Som vi tidigare beskrivit genom denna studies bakgrund har forskningslitteratur om
naturvetenskaplig undervisning med ett genus- och könsrelaterat perspektiv visat att flickor upplevt mer svårigheter med den naturvetenskapliga undervisningen än pojkar. Det har även visats att den naturvetenskapliga undervisningen inte mött elevernas intresse oavsett kön och att detta bidragit till ett minskat intresse för ämnet. Ytterligare forskning har däremot visat att elevernas intresse kan gynnas genom ett praktiskt och undersökande arbetssätt. Denna studie som bedrivits genom att observera elever i två klasser på lågstadiet vid en praktisk och undersökande naturvetenskaplig undervisning och mer specifikt fokuserat på deras sätt att agera och deltaga vid undervisningen, visar däremot inga större skillnader mellan könen vad det gäller att aktivt deltaga i de olika lektionsmomenten. Både flickor och pojkar visar att de gärna vill prova och engagerar sig i uppgifterna inom det naturvetenskapliga området. Vilket
28
medför att vi efter genomförd studie i hänsyn till tidigare nämnd forskning anser att ett praktiskt och undersökande arbetssätt vid den naturvetenskapliga undervisningen kan vara ett sätt för att möjliggöra en mer likvärdig möjlighet för intresse, förståelse och engagemang hos både flickor och pojkar. Vi kan som tidigare nämnt efter studien konstatera att eleverna visar olika sätt att deltaga och göra antaganden samt tolkningar om vad detta skulle kunna bero på. De könsrelaterade skillnader som går att utläsa beror troligtvis på genus, det sociala könet. Vi kan däremot inte göra några större slutsatser angående specifika sätt att deltaga och agera för respektive kön. Detta på grund av studiens begränsade storlek vilken även bidrar till att
resultatet inte kan generaliseras, utan endast kan antas gälla för de två specifika elevgrupperna som medverkat. Men resultatet medför att vi blir nyfikna på om en större studie hade visat liknande resultat. Skulle ett praktiskt och undersökande arbetssätt inom de naturvetenskapliga ämnena kunna utgöra en aspekt till att möjliggöra mer lika villkor för lärande mellan könen och engagera både flickor och pojkar? Det hade därför varit intressant att genomföra en liknande studie men i större omfattning.
Ett praktiskt och undersökande arbetssätt inom naturvetenskap innebär inte att de
genusnormer som råder inom den naturvetenskapliga arenan upphör, flickor och pojkar i denna studie visar fortfarande genusrelaterade aspekter i sitt sätt att agera och deltaga. Det synliggörs däremot genom denna studie att de medverkande eleverna uttrycker lika mycket entusiasm kring undersökningarna. Detta sätt att deltaga och agera i undervisningen är också det signifikant mest förekommande. Andra studier där ett praktiskt och undersökande
arbetssätt inte förekommer visar på ett bristande deltagande och intresse från framförallt flickorna vilket däremot inte syns i denna studie, vilket leder till slutsatsen att ett praktiskt och undersökande arbetssätt kan vara ett sätt för att främja både flickors och pojkars engagemang och intresse för det naturvetenskapliga området.
Efter att ha genomfört denna studie ser vi som blivande lärare fördelar med att använda ett praktiskt och undersökande arbetssätt inom de naturvetenskapliga ämnena. Detta i samverkan med att utgå från och ta tillvara på elevernas intresse är något vi kommer att eftersträva att använda i vår kommande naturvetenskapliga undervisning. Genom den ökade kunskap angående det naturvetenskapliga området och dess sedan länge mansdominerade kultur hoppas vi även kunna motarbeta denna norm och tradition genom en naturvetenskaplig undervisning som inspirerar samhällets unga till engagemang inom området oavsett kön. Vi hoppas att genom en praktisk och undersökande naturvetenskaplig undervisning kunna väcka intresset hos så många elever som möjligt för att främja en mer genusneutralt arbetsmarknad, inom naturvetenskapen som kan möta den kraftiga tekniska utvecklingen i samhället. Att utgå från elevernas intresse och involvera dem i planeringen av undervisningen ser vi som det första steget på vägen mot inspiration och vad som förhoppningsvis kan leda till ett mer genuint engagemang hos eleverna inom det naturvetenskapliga området.
