34
Referenslista
Tryckta källor
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?: om vikten av problem och
teori i forskningsprocessen. (3., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Börjesson, L. (2012). Om strategier i engelska och moderna språk. Stockholm: Skolverket.
Chung, I-F., & Huang, Y-C. (2010). “English is not easy, but I like it!”: an exploratory study of English learning attitudes amongst elementary school students in Taiwan. Educational
Studies, 36(4). 441-445. doi:10.1080/03055690903424840
Copland, F., Garton, S., & Burns, A. (2014). Challenges in Teaching English to Young Learners: Global Perspectives and Local Realities. TESOL QUARTERLY, 48(4), 738-762. doi:10.1002/tesq.148
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. (2. ed.) Lund: Studentlitteratur.
Dahlin-Ivanoff, S. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (1. uppl.) (s. 71–82). Malmö: Liber.
Dörnyei, Z., & Chan, L. (2013). Motivation and Vision: An Analysis of Future L2 Self Images, Sensory Styles, and Imagery Capacity Across Two Target Languages. Language
Learning, 63(3), 437–462. doi:10.1111/lang.12005
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
35
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (1. uppl.) (s. 36–57). Malmö: Liber.
Estling Vannestål, M. & Lundberg, G. (red.) (2010). Engelska för yngre åldrar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Harmer, J. (2001). The practice of English language teaching. (3. ed., completely rev. and updated). Harlow: Longman.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Henry, A., & Thorsen, C. (2018). Teacher - Student Relationships and L2 Motivation. The
Modern Language Journal, 102(1), 218-241. doi: 10.1111/modl.12446
Henry, A., Sundqvist, P., & Korp, H. (2014). Elevers möten med engelska i och utanför skolan: Upprop till deltagande i forskningsprojektet Bridging the Gap. Lingua, 4, s. 22-26. http://www.spraklararna.se/wp-
content/uploads/2014/12/Lingua_1404_BridgingTheGap.pdf
Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning
och samhälle. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Illés, É., & Ackan, S. (2017) Bringing real-life language use into EFL classrooms. English
Language Teaching journal, 71(1), 3-12. doi: 10.1093/elt/ccw049
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, I. (2013). Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I K. Hyltenstam & I. Lindberg (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
36
Lundberg, G. (2007). Teachers in action: att förändra och utveckla undervisning och lärande
i engelska i de tidigare skolåren. Licentiatavhandling Umeå: Umeå universitet, 2007.
Umeå.
Lundberg, G. (2010). Perspektiv på tidigt engelsklärande. I M. Estling Vannestål & G. Lundberg (Red.), Engelska för yngre åldrar (s. 15–34). Lund: Studentlitteratur.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Phillips, M. (2010). The perceived value of videoconferencing with primary pupils learning to speak a modern language. The Language Learning Journal, 38(2), 221–238. doi:10.1080/09571731003790532
Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen [Elektronisk resurs] grundskollärares
val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap.
[Stockholm]: Skolverket.
Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i engelska. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
Reviderad 2018 (5:e uppl.). Stockholm: Skolverket.
Sundh, S., & Denksteionova, M. (2018). Social Media in Intercultural Communication - The Way Beyond Just Learning Languages. INTED 2018 Proceedings. 1154-1159. doi:10.21125/inted.2018.0160
Sundqvist, P. (2009). Extramural English matters: out-of-school English and its impact on
Swedish ninth graders' oral proficiency and vocabulary. Diss. Karlstad: Karlstads
universitet, 2009. Karlstad.
Sundqvist, P. (2015). About a Boy: Gamer and L2 English Speaker Coming into Being by Use of Self-Access. Studies in Self-Access Learning Journal, 6(4). 352-364.
37
Sundqvist, P., & Sylvén, L, K. (2014) Language-related computer use: Focus on younger L2 English learners in Sweden*. ReCALL, 26(1), 3–20. doi:10.1017/S0958344013000232
Svensson, P. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red.), Handbok i
kvalitativa metoder (1. uppl.) (s. 182–193). Malmö: Liber.
Ödman, P-J. (2017). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Elektroniska källor
Hedin, A., & Svegard, L. (2019). Vad motiverar elever till att samtala på engelska i klassrummet? (Examensarbete, Halmstad Högskola, Akademin för lärande, humaniora och samhälle). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38942
Skoglund, C. (2012). Hermeneutik i praktiken. Hämtad 23 april, 2019, från http://www.c- skoglund.se/Crister_Skoglund/Egna_Texter/Poster/2012/11/21_Hermeneutik_i_praktike n.html
Skolverket. (2019). Timplan för grundskolan. Hämtad 2019-05-06 från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/timplan-for-grundskolan
Sveriges officiella statistik. (2015). Grundskolan - provresultat - riksnivå: Tabell 9A: Elevernas
resultat, ämnesproven i åk 6 läsåret 2014/2015. Hämtad 9 mars, 2019, från Skolverket,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och- vuxenutbildning
Sveriges officiella statistik. (2016). Grundskolan - provresultat - riksnivå: Tabell 8A: Elevernas
resultat, ämnesproven i åk 6 läsåret 2015/2016. Hämtad 9 mars, 2019, från Skolverket,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och- vuxenutbildning
Sveriges officiella statistik. (2017). Grundskolan - provresultat - riksnivå: Tabell 8A: Elevernas
resultat, ämnesproven i åk 6 läsåret 2016/2017. Hämtad 9 mars, 2019, från Skolverket,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och- vuxenutbildning
38
Sveriges officiella statistik. (2018). Grundskolan - provresultat - riksnivå: Tabell 8A: Elevernas
resultat, ämnesproven i åk 6 läsåret 2017/2018. Hämtad 9 mars, 2019, från Skolverket,
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och- vuxenutbildning
Tholin, J. (2005). På andra sidan bron: reflektioner runt dansk engelskundervisning. ASLAs skriftserie, 292. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-2526
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig Forskning. Hämtad 23 april, 2019, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Insamlat material
6 styck intervjuer, person A - F, Utförda 30 april 2019.
47 styck enkätsvar, Sammanställt 1 maj 2019.
Om insamlat material behöver kontrolleras finns enkätsvaren och transkribering från intervju hos författarna fram till 2024 - 06 - 07.
39
45
Bilaga B
Följdfrågor utifrån enkät till intervju
1. När pratar du engelska i skolan? / 6. fritiden?
- Kan du ge ett exempel/flera exempel?
- Varför har du valt att prata engelska i dina exempel? - Hur menar du? Kan du utveckla?
2. Vad tycker du om att prata engelska i skolan? / 7. Fritiden?
- Varför tycker du att det är tråkigt/roligt/spännande/konstigt o.s.v. att prata engelska i skolan?
- Varför tror du att du tycker så? - Hur menar du? Kan du utveckla?
3. Hur känns det att prata engelska i skolan? / 8. Fritiden?
- Varför känns det jobbigt/enkelt/pinsamt/konstigt osv att prata engelska i skolan? - Varför tror du att det känns så?
- Hur menar du? Kan du utveckla?
4. När är det roligast att prata engelska i skolan? / 9. Fritiden?
- Kan du ge ett exempel/flera exempel?
- Varför tycker det är roligast att prata engelska då?
- Varför tror du att du tycker det är roligast att prata engelska då? - Hur menar du? Kan du utveckla?
5. När är det tråkigast att prata engelska i skolan? / 10. Fritiden?
- Kan du ge ett exempel/flera exempel?
- Varför tycker du det är tråkigast att prata engelska då?
- Varför tror du att du tycker det är tråkigast att prata engelska då? - Hur menar du? Kan du utveckla?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Anna Hedin Linda Svegard