Syftet med denna studie har varit att bidra till en större förståelse för hur elever i lägre åldrar samarbetar i grupp när de arbetar med problemlösningsuppgifter inom ämnet matematik. För att mer specifikt besvara frågeställningen: På vilket sätt använder sig elever av
resonemangsförmågan i arbetet med problemlösningsuppgifter i grupp i årskurs 1?
Slutsatsen som dras är att elever får en större möjlighet att resonera i grupp jämfört med när de sitter enskilt i arbetet med problemlösningsuppgifter. Eleverna använder sig av resonemangsförmågan genom att bygga vidare på andras resonemang och användandet av laborativt material var ett effektivt hjälpmedel för att förstärka deras resonemang. Kommunikationen i arbetet har beskrivits med hjälp av begreppen effektiva och ineffektiva kommentarer samt kommunikation på objekt- och metanivå. Situationer när elevers resonemang synliggjordes i grupparbetet uppstod när elever framförde effektiva kommentarer som byggde vidare på tidigare resonemang. De ineffektiva kommentarerna gjorde att vissa resonemang avbröts och gruppens samarbete utmanades, eftersom de var tvungna att återgå till uppgiften. När samarbetet mellan samtliga fyra medlemmar brast, berodde det ofta på gruppkonstellationer med för stora klyftor i nivåskillander eller när några deltagande tog sig an en passiv roll. Ytterligare resultat visade att när elever använde sig av laborativt material när de resonerade hjälpte det de andra eleverna att förstå uppgiften. Det laborativa materialet skapade under några tillfällen ett samarbete när ytterligare elever la till exempelvis klossar, eller berättade hur hen ritade sin uträkning. När eleverna uttryckte sina tankar högt ledde det till att övriga elever kunde följa med i uträkningen och bygga vidare med egna resonemang. Med studien vill vi framföra aspekter som läraren kan ha i åtanke för att öka chanserna till att få ett fungerande samarbete. Studien presenterar vikten av att elever ska få möjlighet att arbeta i grupp för att få möjlighet att både öva sin samarbets- och resonemangsförmåga. Kommunikation på metanivå ger kunskapen om elevers interaktion med varandra och hur samarbetet fungerar utifrån gruppens sammansättning. ZPD är en central del utifrån det sociokulturella perspektivet, och belyser vikten av att elever ska befinna sig i sin närmaste utvecklingszon med tillräckligt med stöttning och utmaning för bästa resultat. Med tydlig struktur blir det mer begripligt för hur eleverna i yngre åldrar ska ta sig an uppgiften. Exempel på detta kan vara att ge eleverna specifika roller i gruppen, uppmuntra till att rita och användandet av laborativt material i arbetet med problemlösningsuppgifter. Grupparbetet visade sig vara en utmaning men även en stöttning för eleverna när de arbetade tillsammans. Utmaningen kunde vara att behöva förklara för sina svar så att samtliga förstod. Slutligen bör skolan ge eleverna tillfälle att öva på att samarbeta i grupp för att få möjlighet att utveckla både samarbets- och resonemangsförmågan, eftersom det skedde en tydlig förbättring från första observationstillfället.
De didaktiska implikationerna denna studie medför är att problemlösningsarbete i grupp kräver utrymme i grundskolans tidigare år. Vi synliggör i denna studie hur elever använder resonemangsförmågan genom att analysera kommunikationen utifrån meta- och objektnivå. Under några tillfällen uppmärksammas att resonemangsförmågan utvecklades vid arbete i
35 grupp, av den orsaken krävs det att elever få chansen att träna på att samarbeta. Ett samarbete som fungerar ger eleverna möjlighet att utveckla sin resonemangsförmåga, där de utmanas att förklara för sina lösningsstrategier. Lärdomar vi tar med oss från studien är att elever behöver få chansen att öva på att utveckla dessa förmågor, till en början kan det vara tidskrävande att få elevgruppen att få till ett fungerande samarbete. Rollerna kan fungera som stöttning och ett hjälpmedel som underlättar för elever att skapa ett samarbete i grupp.
Ett exempel på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur laborativa hjälpmedel bidrar när elever resonerar i grupp i arbetet med problemlösningsuppgifter inom ämnet matematik.
36
10. Referenser
Ahlberg, A. (1995). Barn och matematik: problemlösning på lågstadiet. Lund: Studentlitteratur.
Björkdahl-Ordell, S. (2007). Etik. I J. Dimenäs (red.), Lära till lärare: att utveckla
läraryrkets olika dimensioner utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s.21-28). Borås: Högskolan i Borås.
Bjørndal, C. R. P. (2016). Det värderande ögat: observation, utvärdering och
utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber
Blatchford, P., Kutnick, P., Baines, E. & Galton, M. (2003). Toward a social pedogogy of classroom group work. International Journal of Educational Research, 39, 153-172. DOI:
https://doi.org/10.1016/S0883-0355(03)00078-8
Cantley, I., Prendergast, M. & Schlindwein, F. (2016). Collaborative cognitive- activation strategies as an emancipatory force in promoting girls’ interest in and enjoyment of mathematics: A cross-national case study. International Journal of Educational Research 81
(2017) 38–51. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijer.2016.11.004
Christe, D., Tolmie, A., Thurston, A., Howe, C. & Topping, K. (2008).