29
Referenser:
Anderhag, A., Hamza, K. M., & Wickman, P-O. (2014). What can a teacher do to support students’ interest in science?: A study of the constitution of taste in a science classroom. Research in Science Education, 45(5), 749-784. doi: 10.1007/s11165- 014-9448-4
Andersson, K. (2011). Lärare för förändring - att synliggöra och utmana föreställningar om
naturvetenskap och genus. Doktorsavhandling, Linköpings universitet,
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Norrköping. Från http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:407209/FULLTEXT02
Artigue, M., Dillon, J., Harlen, W., & Léna, P. (2012). Learning through inquiry (Fibonacci Project). European Union’s Seventh Programme. Från http://www.fibonacci- project.eu/
Benckert, S. (2005). Varför väljer inte flickorna fysik?. Tidskrift för lärarutbildning och
forskning, 12(4), 27-37.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Connell, R. & Pearse, R. (2015). Om genus. (3., [omarb. och uppdaterade] uppl.) Göteborg: Daidalos.
Danielsson, A. T., & Warwick, P. (2013). ‘You have to give them some science facts’: Primary student teachers’ early negotiations of teacher identities in the
intersections of discourses about science teaching and about primary teaching.
Research in Science Education, 44(2), 289-305. doi:10.1007/s11165-013-9383-9
Denessen, E., Vos, N., Hasselman, F., & Louws, M. (2015). The relationship between primary school teacher and student attitudes towards science and technology.
Education Research International, 2015, 1-7. doi:10.1155/2015/534690
Due, K. (2009). Fysik, lärande samtal och genus: en studie av gymnasieelevers
gruppdiskussioner i fysik (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institution för
fysik). Från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:207394/FULLTEXT01.pdf
Engle, R. A., & Conant, F. R. (2002). Guiding principles for fostering productive disciplinary engagement: Explaining an emergent argument in a community of learners classroom. Cognition and Instruction, 20(4), 399-483.
Harding, S. (1986). The science question in feminism. Ithaca: Cornell Univ. Press.
Harlen, W. & Holroyd, C. (1997). Primary teachers’ understanding of concepts of science: impact on confidence and teaching. International journal of science education,
30
Hussénius, A., Andersson, K., Danielsson, A. & Gullberg, A. (2014). Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap. Högre
utbildning, 4(2), 109-125. Från
http://journals.lub.lu.se/index.php/hus/article/view/9215/10181
Jidesjö, A. (2012). En problematisering av ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik
i skola och samhälle: innehåll, medierna och utbildningens funktion
(Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier och utbildningsvetenskapliga fakulteten).
Från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:535843/FULLTEXT01.pdf Karlsson, I. (2003). Könsgestaltningar i skolan - om könsrelaterat gränsupprätthållande,
gränsuppluckrande och gränsöverskridande. (Doktorsavhandling, Linköpings
universitet, Institutionen för beteendevetenskap, Avdelningen för pedagogik i utbildning och skola). Från
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:252466/FULLTEXT01.pdf
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?: En longitudinell studie om
vägen till gymnasiet. (Akademisk avhandling, Göteborgs universitet, Institutionen
för pedagogik och didaktik).
Lindgren, A-C. (2012) Med videon som verktyg. I Rönnerman, K. (red.). Aktionsforskning i
praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. (2., [rev.] uppl.) (s.55-70).
Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, P., & Nordänger, U. K. (2011). Mellan försiktighetsprinciper och kreativitetsmod.
