I följande avsnitt avses att utifrån studiens syfte formulera en slutsats utifrån resultatet samt ge förslag på vidare forskning.
6.3.1 Slutsats
Syftet med studien är att undersöka hur mellanstadieelever skapar egna textuppgifter i matematik. Utifrån syftet dras slutsatsen att eleverna använder olika typer av
samarbetsstrategier när de konstruerar matematiska textuppgifter i grupp eller par. Eleverna tar hjälp av varandra för att förstå det matematiska och det praktiska i skapandet av
textuppgifterna, de tar hjälp av varandra för att föra skapandet framåt samt så tar de hjälp av varandra för att kunna skapa vardagsanknutna textuppgifter. Ytterligare en slutsats är att eleverna skapar matematiska textuppgifter med olika typer av resonemang som kan kategoriseras utifrån utifrån Lithners (2008) ramverk. Här kan vi dock se att eleverna till övervägande del skapar uppgifter som grundas i ett imitativt resonemang. Därutöver kan vi se en antydan till att vilken strategi som används spelar roll för vilken typ av textuppgift som skapas, och att det här är vilken strategi som används som påverkar vilken typ av textuppgift som sedermera skapas. Resultatet av det sistnämnda är dock för litet för att några generella slutsatser ska kunna dras.
6.3.2 Implikationer
Efter genomförd studie skulle det vara av intresse att vidare studera vilket samband som synliggörs mellan vilka strategier som används av eleverna vid skapande av matematiska textuppgifter och vilka typer av textuppgifter som sedermera skapas. Ytterligare en intressant aspekt att studera kan vara hur elevernas problemlösningsförmåga gynnas av att de får skapa matematiska textuppgifter i matematik eftersom att flertalet studier som presenteras i
8. Referenslista
8.1 Källmaterial
14 egenskapade textuppgifter av elever i årskurs 4 och 5 som skrevs 260218 till och med 080318.
8.2 Litteratur
Adams, N., R. Beal, C., R. Cohen, P. (2010). Reading Proficiency and Mathematics Problem
Solving by High School English Language Learners. Urban Education, 45(1).
Ahlberg, Ann (1995). Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur.
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Barlow. A., och Cate. J. (2007). What is the question?. The Journal of Teaching children mathematics. December 2006/ January 2007.
Bergström, G., & Boréus, K. (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bergqvist, E., och Österholm, M. (2014). Språkbrukets roll i matematikundervisningen. Nämnaren (1), s 30-31. Från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2731_14_1.pdf
Bernando, A. (2002). Language and Mathematical Problem Solving Among Bilinguals. The Journal of Psychology: Interdisciplinary and Applied, 136(3), 283-297.
doi:10.1080/00223980209604156
Björkdahl Ordell, S. & Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -
vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.z
Björndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Brousseau, G. (1988). Didactique fondamentale, in Didactique des mathématiques et
formation des maîtres à l’école élémentaire, Actes de l’université d’été d’Olivet, édité par
l’IREM de Bourdeaux, France.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Engström, A. (2007). Varför är textuppgifter så svåra?: Förhållandet mellan matematik och
språk. Göteborg: NCM/ Nämnaren.
Esperi, A. och Eliasson, E. (2004). Elevers uppfattning om samtalet i matematik.
Examensarbete, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Utbildningsvetenskap. Från
Gibbons, P. (2016). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetsssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Johanneshov: MTM.
Holmberg och Sundberg (2015). Orsaker till elevers problem med matematiska textuppgifter. Examensarbete, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation. Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:875167/FULLTEXT01.pdf
Johansson, B. (1982). Problem med problemlösning. Göteborg: Nämnare (2), 10-13.
Johansson, B. & Sandell Ring, A. (2012). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. (3. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lalander, P. (2015). Observationer och etnografi. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter.
Handbok i kvalitativa metoder. (2. uppl.) Stockholm: Liber, ss. 93- 113.
Liljekvist, Y. (2014). Lärande i matematik, om resonemang och matematikuppgifters egenskaper. Doktorsavhandling. Karlstad University Studies.
Lithner, J. (2008). A research framework for creative and imitative reasoning. Educational Studies in Mathematics, 67, 255-276.
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Mer än matematik: om språkliga dimensioner i
matematikuppgifter. Stockholm: Liber.
Möllehed, E. (2001). Problemlösningsuppgifter i matematik: en studie av påverkansfaktorer i
årskurserna 4-9. Malmö: Reprocentralen Lärarutbildningen.
Nationalencyklopedin [NE]. (2018). Algoritm. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/algoritm
Nordström, T. (2017). Strategier vid läsning och lösning av textuppgifter i matematik: ens
studie om strategier elever som läser svenska som andraspråk använder för att lösa textuppgifter i matematik. Examensarbete, Örebro Universitet. Från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1156629/FULLTEXT01.pdf
Nordqvist, M. (2016). On Mathematical Reasoning: being told or finding out. (Avhandling, Umeå Universitet, Institutionen för matematik och statistik). Från http://umu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:954413/FULLTEXT01.pdf
Olsson, Ingrid. (2000). Att skapa möjligheter att förstå. I Wallby, Karin, Emanuelsson, Göran, Johansson, Bengt, Ryding, Ronnie och Wallby, Anders, Matematik från början. Göteborg: NCM/Nämnaren.
Riesbeck, E. (2000). Interaktion och problemlösning: Att kommunicera om och med
matematik. (Licentiatavhandling, Linköpings Universitet, Institutionen för pedagogik och
Segerby, C. (2016). Writing in mathematics lessons in Sweden. Malmö University. Malmö Sweden. Hal id: hal-01287787.
Skolverket (2013). PISA 2012: 15: åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Hämtad 2018-01-18 från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3127.pdf%3Fk%3D3127
Skolverket (2015). PISA 2015: 15:åringars matematiska kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Hämtad: 2018-05-12 från https://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3725.pdf%3Fk%3D3725
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Stark, A. (2008). Writing relevant wordproblems: Seeking to increase student mathematical achievement. Department of Teaching, Learning, and Teacher Education University of Nebraska-Lincoln July 2008.
Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. (2., [rev.] uppl.) (sid. 31) Lund: Studentlitteratur.
Svensson, G. (2002). Matematik och språk. Nämnaren (3), s 13-17. Från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/1317_02_3.pdf
Österholm, M. (2004). Läsa matematiska texter: förståelse och lärande i läsprocessen. (Doktorsavhandling, Linköping: Linköpings universitet, matematiska institutionen).
Österholm, M. (2009). Läsförståelsens roll inom matematikutbildning. I G. Brandell (Red.),
Matematikdidaktiska frågor: Resultat från en forskarskola (s. 154-165). Göteborg: Nationellt