SLUTSATS

I empirin kan vi se en stark koppling mellan informanternas relationer och valet av bostadsort. Beslutet kring att stanna eller flytta från eller till Kalmar ses som självklar och är en tankeprocess som grundskolelärarna inte reflekterat över utan hur de har förhållit sig till sina individuella situationer. Vi kan också med hjälp av empirin visa att individerna anpassar sig till den plats där de uppfattar att det finns en mening för dem att befinna sig på. Den individuella

platsförankringen och habitus kompletterar varandra då platsförankring är en

aspekt av könshabitus men med infallsvinkeln om hur individens bakgrund påverkar deras framtid vilket bidrar till en förkroppsligad positionering. Platsförankringen torde vara strukturerad av habitus (det är lättare för en kalmarit att flytta till Halmstad än till Lund). Platsförankring blir i någon mening ett uttryck för habitus vilket betyder att könshabitus betyder någon form av dragkamp som visar på att kön blir starkare än plats. Processen kring valet av bostadsort härleds till informanternas förutsättningar som formats ut av sociala strukturer som i sin tur formats av deras habitus. Informanternas val av bostadsort efter sina avslutade studier påverkades i huvudsak av partnern i den relation som individen ingick i vid denna tid. Vi kan se att denna typ av relation därför skapar ytterst små möjligheter för den enskilda individen att basera sitt val på endast vad denne känner i sitt inre. Empirin visar på att likt den tidigare forskningen blir den kvinnliga underordningen synlig även i vår insamlade empiri. Studien visar hur de kvinnliga individerna tenderar att underordna sig i sättet att agera och tänka. Studiens informanter har följt sin partner utan att det på något vis ses som dominerade av sin man. Denna underordning ses som självklar vilken också är socialt accepterat av omgivningen. Att ingen reflektion kring detta funnits med vid valet av bostadsort utan har setts som given. Empirin visar på hur genus och kön konstrueras av sociala normer och skapar strukturer inom samhället som individer förhåller sig till utan att de reflekterar över att de faktiskt gör det.

Våra informanter tenderar att falla in i manligöverordning och anpassar sig genom att följa mannen i sin karriär och att som kvinnan ska välja ett yrke som kan är mer anpassningsbar till familjelivet. På detta vis följer de samhällets strukturer som är uppbyggt på kollektiva genus-förväntningar. Vår studie visar att trots att samhället i mångt och mycket strävar efter en total jämlikhet mellan könen visar resultatet tillika vår tidigare forskning på att det finns skillnader mellan kvinnor och mäns förutsättningar som ur den manliga dominansens aspekter grundar sig i de nedärvda resurserna som finns i individens habitus och inom de sociala.

Avslutandediskussion och rekommendationer för

fortsatt forskning

Det empiriska materialet beskriver för oss hur individerna resonerat kring livet och valet av bostadsort samt hur deras platsförankring till hemort och nuvarande bostadsort ser ut. Vi har kunnat påvisa hur kvinnor på ett omedvetet plan i sina yrkesval väljer de yrken som de socialt strukturerade patriarkala normerna i samhället konstruerat för dem och därmed också valt bort intressen de har till förmån för att röra sig inom den avsedda ramen för kvinnor. Studiens insamlade empiri indikerar att platsförankringen och den nära relationen till partnern och familjen må vara av stor vikt kring hur en individ resonerar kring valet av bostadsort men att relationen till sin partner och dennes önskan är den dominerande faktorn till hur våra informanter fattat sina beslut. Studien har både styrkor och svagheter som påverkar resultatet och slutsatsen av empirin. Styrkorna i studien är att urvalet är rätt urvalsgrupp och studien har hög spridning av vart informanterna valt att bosätta sig efter studierna. Spridningen kan skapa en uppfattning kring att urvalet har valt att flytta till helt olika orter men som resultatet pekar på är det grunden till beslutet av vart de vill bo något som urvalsgruppen har som gemensamma nämnare. Svagheten i studien ligger

i att empirin hade gynnats av ett bredare perspektiv där både män och kvinnors upplevelser hade framkommit och därmed gett denna studie ett större fokus kring genusvetenskap och förhållandet mellan män och kvinnor. Detta perspektiv hade i analysen kunnat belysa mäns och kvinnors självbild och den pågående jämställdhetsdiskursen. Så som empirin visar konstaterar vi i denna studie att det förekommer patriarkal manlig dominans men att insikten att det skulle förekomma dominans mellan könen inte är något som individerna i uppsatsen är medvetna om utan redovisas som en tolkning av uppsatsen material. Förslagsvis som vidare utveckling av denna studie skulle samma fenomen och fält kunna undersökas fast med endast manliga grundskolelärare. Det hade kunnat ge en annan bild av jämnställdhetssammanhanget och kunna bidra med ett likhetsperspektiv ur en mansanpassad problemformulering.