Nordic studies in science education, 31(3), 180-193. Från
https://www-idunn-no.ezproxy.bib.hh.se/np/2011/03/art06
Moberg, A., & Riis, M. (2016). Påverkan av lärares implicita och explicita uppfattningar
kring undervisning i naturvetenskap och teknik: en kunskapsöversikt.
Examensarbete, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:938996/FULLTEXT02.pdf Moberg, A., & Riis, M. (2017). “Jag ger mig alltså inte!”: En aktionsforskningsstudie om
elevers deltagande i praktisk NO-undervisning. [Opublicerat manuskript]
Högskolan Halmstad. Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
Nyström, E. (2009). Teacher talk: producing, resisting and challenging discourses about the science classroom. Gender and Education, 21(6), 735-751.
Rocard, M. (2007). Science Education now: A renewed pedagogy for the Future of Europe. Brussels: European Commission. Från http://ec.europa.eu/research/science- society/document_library/pdf_06/report-rocard-on-science-education_en.pdf Roychoudhury, A., & Roth, W.-M. (1996). Interactions in an open‐inquiry physics laboratory.
International Journal of Science Education, 18(4), 423-445.
Sener, N., Türk, C. & Tas, E. (2015) Improving science attitude and creative thinking through science education project: a design, implementation and assessment. Journal of
31
Skolverket (2016a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2016. (3. Uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016b). PISA 2015 - 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
matematik. Stockholm: Skolverket. Från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3725.pdf%3Fk%3D3725 Skolverket (2016c). TIMSS 2015 - Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket. Från
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3707.pdf%3Fk%3D3707 Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie, nr 1:2011).
Stockholm: Vetenskapsrådet. Från https://publikationer.vr.se/produkt/god- forskningssed/
32
Bilagor
A1 Kvantifiering av könsrelaterade skillnader
Totalt Flicka
Pojke
Uttrycka entusiasm 142st 76 66
Resonera och ge förslag 88st 46 42
Förklara eller vägleda någon annan 49st 24 25
Ställa frågor 48st 32 16
Uttrycka frustration 25st 20 5
Ompröva resultat för att säkerställa 17st 13 4
Uppmuntra och bekräfta andra 16st 4 12
Bestämma och/eller bortse från andras åsikter 15st 9 6
Fokusera på annat 15st 5 10
Bjuda in andra 13st 4 9
33
B1 Informations- och samtyckesbrev
Till vårdnadshavare i klasser som tar emot lärarstudenter
Era barns skola samarbetar med lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. Det innebär att studenter gör praktik i klassen och utför olika uppgifter kopplade till utbildningen. Våren 2017 kommer en student som går sin sista termin på lärarutbildningen att genomföra sin sista praktikperiod i klassen. Studenten kommer att hålla i större delen av undervisningen, men också tillsammans med klassläraren dokumentera undervisning i syfte att genomföra ett utvecklings-område. Utvecklingsarbetet handlar om hur eleverna deltar i en praktisk och undersökande NO-undervisning.
Dokumentationen kan ske genom inspelade samtal, bilder, video med mera. Det insamlade materialet kommer att hanteras etiskt korrekt enligt vedertagna principer vilket till exempel innebär att elever och lärare avidentifieras och att dokumentationen endast användas för utveckling och utbildning. Vi vill särskilt betona att förbättringsarbetet genomförs i syfte att gagna alla barns utveckling och lärande.
Om du/ni har frågor får du gärna höra av dig till mig. För att studenterna skall kunna planera sina uppgifter behöver vi svar så snart som möjligt om ditt/ert godkännande.
Vänliga hälsningar
Anki Wennergren (kursansvarig)
Klipp av svarstalongen och lämna in. Tack på förhand!
✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
□ JA, jag/vi godkänner att mitt/vårt barn deltar i undervisning som dokumenteras □ NEJ, jag/vi godkänner inte att mitt/vårt barn dokumenteras
Vårdnadshavare för:
...
Datum
...
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Anna Moberg Malin Riis