Behovet av att legitimera de nya regionala blocken skapar också ett behov av ett strukturerat förhållningssätt blocken emellan, dvs. regler för det interregionala samarbetet. MERCOSUR är beroende av de interregionala relationerna på samma sätt som EU och den Andinska Unionen. Behovet är grunden till något relativt nytt i den internationella arenan då det interregionala för- hållningssättet baserar sig på relationer med samförstånd och dialog. Ingen aktör kan tvinga in en annan i den interregionala spelplanen då det måste ske frivilligt och på gemensamma grunder.
EU har varit det tydligaste exemplet på en stark internationell aktör som bygger på skilda staters gemensamma värderingar, mål och strategier. Även om den institutionellt skiljer sig från MER- COSUR så har de gemensamma nämnare vilka skapar grunden för en interregional relation. Be- hovet av varandras legitimering, och på så sätt en legitimering av hela den regionala idén, är kopplad till behovet att vara en aktör utan att äga de traditionella militära maktmedlen. De stra- tegiska intressen som regionen har behöver inte nödvändigtvis skilja sig från en nationalstats intressen, men regionerna behöver varandra för att dess intressen ska bli till praktiska handlingar. Vad som kan diskuteras vidare är till vilken grad denna relation påverkas av de asymmetriska maktförhållanden som existerar mellan EU och MERCOSUR. EU:s avsaknad av militärmakt betyder inte att blocket inte har makt, och denna makt är mer av en ekonomisk art. MERCOSUR är en investeringsmöjlighet för EU och även om det interregionala samarbetet i teorin ska vara ett samarbete jämbördiga parter emellan, så bevisar tex. jordbrukspolitiken att den ekonomiska makten står över denna önskan. MERCOSUR länderna har ofantliga europeiska investeringar och europeiskt kapital inom sina gränser, vilket inte är detsamma om man vänder på myntet. MERCOSUR är inte en stor investerare i Europa vilket då leder till tvivel. Hur pass hållbar är
denna önskan om ett jämlikt partnerskap, om en verklig interregional relation? EU kan te sig som ett önskvärt alternativ i förhållande till det USA ledda FTAA projektet, men har den samma attraktion utan en jämförelse?
Mycket fokus har satts på EU:s strategier att få inflytande i kontinenten, och därmed också tävla med USA om en plats på den internationella arenan. Det är väsentligt i detta samanhang då fak- tum är att MERCOSUR aldrig skulle ha kunnat komma till stånd om dessa strategier från EU:s sida inte fanns. Det är en asymmetrisk interregional relation men den vilar på båda blockens vinst. Skulle inte MERCOSUR också ha något att vinna av denna relation så finns det inget sätt att tvinga blocket att vara kvar, MERCOSUR skulle dra sig ur, och EU skulle inte ha någon mili- tärmakt att hota med. Den interregionala relationen baserar sig därför på båda parternas intressen och det är därför den relationen är mer lockande för MERCOSUR än vad USA:s strategier har varit. Den ger MERCOSUR möjligheten att vara en partner och utveckla sina egna intressen vid sidan av EU:s intressen.
Det regionala projektet är fortfarande ett långsiktigt teoretisk projekt. I praktiken kan båda blocken blända åskådaren med sina brister och uppenbara maktkamper som gynnar de ekono- miska faktorerna snarare än de sociala. Vad som är väsentligt för det regionala projektet är de sociala inslagen, övergången från det ekonomiska ansvaret till det sociala ansvaret. EU har i mångt och mycket prioriterat det ekonomiska projektet vilket har lett till ett växande folkligt missnöje. Denna prioritering projekteras i blockets utrikespolitik till Latinamerika, bl a genom dess jordbrukspolitik. Interregionalismen ska grunda sig på politiska och institutionsbyggande åtgärder och MERCOSUR måste institutionalisera sitt sociala projekt för att den inte ska avmatta med den politiska viljan. Kan EU göra detta? Det återstår att se. Utvecklingen har visat oss att EU kanske inte behövs för att spela denna roll. De interregionala relationerna inom kontinenten blir bara fler och med tiden, förhoppningsvis starkare. Där ser vi skillnaden mellan EU och MERCOSUR, vi ser vart de väljer att gå skilda vägar. EU har slutit till sig näst intill en hel kon- tinent, antingen är man med eller så står man utanför. I Sydamerika har regionala avtal och sam- arbeten florerat och det har prioriterats en kontinent i allians. MERCOSUR är en aktör i detta interregionala samspelet och EU kan vara en viktig allians då MERCOSUR ensam omöjligt kan skapa ett alternativ som hotar USA:s egna intressen. Det är i detta samanhang viktigt att se att det inte är MERCOSUR som kopierar en europeisk modell. Denna strategiska allians kan istället underlätta för MERCOSUR att sprida vidare idéen om den nya regionalismen i den Sydameri- kanska kontinenten, och därmed också utveckla en väg för att i framtiden, skapa en egen väg till ”sydamerikansk regionalism” som är mer anpassad till kontinentens egna politiska och ekono-
miska behov. De interregionala relationerna är inte bara ett val utan de är medvetna och nödvän- diga strategier för att MERCOSUR ska bli en starkare aktör och förhoppningsvis en stark föränd- ringsagent.
