Slutsats - Integration av Utvecklingsmiljöer för en Främjad Användarupplevelse

6. Slutsats

Studiens syfte är att designa och utvärdera ett verktyg för konfiguration av ärendehanteringssystem. Ett stort problem som finns med nuvarande system på marknaden är att data behöver flyttas mellan systemen manuellt. Med problembilden som grund ställs följande forskningsfråga:

Hur kan en integrerad utvecklingsmiljö designas för att minska mängden information som manuellt behöver flyttas mellan systemets delar och där med främja användarupplevelsen? För att få en tydlig problembild genomfördes en förstudie där mål för en lösning på problemet sattes upp. För att nå målet skapades en prototyp med önskad funktionalitet och under utvecklingens gång identifierades totalt nio designprinciper. De identifierade designprinciperna underlättar användandet av systemet genom att minska mängden information som användaren behåller hålla i minnet. Genom att minska mängden information som användaren behöver hålla i minnet och flytta mellan systemets delar främjas användarupplevelsen av den integrerade utvecklingsmiljön.

Följande designprinciper anses vara applicerbara för att främja användarupplevelsen i alla typer av system:

• Använd samma meny genom hela verktyget för att underlätta igenkänning. • Undvik långa sidor då det medför mycket skrollande.

• Vid demonstration av system bör verklighetstrogna exempeldata användas. Följande designprinciper anses vara applicerbara för att främja användarupplevelsen i en integrerad utvecklingsmiljö:

• Möjlighet att visa kopplingar mellan aktuellt objekt och andra objekt i verktyget. • I en integrerad utvecklingsmiljö kan med fördel en global meny användas. • Det bör vara tydligt vilket objekt verktyget arbetar med i varje vy.

• Det bör vara tydligt vilken applikation som är vald. • Versionshantering direkt i verktyget.

• Använd multipla vyer i processkartor för att filtrera mängden information som användaren ser.

6.1 Vidare forskning

Vid fortsatt forskning vore det intressant att utvärdera designprinciperna i en kvantitativ undersökning. Genom att inkludera ett bredare urval av användare finns kan deras trovärdighet styrkas ytterligare. Dessutom bör designprinciperna utvärderas med representanter från andra företag eller organisationer för att visa på deras externa giltighet.

Vid fortsatt arbete med prototypen som studien har skapat vore det lämpligt att genomföra användartester av prototypen. På grund av den begränsade tidsramen fanns det inte utrymme för att genomföra användartester i den här studien. Genom att ge användare en verklig uppgift att utföra i programmet kan prototypens användarupplevelse utvärderas ytterligare.

Slutligen gav expertutvärdering med UX-designern intressanta förbättringsförslag. Ett alternativt angreppssätt vore att sätta processkartan i fokus för att sedan fästa olika verksamhetsobjekt på kartan. Om en prototyp enligt den strukturen skapades skulle en jämförande studie genomföras där de två prototyperna ställs mot varandra för att utvärdera användarupplevelsen.

Referenser

Arvola, M. (2014). Interaktionsdesign och UX: om att skapa en god användarupplevelse. (Första upplagan) Lund: Studentlitteratur.

Arvola, M. (2020). Interaktionsdesign och UX: om att skapa en god användarupplevelse. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Benyon, D. (2014). Designing interactive systems: a comprehensive guide to HCI, UX and interaction design. Harlow: Pearson Education.

Bernardo, M., Casadesus, M., Karapetrovic, S., & Heras, I. (2012). Do integration difficulties influence management system integration levels? Journal of Cleaner Production, 21(1), 23–

33. https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.jclepro.2011.09.008

Braun, V., Clarke, V., & Rance, N. (2014). How to use thematic analysis with interview data (process research). In N. P. Moller, & A. Vossler (Red.), The Counselling & Psychotherapy Research Handbook. London: SAGE Publications Ltd.

Business With (u.å.). Jämför Sveriges bästa ärendehanteringssystem. Hämtad 2021-02-22 från https://businesswith.se/arendehanteringssystem/

Codeacademy (u.å.). What is an IDE?. Hämtad 2021-01-20 från

https://www.codecademy.com/articles/what-is-an-ide

Chapman, C. S., & Kihn, L.-A. (2009). Information system integration, enabling control and performance. Accounting, Organizations and Society, 34(2), 151–169.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.aos.2008.07.003

Digitaliseringsrådet (2020). Sveriges digitalisering. Hämtad 2021-01-19 från

https://digitaliseringsradet.se/sveriges-digitalisering/

Eriksson, U. (2008). Kravhantering för IT-system. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fitts, P. M. (1954). The information capacity of the human motor system in controlling the amplitude of movement. Journal of Experimental Psychology, 47(6), 381-391.

https://doi.org/10.1037/h0055392

Gasparic, M., Janes, A., Ricci, F., Murphy, G. C., & Gurbanov, T. (2017). A graphical user interface for presenting integrated development environment command recommendations:

Design, evaluation, and implementation. Information and Software Technology, 92, 236–255.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1016/j.infsof.2017.08.006

Gibson, J. J. (1979). The Ecological Approach to Visual Perception. Storbritannien, Hove: Psychology Press Ltd.