Referenser

1. Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i

kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

2. Acker, Sandra, & Dillabough, Jo-Anne (2007). Women 'learning to

labour' in the 'male emporium': exploring gendered work in teacher education. Gender and Education, 19(3), pp.297–316.

3. Brandén, Maria, & Ström, Sara (2011). För vem skull flyttar par? Kön,

karriärmöjligheter och pars regional rörlighet i Sverige IFAU 2011:4

4. Becker, William, & Lewis, Darrell. (red.) (1993). Higher education and

economic growth. Boston: Kluwer Academic Publishers

5. Bourdieu, Pierre (1999), Den manliga dominansen, Göteborg: Daidalos. (a)

6. Bogren, Helene (2008). Flytta eller stanna?: betydelsen av plats och

platsförankring för den kvalificerade arbetskraftens internationella migration. Diss. Lund : Lunds universitet, 2008 Oxford

7. Boyle, Paul, Cooke, Thomas., Halfacree, Keith. & Smith, Darren., 1999. Integrating GB and US Census microdata for migration analysis:

a study of the effects of family migration on partnered women's employment status. International Journal of Population Geography,

5(3), pp.157-78.

8. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

9. Carstensen, Gunilla, Frank, Amanda & Wide, Jessica (2016). Leva som

man lär?: En studie av spänningsfältet mellan genusvetande och

genusgörande. Sociologisk Forskning, 53(4), pp.397–419.

10. Carlsson, Magnus, & Rooth, Dan-Olof (2008). An experimental study

of sex segregation in the Swedish labour market: is discrimination the explanation?.

11. Creswell, John W. & Creswell, J. David (2018). Research design:

qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. Fifth edition.

12. Connell, Raewyn & Pearse, Rebecca (2016). Om genus. 3., [omarb. och uppdaterade] uppl. Göteborg: Daidalos

13. Davies, Celia (1996) ‘The Sociology of Professions and the Profession

of Gender’, Sociology, 30(4), pp. 661–678. doi: 10.1177/0038038596030004003.

14. Ekberg, Jan & Rooth, Dan-Olof (2004) Yrke och utbildning på

2000-talets arbetsmarknad – skillnader mellan inrikes och utrikes födda personer, Bilaga till Rapport Integration 2003, Integrationsverket

15. England, Paula. (2005) “Sex inequality in labour markets: the role of

motherhood and segregation” Social Politics, Summer, 264-288.

16. Esping-Andersen, Gøsta (2009). The incomplete revolution: adapting

to women's new roles. Cambridge: Polity Press

17. Forsberg, Gunnel, Pettersson Katarina & Lindgren, Gerd (2012).

Economic Geography in Regional Planning. Promoting

Innovation-Policies, practices and procedures, 135.

18. Hirdman, Yvonne (1997). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors

sociala underordning. Litteratursociologi / Lars Furuland & Johan

19. Kvale, Steiner, Brinkmann, Svend (2014) Den kvalitativa forskningsintervju, Lund: Studentlitteratur AB

20. Le Grand, Carl (1997) ”Kön, lön och yrke – yrkessegregering och

lönediskriminering mot kvinnor i Sverige” i Persson, Inga & Wadensjö,

Eskil: SOU 1997: 136 Kvinnors och mäns löner – varför så olika? Stockholm: Fritzes

21. Roman, Christine (1999). Inte av kärlek allena: Makt i hemarbetets

fördelning / Not from love alone. Power and the division of housework.

Sociologisk Forskning, 36(1), pp.33–52

22. Ross‐Smith, Anne, & Kornberger, Martin (2004). Gendered

rationality? A genealogical exploration of the philosophical and sociological conceptions of rationality, masculinity and organization.

Gender, work & organization, 11(3), 280-305.

23. SOU 2014:43: Den könsuppdelade arbetsmarknaden: Betänkande av utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes.

