Slutsats 26 - Inne eller ute? : Omgivningens påverkan gällande ansträngningsnivå och grad av po

Slutsatsen är att pulsen var lägre hos testpersonerna utomhus jämfört med inomhus,

testpersonernas upplevelse av ansträngning var lägre och skillnaden gällande glädje, harmoni, kärlek och uppladdning är större efter att testet utförts utomhus jämfört med inomhus. Att säkerställa att hastigheten varit samma vid båda testtillfällena är tyvärr svårt på grund av att problem med mätutrustningen uppstod under studiens gång. Upplevelsen hos majoriteten av testpersonerna var att testet utomhus var mindre fysiskt ansträngande än testet inomhus.

Käll- och litteraturförteckning

Barton, J. & Pretty, J. (2010). What is the Best Dose of Nature and Green Exercise for Improving Mental Health? A Multi-Study Analysis. Environmental Science & Technology, 44(10), ss. 3947-3955.

Berger, B., Pargman, D. & Wienberg R.S. (2002) Foundations of Exercise Psychology Morgantown: Fitness Information Technology, Inc.

Björk, J. (2010). Praktisk statistik för medicin och hälsa. 1. uppl. Stockholm: Liber

Blancard, C., Rodgers, W. & Gauvin, L. (2004) The influence of exercise duration and cognitions during running on feeling states in an indoor running track environment. Psychology of Sport and Exercise 5(2), ss. 119–133.

Blascovich, J., & Tomaka, J. (1991) Measures of self-esteem. I: Robinson, J. P., Shaver, P. R. & Wrightsman, L.S., (red.). Measures of Personality and Social Psychological Attitudes. San Diego, CA: Academic Press

Borg, G.(1994) Borg-Rpe-skalan En enkel metod för bestämning av upplevd ansträngning. Stockholm: Stockholms universitet.

Bowler D.E., Buyung-Ali, L.M., Knight T. M. & Pullin A.S. (2010)

A Systematic review of evidence for the added benefits to health of exposure to natural environments. BioMed Central Public Health 10(456).

Ceci, R. & Hassmén, P. (1991). Self-monitored exercise at three different RPE intensities in treadmill vs field running. Medicine and science in sports and exercise, 23(6), ss. 732-738.

Di Michele, R., Di Renzo, A.M., Ammazzalorso, S. & Merni, F. (2009). Comparison of Physiological Responses to an Incremental Running Test on Treadmill, Natural Grass, and Synthetic Turf in Young Soccer Players. Journal of Strength and Conditioning Research, 23(3), ss. 939-945.

Ekblom, Ö. B., Oddsson, K., & Ekblom, B., T. (2004) Prevalence and regional differences in overweight in 2001 and trends in BMI distribution in Swedish children from 1987 to 2001 Taylor & Francis health sciences 32(4) ss. 257-263.

Ellaway, A., Macintyre, S. & Xavier, B. (2005) Grafitti, greenery and obesity in adults: secondary analysis of European cross sectional survey. British Medical Journal331(7517), s. 611-612.

England Marketing (2009) Childhood and Nature: A survey on changing realationships with nature across generations. Cambridgeshire: Natural England

Focht, BC. (2009). Brief Walks in Outdoor and Laboratory Environments: Effects on

Affective Responses, Enjoyment, and Intentions to Walk for Exercise. Research Quarterly for Execise and Sport, 80(3), ss. 611-620.

Gladwell, V.F., Brown,D.K., Wood,C., Sandercock, G.R., & Barton J.L. (2013) The great outdoors: How a green exercise environment can benefit all. Extreme Physiology &Medicine 2(3), ss.1-7.

Goodwin J.S (2000) Glass half full attitude promotes health in old age. J Amer Geriatrics Society (48) s. 473-478.

Hallal, PC., Andersen, LR., Bull FC., Guthold, R., Haskel, W. & Ekelund, U. (2012) Global physical activity levels: surveillance progress, pitfalls, and prospects. Lancet,380(9838), ss. 247-257.

Hayashi, T., Tsumura, K., Suematsu, C., Okada, K., Fujii, S. & Endo, G. (1999) Walking to work and the risk for hypertension in men: The Okasa Health Survey. Annals of internal medicine 131(1), s. 21-26.