Supporting group work in Scottish primary classrooms: improving the quality of collaborative dialogue. Cambridge Journal of Education, 39:1, 141–156. DOI: 10.1080/03057640802702000
Cross, C-T., Woods, T-A., & Schweingruber, H. (2009). Mathematics learning in early
childhood. Paths toward excellence and equtiy. Washington: The National Academies Press.
D’Angelo, F. & Iliev, N. (2012). Teaching mathematics to young children through the
use of concrete and virtual manipulatives. Bloomsburg University of Pennsylvania,
Pennsylvania. Tillgänglig: http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED534228.pdf.
Forslund-Frykedal, K. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete - om
ambitionsnivå och interaktionsmönster i samarbetssituationer. (Doktorsavhandling,
Linköpings Universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, No, 128). Linköping:
Linköpings universitet. Tillgänglig: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:17754/FULLTEXT01.pdf
Forslund-Frykedal, K., Hammar-Chiriac, E. & Hempel, A. (2013). Handbok för
37 Gilles, R. M. & Ashman, A.F. (2003). Co-operative learning. The social and
intellectual outcomes of learning in groups. London: Routledge.
Gómez, F., Nussbaum, M., Weitz, J-F., Lopez, X., Mena, J., och Torres, A. (2013). Co- located single display collaborative learning for early childhood education. Computer-
Supported Collaborative Learning, 8, 225–244. DOI 10.1007/s11412-013-9168-1
Granström, K. (2006). Dynamik i arbetsgrupper. Om gruppprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur.
Grøver-Aukrust, V. (2003). Klassrumsklimat, deltagarstrukturer och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s. 167-194). Lund: Studentlitteratur.
Hammar-Chiriac, E. (2013). Forskning om grupparbete. I E. Hammar-Chiriac & Hempel (Red.), Handbok för grupparbete: att skapa fungerande grupparbeten i
undervisningen (s.27-62). Lund: Studentlitteratur.
Hennessy, S., Hassler, B., & Hofmann, R. (2016). Pedagogic change by Zambian primary school teachers participating in the OER4Schools professional development programme for one year. Research Papers in Education, 31(4) 399-427, DOI:
10.1080/02671522.2015.1073343
Häggblom, L. (2013). Med matematiska förmågor som kompass. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jern, S. (2013). I grupparbete spelar rollerna roll. I E. Hammar-Chiriac & Hempel (Red.), Handbok för grupparbete: att skapa fungerande grupparbeten i undervisningen (s.115- 137). Lund: Studentlitteratur.
Jämsén, I., & Nilsson, F. (2018). Hur lärare arbetar med problemlösningsuppgifter. (Examensarbete, Högskolan i Halmstad, Halmstad). Hämtad från http://hh.diva- portal.org/smash/get/diva2:1232845/FULLTEXT02.pdf
Kaldi, S., Filippatou, D., & Anthopoulou, B. (2014). The effectiveness of structured co-operative teaching and learning in Greek primary school classrooms. Education 3-13, 42:6,
621-636, DOI: 10.1080/03004279.2012.752023
Karlsson, N. & Kilborn, W. (2015). Problemlösning och matematisk modellering. (1. uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning.
Kärre, A. & De Ron, A. (2016). Lyft fram matematiken: resonemang, problemlösning
38 Larsen, A-K. (2012). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Lowrie, L. (2011). “If this was real”: tensions between using genuine artefacts and collaborative learning in mathematics tasks. Research in Mathematics Education, 13:1, 1-16,
DOI: 10.1080/14794802.2011.550707
Palmér, A. (2010). Muntligt i klassrummet: om tal, samtal och bedömning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Palmér, H. & Van Bommel, J. (2016). Problemlösning som utgångspunkt:
matematikundervisning i förskoleklass. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Ramani, G.B. & Brownell, C.A. (2014). Preeschoolers’ cooperative problem solving: Interagating play and problem solving. Journal of early childhood research, 12(1), s. 92-108.
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (rev. 2018). Stockholm: Skolverket.
Stensmo, C. (2008). Ledarskap i klassrummet. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Sturrock, L. Keryn. Woods-McConnery, A., & Wosnitza, M. (2016). Inquiry and groups: student interactions in cooperative inquiry-based science. International Journal of
Science Education, 38:5, 842-860, DOI: 10.1080/09500693.2016.1169454
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 208-219). Stockholm: Liber.
Webb, N., Franke, M., De, T., Chan, A., Freund, P-S., & Melkonian, D. (2008).
‘Explain to your partner’: teachers’ instructional practices and students’ dialogue in small groups. Cambridge Journal of Education, 39:1, 49–70, DOI: 10.1080/03057640802701986
Whyndhamn. J, Riesbeck, E. & Schoultz, J. (2000). Problemlösning som metafor och
praktik. Institutionen för tillämpad lärarkunskap. Linköping: Linköpings universitet.
Yook Kin Loong, E. (2014). Fostering mathematical understanding through physical and virtual manipulatives. Amt, 70(4), 3-10.
39
11. Källmaterial
Observationstillfälle 1 datum 2019-03-04 Observationstillfälle 2 datum 2019-03-06 Observationstillfälle 3 datum 2019-03-07 Observationstillfälle 4 datum 2019-03-13 Observationstillfälle 5 datum 2019-03-1340
12. Bilagor
41
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Isabelle Findelius Jämsén och Frida Nilsson