24. Walby, Sylvia (2008). Patriarkatet som system och olika strukturer. I Jónasdóttir, J. & Björk, G. (red.) Teorier om patriarkatet – betydelser,

Opublicerat material

25. Information kring: Alumnundersökningen: Linnéuniversitetet. 2017

”Lärosätena ska granska att utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov, för vem och varför”. Hämtad: [2019-10-08].

26. Information kring: Förstudie/rapport för Kalmar kommun. Kalmar:

Projektgrupp, Kalmar kommun 2017. Dahl, Kyrre., Berggren, Thore.,

Lagercrantz, Ann-Sofie., Lindholm, Bo., Lundhgren, Karin., Sjödahl, Matilda., Östlund, Louise. 2011 Universitetsstaden, Kalmar Hämtad: [2019-10-08].

27. Information kring: GPA-analys: Kalmar Kommun. 2017 ”

Avsiktsförklaring för strategiskt partnerskap”. Hämtad: [2019-10-08].

Digitala källor

28. Information: Vetenskapsrådet (2018). Forskningsetiska principer – inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2019-12-22].

29. Information kring: Vanligaste yrkena bland kvinnor 2017.

Tillgänglig:https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/yrken-i-sverige/ [2020-01-20].

30. Information kring: Diskrimineringslagen 2020.

Tillgänglig: https://www.do.se/lag-och-ratt/diskrimineringslagen/[2020-02-14]

31. Information kring: Åtgärder för att minska könssegregering. 2014.

Tillgänglig:

https://data.riksdagen.se/fil/13CF2472-22AD-499D-9D95-FF6F19D428EB [2020-02-29].

32. Information kring: Matchningen på arbetsmarknaden – sambandet

mellan utbildning och yrke. 2016. Tillgänglig:

https://www.scb.se/contentassets/7a1344b6af49412f992a398a594bcfa 1/uf0521_2018a01_br_a40br1806.pdf [2020-02-29]

Bilagor

Bilaga 1. Missivbrev Informationsbrev

Hejsan!

Vi heter Sophie Tränk och Elin Appelqvist och vi läser idag sista terminen på Linnéuniversitetet (Lnu) i Växjö, på sociologiprogrammet. Vi är mitt uppe i vårt examensarbete och har valt att rikta in vår studie på att undersöka examinerade lärare som tagit sin examen mellan åren 2015–2019 från Lnu Kalmar. Syftet med vårt kandidatarbete är att studera vilka faktorer som påverkat personliga val att stanna eller lämna i Kalmar Kommun efter avslutat utbildning. Därför söker vi nu frivilliga som avslutat sina studier för (max) fem år sedan och som kan bidra till vårt arbete. Genom enskilda intervjuer kommer du som kan tänka dig att delta få berätta mer om dig själv och om dina erfarenheter och upplevelser kring frågan om vad som påverkat ditt val att stanna eller lämna Kalmar. Vi vill informera om att allt bygger på frivillighet och kan när som helst avbrytas om intervjudeltagaren önskar. Studien är helt

anonym och detta menar med att inga namn, kommer att framgå i vårt

examensarbete, detta för att deltagarna inte ska kunna identifieras. Intervjuerna kommer att spelas in och tar ca 40–60 minuter, men vi vill garantera er som deltar att ALL information som framkommer under intervjuerna kommer att behandlas av oss och sedan raderas efter studiens slut. Den information som du som informant lämnar kommer inte kunna härledas till dig utan enbart användas för att besvara studiens syfte och forskningsändamål.

Hoppas att du vill delta i vår studie! Om du vill ha ytterligare information är du välkommen att kontakta oss!

_____________________________________________________________ Elin Appelqvist ********@student.lnu.se , 070*******

Bilaga 3.

___________________________________________________________

Tabell 4. Beskrivning av spridningen genom snöbollsurval

Graferna ovan illustrerar urvalets spridning utifrån snöbollsmetoden.

________________________________________________________

Bilaga 4.

Tabellen illustrerar andelen inflyttade studenter som stanna i Kalmar kommun efter studierna (Hämtad: 2019-11-03)

_____________________________________________________

Bilaga 5.

Tabellen illustrerar: Befolkningens utbildningsnivå efter kön 2018 (Hämtad: 2020-03-04)

_____________________________________________________