Hippisley-Fox, J., Fielding, K. & Pringle, M., (1998) Depression as a risk factor for ischemic heart disease in men: population based case control study. British Medical Journal (316) s. 1714-1719.

Holmberg, J. (2010) Bevarande av grönområden i tätorter en genomgång av

bygglagstiftningen genom tiderna. Examensarbete 30 hp Arkitektur och samhällsbyggnad 2010 på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Stockholm: Kungliga Tekniska Högskolan

Jansson, E. & Anderssen, S.A. FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 2. uppl. (2008). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, ss. 38-46. Jones, A.M. & Doust, J.H. (1996). A 1% treadmill grade most accurately reflects the energetic cost of outdoor running. Journal of Sport Sciences, 14(4), ss. 321-327.

Kaplan, R. & Kaplan S.(1989) The experience of nature: A psychological perspective. Cambridge: Cambridge university press ss. 1-6.

Kerr, J.H., Fujiyama, H., Sugano, A., Okamura, T., Chang, M. & Onouha, F. (2006).

Psychological responses to exercising in laboratory and natural environments. Psychology of Sports and Exercise, 7(4), ss. 345-359.

Krüger, B. (2004). Cactus2000. http://www.cactus2000.de/uk/unit/massgrd.shtml [2014-03- 24]

Lundqvist, C. & Kenttä, G. (2009). Funktionell emotionell återhämtning inom idrotten: Mindre av det negativa eller mer av det positiva? Svensk Idrottsforskning, 18(4), s. 54-57.

Lundqvist, C. & Kenttä, G. (2010). Positive Emotions Are Not Simply the Absence of the Negative Ones: Development and Validation of the Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ). The Sport Psychologist, 24(4), ss. 468-488.

Noble, B.J., Metz, K.F., Pandolf, K.B. & Cafarelli, E. (1973). Perceptual responses to exercise: a multiple regression study. Medicine and science in sports, 5(2), s. 104-109.

Pandolf, K.B. & Cafarelli, E., Noble, B.J. & Metz, K.F. (1972). Perceptual responses during prolonged work. Perceptual and motor skills, 35(3), ss. 975-985.

Peacock, J., Hine, R., & Pretty J. (2007) The Mental Health Benefits of Green Exercise Activities and Green Care. Center for environment and Society February: Mind Week Report.

Pretty, J., Peacock, J., Sellnes, M. & Griffin, M. (2005) The mental and physical health outcomes of green exercise. International Journal of Environmental Health Research, 15(5), ss. 319-337.

Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. The Amercian Psychologist, 55(1), ss. 68-78.

Schasberger, M., Hussa, C.S., Polgar, M.F., McMonagle, J.A., Burke, S.J. & Gegaris, A.J. (2009). Promoting and developing a trail network across suburban, rural, and urban communities. Amercian Journal of preventive medicine, 37(6), ss. 336-344.

Ståhle, A. & Cider, Å. FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och

sjukdomsbehandling. 2. uppl. (2008). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut, ss. 359-375. Thayer, R.E, Newman, J.R. & McClain T. M. (1994) Self- regulation of mood: Strategies for changing a bad mood, raising energy and reducing tension. Journal of personality and social psychology 67(5), ss. 910-925.

Thompson Coon, J., Boddy, K., Stein, K., Whear, R., Barton, J. & Depledge, M.H. (2011). Does Participating in Physical Activity in Outdoor Natural Environments have a Greater Effect on Physical and Mental Wellbeing than Physical Activity Indoors? A Systematic Review. Environmental Science & Technology, 45(5), ss. 1761-72.

Wilmore, J. H., Costill, D. L. & Kenney, W. L. (2008). Physiology of sport and exercise. 4. [rev.] ed. Leeds: Human Kinetics

Bilaga 1

Hej!

Tack för att du vill medverka i studien till vårt examensarbete!

Här kommer lite information kring testerna. Det är bra om du läser igenom detta noggrant inför första testtillfället för att testresultaten ska bli så bra som möjligt.

