Slutsats
Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter som uppfattas vara relevanta vid rekrytering av personer till ledarpositioner och hur dessa aspekter kan ses som uttryck för normer om ledare och ledarskap.
För att kunna besvara syftet formulerades följande två frågor:
1. Vilka aspekter uppfattas vara relevanta vid rekrytering av personer till ledarpositioner?
2. Hur kan dessa aspekter ses som uttryck för normer om ledare och ledarskap? Aspekter som uppfattas vara relevanta vid rekrytering av personer till ledarpositioner är vilka kompetenser, erfarenheter och egenskaper personen har. Kompetenser och erfarenheter kan utläsas via ett CV och är vad respondenterna förklarar som det första dem går igenom. Därefter bjuds utvalda sökande in till intervjuer där personens egenskaper kan belysas. Relevanta egenskaper uppfattas vara att personen bland annat är strukturerad, tydlig, stabil, förstående och medmänsklig. Andra personlighetsdrag som också uppfattas vara relvanta är att personen kan leda en grupp och vågar ta obekväma beslut. Egenskaperna som respondenterna redogör för överensstämmer till stor del med ledarskapsegenskaperna enligt normerna. Detta tyder på att respondenterna omedvetet och automatiskt påverkas av vad normer säger om ledare och vad ledarskap innebär, exempelvis att respondent 1 upprepligen väljer att vid tal om ledare definiera denne som en ”han”. Aspekterna som respondenterna uppfattar vara relevanta vid rekrytering av personer till ledarpositioner kan därmed ses som uttryck för normer om ledare och ledarskap. Detta leder oss till slutsatsen att ledarskapsnormer ännu har ett inflytande på dagens rekryteringar av personer till ledarpositioner och kan leda till att personer som inte överensstämmer med normerna uteblir möjligheten att uppnå ledarpositioner. Slutsatsen dras med utgångspunkt i studiens resultat, det vill säga utifrån fyra respondenter, och kan möjligtvis inte appliceras på varje enskilt fall.
Arbetslivspedagogiska implikationer och framtida forskning
Avsikten med studien är att skapa en medvetenhet för vilka effekter ledarskapsnormer kan ha. Denna medvetenhet gäller inte minst för rekryterare med vana för ledarrekrytering för att kunna påbörja arbetet med att minska normers användning. Genom att belysa detta
ämne önskas en reaktion och en förståelse uppnås för vilket problem det är. Det skulle därmed bidra till en arbetslivslig förändring. Det lyfter dessutom teorin om socialkonstruktivism och att människans lärande och kunskaper påverkas av samhället och den sociala omgivningen. Möjligt är att det kan bidra till ett nytänkande.
Vidare forskning kan göras inom det valda området och då genom att jämföra huruvida det råder en skillnad eller inte mellan rekryterares uppfattningar av relevanta aspekter vid ledarrekrytering i olika branscher, exempelvis en mansdominerad och en kvinnodominerad bransch. En mansdominerad bransch hade kunnat vara inom IT eller industri medan en kvinnodominerad bransch hade kunnat vara inom sjukvården. Det hade öppnat möjligheten för att jämföra om rekryterare i de olika branscherna resonerar olika och om det i så fall kan bero på vilken bransch de arbetar inom. Det hade kunnat väcka tankar över vilka missförhållanden som kan råda vid ledarpositioner till följd av normer kring vad som är ett typiskt manligt respektive typiskt kvinnligt yrke.
32
REFERENSER
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Connell, R. (2009). Om genus. (2., utvidgade och omarb. uppl.) Göteborg: Daidalos. * Cox, W.T.L. & Devine, P.G. (2015). Stereotypes Possess Heterogeneous
Directionality: A Theoretical and Empirical Exploration of Stereotype Structure and Content. PLoS ONE. Vol. 10, 1-27. DOI:
10.1371/journal.pone.0122292.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
* Eagly H. A. (2007). Female Leadership Advantage and Disadvantage: Resolving the Contradictions. Psychology of Women Quarterly. Vol. 31, 1-12. DOI: 10.1111/j.1471-6402.2007.00326.x.