Grady, J.O. (1994) System Integration. USA, Florida: CRC Press.

Hick, W. E. (1952). On the rate of gain of information. The Quarterly Journal of Experimental Psychology, 4(1), 11–26. https://doi.org/10.1080/17470215208416600

Hyman, R. (1953). Stimulus information as a determinant of reaction time. Journal of Experimental Psychology, 45(3), 188–196. https://doi.org/10.1037/h0056940

Integritetsskyddsmyndigheten (u.å.). Dataskyddsförordningen (GDPR). Hämtad 2021-01-28 från https://www.imy.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/

Internetstiftelsen (2019). Svenskarna och internet 2019. Stockholm: Internetstiftelsen. Tillgänglig: https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf

Jacobsen, D.I. (2017). Hur genomför man undersökningar?: introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2:1). Lund: Studentlitteratur.

Jaspers, M., Steen, T., Bos, C., & Geenen, M. (2004). The think aloud method: a guide to user interface design, International Journal of Medical Informatics, 73(11–12), 781-795.

https://doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2004.08.003

Junying, X., Yan, L., & Ziyu, L. (2020). Research and Implementation on Communication Organization Workflow Management System Based on Service-oriented Architecture. 2020 IEEE International Conference on Artificial Intelligence and Information Systems, 548–551.

https://doi-org.proxy.lib.ltu.se/10.1109/ICAIIS49377.2020.9194795

Kirk, A. (2012). Data Visualization: A Successful Design Process. Packt Publishing.

https://libris-kb-se.proxy.lib.ltu.se/bib/14206564

Kortum, P. (2008). HCI beyond the GUI: design for haptic, speech, olfactory and other nontraditional interfaces. Amsterdam: Elsevier/Morgan Kaufmann.

iii

Lallemand, C., Koenig, V., & Gronier, G. (2014). How Relevant is an Expert Evaluation of User Experience based on a Psychological Needs-Driven Approach?. 2014 8^th Nordic Conference on Human-Computer Interaction.

Nielsen, J. (2012-01-03). Usability 101: Introduction to Usability. Hämtad 2021-01-13 från

https://www.nngroup.com/articles/usability-101-introduction-to-usability/

Nielsen, J. (1994-04-24). 10 Usability Heuristics for User Interface Design. Hämtad 2021-01-13 från https://www.nngroup.com/articles/ten-usability-heuristics/

Oh, W., & Khong, P. (2003). Competitive advantage through pleasurable products. In Proceedings of the DPPI. 87-91. Pittsburgh, USA. https://doi.org/10.1145/782896.782918

Peffers, K., Tuunanen, T., Rothenberger, M. A., & Chatterjee, S. (2007). A Design Science Research Methodology for Information Systems Research. Journal of Management

Information Systems, 24(3), 45–77. https://doi.org/10.2753/MIS0742-1222240302

Preece, J., Rogers, Y. & Sharp, H. (2016). Interaktionsdesign: bortom människa-dator-interaktion. (Upplaga 1:1). Lund: Studentlitteratur.

Riksarkivet (2013). FGS Ärendehantering. Stockholm: Riksarkivet. Tillgänglig:

https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/Projekt/FGS_Earkiv_Arendehantering.pdf

Simon, A., Karapetrovic, S., & Casadesus, M. (2012). Evolution of Integrated Management Systems in Spanish firms. Journal of Cleaner Production, 23(1), 8-19.

https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2011.10.025

Techtarget (2018). Integrated development environment (IDE). Hämtad 2021-01-20 från

https://searchsoftwarequality.techtarget.com/definition/integrated-development-environment

Tidwell, J. (2011). Designing interfaces. (2. ed.) Sebastopol, Calif.: O'Reilly.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wiktorin, L. (2018). Utveckling av IT-system: krav, metod och arkitektur. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Willig, C. & Stainton Rogers, W. (red.) (2017). The SAGE handbook of qualitative research in psychology. (Second edition). Thousand Oaks, California: SAGE Publications Inc.

In document Integration av Utvecklingsmiljöer för en Främjad Användarupplevelse (Page 68-73)