Syftet med studien är att undersöka om miljön påverkar den totala upplevelsen vid löpning. Detta kommer vi att testa med hjälp av er försökspersoner!

Det kommer att vara tre testtillfällen per försöksperson. Det första testet kommer att ske inomhus på löpband och själva testet kommer att ta ca 30 minuter, men räkna med att det kommer att ta lite extra tid runt omkring då du får instruktioner och har tid att byta om. Testet börjar med att du får promenera på löpbandet. Hastigheten kommer sedan successivt att trappas upp och under de sista minuterna kommer du att löpa på en medelhög intensitet. Du har blivit slumpmässigt lottad till om ditt nästa testtillfälle kommer att ske inomhus eller utomhus och kommer att få information om detta vid det första testtillfället, så kan du planera kläder efter väder!

Vid testtillfälle två och tre kommer löpningen att ta ca 30 minuter och även det kommer att variera mellan lätt till medelintensiv nivå. Vid detta testtillfälle kommer du att få fylla i en enkät (EmRecQ) före och efter själva testet. Denna enkät medföljer med detta brev för att du skall känna igen den vid första testtillfället. Vi kommer även att använda oss utav en

skattningsskala (Borg RPE20) där du får ange en siffra som motsvarar hur du för stunden upplever din ansträngningsgrad. Denna skala kommer att användas vid alla tre testtillfällena och det är bra om du kikat på den lite innan det första testtillfället.

Efter det sista testillfället kommer du även att få fylla i ytterligare en enkät om hur du upplevt studien.

Att delta i denna studie är helt frivilligt och du får när som helst välja att avbryta din medverkan. Vi kommer bara att använda oss av den information som vi får från dig som fullföljer alla tre testtillfällena. Du kommer även att vara helt anonym i uppsatsen.

Alla tester kommer att genomföras vid Gymnastik och idrottshögskolan, GIH (Lidingövägen 1, se karta nästa sida). Närmsta tunnelbanestation är Stadion, röda linjen. Gå av mot Stadion, sväng in höger på Lidingövägen, GIH ligger precis efter stadion uppe på en kulle. Du kommer att komma till huvudentrén, vi möter dig där!

Om du kommer med bil är det enklast att parkera på Valhallavägen.

Tack igen för din medverkan, det betyder mycket för oss! Åsa Odin

Telefonnummer: 073-998 08 91, E-mail: asa.odin@gmail.com Kristina Larsson

Standardisering

För att utesluta så många felkällor som möjligt är det viktigt att du som försöksperson

kommer till varje testtillfälle med liknande förutsättningar varje gång. Därför använder vi oss utav denna standardiseringsmall för att göra undersökningen mer trovärdig.

Måltid: Kraftig måltid bör ej intagas närmare än tre timmar före test. Lättare mellanmål går bra att äta fram till ca en timme före testet.

Tobak: Om du röker eller snusar bör detta inte ske närmare än en timme före test. Alkohol: Bör ej intas mindre än 24 timmar innan test.

Medicinering: Om behov av användning av astmaspray föreligger, skall detta ske minst 20 minuter före test om inget annat föreskrivits av läkare.

Tidpunkt för test: Testerna bör eftersträvas att ske på ungefär samma tidpunkt vid varje tillfälle.

Instruktion till Borg RPE 20-skalan

Under arbetet vill vi att du ska uppskatta din upplevelse av ansträngning, det vill säga hur tungt och påfrestande det är eller hur trött du känner dig. Upplevelsen av ansträngning känns i dina muskler, och i bröstet i form av andfåddhet och eventuell värk.

Vi vill att du ska använda den här skattningsskalan (se Borgskalan nedan), från 6 till 20, där 6 betyder ”Ingen ansträngning alls” (ligger i sängen) och 20 betyder ”Maximal ansträngning” (kräkas-jobbigt).

Försök att vara så uppriktig och spontan som möjligt och fundera inte på vad den egentliga belastningen är objektivt sett. Det är endast vad du känner som är intressant. Försök att varken underskatta eller överskatta. Det viktiga är alltså din känsla av ansträngning, inte vad andra människor tycker.