* Florea, N.V. & Mihai, D.C. (2014). Analyzing the influence of IE factors on recruitment and selection performance using Kalman filter. Journal of Science & Arts. Vol. 14, 299-320. Hämtad 2016-11-21 från
http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?sid=3fe77b33-aa55-4414-
b468-595dcedf12c0%40sessionmgr101&vid=5&hid=101&bdata=JnNpdGU9Z
Whvc3QtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=101116036&db=aph.
Granberg, O. (2011). PAOU: personaladministration, HRM och
organisationsutveckling. (8., [rev. och utök.] utg.). Stockholm: Natur och kultur.
* Hedlund, G. (2006). Genus och det kommunala ledarskapet. Kommunal ekonomi och politik. Vol. 10, 41-62. Hämtad 2016-05-11 från
http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:oru-39921.
Illeris, K. (2013). Kompetens: vad, varför, hur. (1. uppl.) Lund: Studendlitteratur. Illeris, K. (2015). Lärande. (3., [uppdaterad] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Jacobsen, D.I. & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. (4.,
[uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jochnick, af C. (2004). Kvinnligt ledarskap. (2., omarb. uppl.) Väse: Kvinnosyn. Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund:
Studentlitteratur.
Johansson, T. (2012). Den lärande människan: utveckling, lärande, socialisation. (1. uppl.) Malmö: Liber.
* Lee, Y-T., McCauley, C. & Jussim, L. (2013). Stereotypes as Valid Categories of Knowledge and Human Perceptions of Group Differences. Social & Personality Psychology Compass. Vol. 7, 470-486. DOI:
Mossboda, B-M., Peterson, M. & Rönnholm, I. (2005). Att vara chef och ledare: dina verktyg för praktiskt ledarskap. (4. uppl.) Stockholm: Ekerlid.
Nationalencyklopedin. (2016). Intersektionalitet. Hämtad 2016-11-30 från
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/int ersektionalitet.
Nilsson, P., Wallo, A., Rönnqvist, D. & Davidson, B. (2011). Human Resource Development – att utveckla medarbetare och organisationer. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ohlson, L. (2007). Pedagogiskt ledarskap. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur och kultur.
* Przygodski-Lionet, N., Olivier, J. & Desrumaux, P. (2010). The effects of facial attractiveness, sex, internality of applicants on hiring decisions for managerial and non-managerial jobs. Studia Psykologica. Vol. 52, 53-57. Hämtad 2016-11-08 från
http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=11&sid=3fe77b33-
aa55-4414-b468-595dcedf12c0%40sessionmgr101&hid=101&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3Q
tbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=48918537&db=aph.
* Sheppard, M. & Mayo, J.B. (2013). The Social Construction of Gender and Sexuality: Learning from Two Spirit Traditions. Social Studies. Vol. 104, 259-270. DOI: 10.1080/00377996.2013.788472.
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Starrin, B. & Svensson, P.G. (2011). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (U.Å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2016-11-21 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Wenneberg, S.B. (2001). Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. (1. uppl.) Malmö: Liber ekonomi.
Bilaga I
Missiv
Vi utför en kandidatuppsats med syftet att undersöka vilka aspekter som uppfattas vara relevanta vid rekrytering av personer till ledarpositioner och hur dessa aspekter kan ses som uttryck för normer om ledare och ledarskap. Studien är en kvalitativ studie där intervjuer vid olika bemanningsföretag skall genomföras. Deltagandet i studien är frivilligt och respondenten kan välja att avbryta sin medverkan när som helst. Materialet från intervjuerna kommer enbart att användas till denna studie. Samtliga respondenter kommer vara anonyma och deras namn samt företagens namn kommer inte att anges. Företagens geografiska läge kommer inte heller att nämnas för att ytterligare minska risken att respondenterna skall kunna identifieras. Den färdigställda studien kommer sedan att publiceras i databasen Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA). Länken till databasen är följande: http://lnu.diva-portal.org/
För frågor kring studien vänligen kontakta:
Sofia Ekroth Mejladress: ibc_soffe@hotmail.com Telefonnummer: 076 xxx xx xx Sara Zander Mejladress: sarazander@hotmail.com Telefonnummer: 070 xxx xx xx
Bilaga II