Titta på skalan och utgå från orden, välj sedan siffran som motsvarar din ansträngningsgrad för stunden. Du kan lika gärna använda jämna som udda siffror, men endast en siffra.

Instruktion till EmRecQ (Emotional Recovery Questionnare)

Lundqvist & Kenttä, 2008;2010

Nedan finner du en lista med ord som beskriver olika känslor som är av betydelse för din återhämtning. Läs varje känslouttryck noggrant och ringa in det alternativ på svarsskalan som bäst överensstämmer med hur du känner dig just nu i förhållande till din

återhämtningsstatus. Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Försök att inte fundera allt för länge på varje enskilt påstående, utan svara spontant det som du tycker stämmer bäst i på dig själv.

Bilaga 2

Manus kontrolltest

• Förklara Borgskalan (se separat papper)

• Under testet kommer vi (Kristina och Åsa) att vara helt neutrala och du får inte prata mer än när du ska ange Borgskalan (om inte nödläge uppstår)

• Du får när som helst avbryta testet, om du verkligen måste! Tryck då på nödstopp, de röda knapparna.

• Testet kommer att bestå av olika hastighetsnivåer, börja lätt och sedan successivt öka • Varje nivå kommer att vara fem minuter lång

• Vi kommer att be dig ange din upplevda ansträngning på Borgskalan vid minut tre, fyra och fem på varje nivå

• Hela testet kommer att ta ca 30 minuter

• Du får välja om du vill gå eller jogga på de olika hastighetsnivåerna • Kom ihåg att kolla skosnörena innan testet, gärna dubbelknut!

Manus innetest

• Förklara och fylla i EmRecQ. (se separat papper) • Förklara Borgskalan (se separat papper)

• Under testet kommer vi (Kristina och Åsa) att vara helt neutrala och du får inte prata mer än när du ska ange Borgskalan (om inte nödläge uppstår)

• Du får när som helst avbryta testet, om du verkligen måste! Tryck då på nödstopp, de röda knapparna.

• Testet kommer att bestå av tre hastighetsnivåer, du kommer att få springa 700 meter på den första hastighetsnivån och 1400 meter på den andra och tredje hastighetsnivån. Totalt en sträcka på 3500 meter.

• Du får välja om du vill jogga eller gå på bandet.

• Du kommer att få ange din upplevda ansträngning på Borgskalan då vi frågar, två gånger på första hastighetsnivån och tre gången på andra och tredje hastighetsnivån. • Kom ihåg att kolla skosnörena innan testet, gärna dubbelknut!

Manus utetest

• Beskriva vägen.

• Visa hur klockan fungerar. (starta ett lopp så att tp får se hur det ser ut och var hastigheten visas.)

• Förklara Borgskalan (se separat papper)

• Du får när som helst avbryta testet, om du verkligen måste!

• Testet kommer att bestå av tre hastighetsnivåer, du kommer att få springa ett varv på den första hastighetsnivån och två varv på den andra och tredje hastighetsnivån. • Tryck på den röda knappen på klockan precis innan du ökar tempot till nästa

hastighetsnivå. Kristina kommer att säga till då det är dags.

• När du passerar varvningspunkten och Kristina håller upp en skylt med en hastighet ska du öka till den aktuella hastigheten

• Du ska försöka hålla den aktuella hastigheten hela tiden, men klockan hoppar tyvärr en del. Kontrollera hastigheten under den första raksträckan och försök sedan att hålla ett jämnt tempo när du hittat rätt hastighet. Kontrollera att du håller ungefär rätt hastighet ca 3-4 gånger per varv. Du behöver inte kolla på klockan hela tiden! • Du kommer att få ange din upplevda ansträngning på Borgskalan när du passerar oss,

då vi frågar (varje gång då du passerar Kristina men inte alltid då du passerar Åsa.) • Kom ihåg att kolla skosnörena innan testet, gärna dubbelknut!

Bilaga 3

Namn: ________________________________________________________

Upplevde du någon skillnad i ansträngningsgrad vid testtillfället utomhus respektive inomhus?

Ja Nej

Om ja välj ett av nedanstående alternativ;

Det var mindre ansträngande vid testtillfället utomhus Det var mindre ansträngande vid testtillfället inomhus Kommentar (frivilligt): ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Upplevde du någon skillnad fysiskt efter löppasset utomhus jämfört med inomhus? Ja Nej Om ja, på vilket sätt? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Upplever du någon skillnad psykiskt efter löppasset utomhus jämfört med inomhus? Ja Nej Om ja, på vilket sätt? ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Bilaga 4

Scoring key

Glädje:

På gott humör (1) + Lycklig (6) + Glad (11) + Munter (16) = summa mellan 4 och 20

Trygghet:

Trygg (2) + Har kontroll (7) + Stabil (12) + Säker (17) = summa mellan 4 och 20

Harmoni:

I balans (3) + Inre lugn (8) + Harmonisk (13) + Tillfreds (18) + Behagligt nöjd (21) = summa mellan 5- 25

Kärlek/uppskattning från andra:

Uppskattad (4) + Omtyckt (9) + Tillhörighet (14) + Närhet med andra (19) = summa mellan 4-20

Emotionell uppladdning:

Energisk (5) + Pigg (10) + Utvilad (15) + Uppladdad (20) + Stark (22) = summa mellan 5-25

Bilaga 6

Individ 1

Hastighetsnivå Hastighet Hastighet Hastighet Hastighet Skillnad Puls inne Puls ute Skillnad SS inne bandet inne SS ute beräknad ute hastighet % puls %

5,0 5,0 5,8 5,4 5,7 1,7 105 97 7,6 7,0 6,8 7,3 6,9 6,9 -‐5,5 154 119 22,7 8,0 7,9 8,7 8,2 8,9 2,3 176 158 10,2

Individ 2

7,0 6,7 7,0 7,0 6,9 -‐1,4 110 95 13,6 8,0 8,0 8,0 7,9 8,1 1,3 131 119 9,2 10,0 11,0 8,0 10,1 9,1 13,8 145 130 10,3 Individ 3

6,0 6,2 6,8 6,0 6,4 -‐5,9 116 96 17,2 8,0 8,6 8,3 7,7 7,4 -‐10,8 154 116 24,7 9,0 8,9 8,6 8,6 8,1 -‐5,8 162 135 16,7

Individ 4

5,0 4,9 6,0 4,8 5,9 -‐1,7 103 102 1,0 7,0 7,3 7,4 6,7 7,3 -‐1,4 134 120 10,4 9,0 8,7 8,9 9,2 9,2 3,4 145 160 -‐10,3

Individ 5

6,0 5,8 6,5 5,9 6,8 4,6 130 129 0,8 7,0 7,3 7,8 6,6 7,5 -‐3,8 159 162 -‐1,9 9,0 8,7 8,0 9,1 9,8 22,5 165 176 -‐6,7

Individ 6

6,0 5,9 6,5 5,9 6,5 0,0 105 92 12,4 7,0 6,7 7,2 6,8 6,9 -‐4,2 117 112 4,3 8,0 7,8 7,8 7,9 9,1 16,7 133 149 -‐12,0

Individ 7

Hastighetsnivå Hastighet Hastighet Hastighet Hastighet Skillnad Puls inne Puls ute Skillnad SS inne bandet inne SS ute beräknad ute hastighet % puls % 7,0 6,7 7,0 7,3 5,8 -‐17,2 135 106 21,5 8,0 8,0 7,8 8,1 6,4 -‐17,9 145 112 22,8 9,0 9,1 8,6 9,3 8,3 -‐3,5 153 142 7,2 Individ 8

Hastighetsnivå Hastighet Hastighet Hastighet Hastighet Skillnad Puls inne Puls ute Skillnad SS inne bandet inne SS ute beräknad ute hastighet % puls % 6,0 5,5 6,5 5,6 6,6 1,5 108 104 3,7 7,0 6,6 7,6 7,2 7,3 -‐3,9 151 126 16,6 8,0 8,0 9,2 8,5 9,1 -‐1,1 164 155 5,5 Individ 9

7,0 6,5 6,5 6,9 7,7 18,5 126 104 17,5 10,0 10,0 9,6 10,1 10,5 9,4 153 142 7,2 12,0 12,1 11,7 11,8 13,2 12,8 171 153 10,5

Individ 10

6,0 5,8 6,2 6,7 7,0 12,9 97 112 -‐15,5 7,0 6,6 7,2 7,3 7,4 2,8 118 121 -‐2,5 9,0 9,6 8,5 9,5 10,4 22,4 148 158 -‐6,8 *SS = Stegsensor S3+

Bilaga 7

Korrelationen mellan Borg RPE20 och puls för varje enskild individ

Röd = ute, blå = inne

Figur 3 - Individ 1 R inne (blå) = 0,99 R ute (röd) = 0,99

Figur 4 - Individ 2 R inne (blå) = 0,79 R ute (röd) = 0,74

6 8 10 12 14 16 18 20 60 110 160 210 Bo rg RP E2 0 Puls 6 8 10 12 14 16 18 20 60 110 160 210 Bo rg RP E2 0 Puls

Figur 5 - Individ 3 R inne (blå) = 0,99 R ute (röd) = 0,99

Figur 6 - Individ 4 R inne (blå) = 0,96 R ute (röd) = 0,91

6 8 10 12 14 16 18 20 60 110 160 210 Bo rg RP E2 0 Puls 6 8 10 12 14 16 18 20 60 110 160 210 Bo rg RP E2 0 Puls

Figur 7 - Individ 5 R inne (blå) = 0,98 R ute (röd) = 0,97

Figur 8 - Individ 6 R inne (blå) = 0,82 R ute (röd) = 0,99

6 8 10 12 14 16 18 20 60 110 160 210 Bo rg RE P2 0 Puls 6 8 10 12 14 16 18 20 60 110 160 210 Bo rg RP E2 0 Puls

Figur 9 - Individ 7 R inne (blå) = 0,99 R ute (röd) = 0,98

Figur 10 - Individ 8 R inne (blå) = 0,99 R ute (röd) = 0,82

6 8 10 12 14 16 18 20 60 110 160 210 Bo rg RP E2 0 Puls 6 8 10 12 14 16 18 20 60 110 160 210 Bo rg RP E2 0 Puls

Figur 11 - Individ 9 R inne (blå) = 1,0 R ute (röd) = 0,83

Figur 12 - Individ 10 R inne (blå) = 0,81 R ute (röd) = 0,83

6 8 10 12 14 16 18 20 60 110 160 210 Bo rg RP E2 0 Puls 6 8 10 12 14 16 18 20 60 110 160 210 Bo rg RP E2 0 Puls

Bilaga 8

Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med studien var att undersöka om omgivningen påverkar den totala upplevelsen vid gång och löpning.

De frågeställningar som besvarar syftet är följande;

• Finns det någon skillnad i puls vid samma hastighet vid gång och löpning utomhus jämfört med inomhus?

• Finns det någon skillnad i ansträngningsgrad vid gång och löpning utomhus jämfört med inomhus?

• Finns det någon skillnad gällande positiva känslor efter gång och löpning utomhus jämfört med inomhus?

• Upplever testpersonerna någon skillnad fysiskt och psykiskt efter ett gång- och löppass utomhus jämfört med inomhus?

Vilka sökord har du använt?

Utomhusträning, Green outdoor, Physical activity outdoor, Questionnare EmRecQ, Questionnare Lundqvist, EmRecQ, "running treadmill field running" heart rate, convert gradient to angle, Obesity, country side, Sweden, POMS, Tension and effort stress inventory, Definition grönområde

Var har du sökt?

Google Scholar PubMed SportDiscus Google DiVA

Sökningar som gav relevant resultat

Google Scholar: Utomhusträning

PubMed: Green outdoor, Physical activity outdoor SportDiscus: Questionnare Lundqvist

Google: Questionnare EmRecQ DiVA: EmRecQ

Google: Convert gradient to angle PubMed: Obesity, country side, Sweden Google: Definition grönområde

Kommentarer

In document Inne eller ute? : Omgivningens påverkan gällande ansträngningsnivå och grad av positiva känslor vid fysisk aktivitet (Page 30-52)