Uppsatsen avsåg besvara följande två frågeställningar:
1. Kan MERCOSUR definieras som en aktör i den internationella arenan?
2. Kan MERCOSUR ses som ett nytt regionalt block och därmed ingå i interregionala för- handlingar?
Uppsatsens innehåll har fördjupat oss i den regionala tanken och i fenomenet ny regionalism. Den nya regionalismen innefattar ekonomiska, politiska samt sociala dimensioner och skiljer sig därför från de mer vanliga fria handelsavtalen. MERCOSUR är ett regionalt block med ekono- miska, politiska och sociala mål och mitt syfte var att se om MERCOSUR uppfyller kriterierna av att vara en aktör och om blocket kan sägas vara av ny regional karaktär.
I analysen jämfördes MERCOSUR:s uppbyggnad, struktur och beteende med var och en av ut- gångspunkterna som innefattar konceptet av aktör, utvecklade av Bretherton och Vogler. Samtli- ga av dessa kriterier stämde överens med MERCOSUR:s uppbyggnad, struktur och beteende. Speciellt om de planer för djupare integration som gjordes i Córdoba 2006 tas i akt. Tydliga bris- ter, så som svag institutionalisering och det faktum att MERCOSUR i dagsläget bygger på poli- tisk vilja, kan betonas. Samtidigt kan styrkan vara att blocket har etablerat en solid politisk grund, med starka gemensamma strategier, för att sedan bygga vidare på de institutionella bris- terna samt utveckla vidare de interregionala relationerna.
I analysen jämfördes sedan MERCOSUR:s uppbyggnad, struktur och beteende med samtliga relevanta kriterier för ett nytt regionalt block, utvecklade av Björn Hettne. Samtliga överens- stämmer med MERCOSUR:s uppbyggnad, struktur och beteende. Det faktum att bilaterala avtal existerar utanför MERCOSUR:s ramar är ett kriterium för den nya regionalismen och inte nöd- vändigtvis ett integrationsmisslyckande.
Slutsatsen blir att MERCOSUR är ett nytt regionalt block och agerar därefter som en aktör. Jag anser inte att de beslut som togs i Córdoba förändrar blockets status, varken som nytt regionalt block eller som aktör, snarare är det så att om besluten går igenom har MERCOSUR verktygen för att bli en tydligare och starkare aktör på den internationella arenan och möjligheterna för att
utveckla interregionala relationer som stärker MERCOSUR och hela den latinamerikanska kon- tinenten, oberoende den ursprungliga europeiska modellen.
7 Bibliografi
BÖCKER
Gwayne, R och Kay, C. 2004: Latin America Transformed: Globalization and Modernity. Ed- ward Arnold.
Hauge, R och Harrop, M. 2004: Comparative Governments and Politics: An Introduction. Pal- grave Macmillan.
Hettne, B. 2005: Från Pax Romana till Pax Americana: Europa och världsordningen. Stock- holm: Santérus. (Estland)
Lundquist, L. 1993: Det vetenskapliga studiet av politik. Studentlitteratur.
McCormick, J. 2005: Understanding The European Union: A concise introduction. Palgrave Macmillan.
Munck, R. 2003: Contemporary Latin America. Palgrave Macmillan.
Peeler, J. 2004: Building Democracy in Latin America. Rienner.
Rivarola, A. 1999: MERCOSUR: En introduktionshandbok. Latinamerika-institutet.
Teló, M (ed). 2001: European Union and new regionalism: regional actors and global gover-
nance in a post-hegemonic era. Aldershot : Ashgate.
Thorp, R. 1998: Progress, Poverty and Exclusion: an economic history of Latin America in the
ARTIKLAR
Baldwin, R. E. 1993: A Domino Theory of Regionalism. Graduate Institution of International Studies, University of Geneva.
Burfisher M. E. 2004: Robinson Sherman, and Thierfelder Karen, Regionalism: Old and New,
Theory and Practice, MTID DISCUSSION PAPER NO. 65, International Food Policy Research
Institute 2033 K Street, N.W. Washington, D.C. 20006 U.S.A. http://www. ifpri.org
Castro, P och Malamud, A. Are Regional Blocks Leading from Nation States to Global Gover-
nence? A Skeptical Vision from Latin America. Forthcoming in Iberoamericana. Nordic Journal
of Latin American and Caribbean Studies. Special issue: “State and Globalization: A Latin Ame- rian Perpective.” Guest eds: Rivarola Puntigliano, A och Zurbriggen C,
Cienfuegos, M. 1997: Las Relaciones Exteriores del MERCOSUR, Revista CIDOB d’Afers In- ternacionals 2001/11, núm. 54-55. Este artículo forma parte de un proyecto de investigación, titulado "España, la Unión Europea y los procesos de integración en Iberoamérica" y subvencio- nado por la Dirección General de Enseñanza Superior del Ministerio de Educación y Cultura en octubre de 1997 (referencia PB 96-0288)
Cienfuegos, M. 2006: Las Relaciones entre la Comunidad Andina y el Mercado Común del Sur,
una Asociación (in)viable? Publicerat i Europa Retos e Incógnitas. Cursos de Derecho Internaci-
onal y Relaciones Internacionales de Vitoria-Gasteiz 2005, Vitoria: Servicio Editorial Universi- dad del País Vasco
Clarín, Dagstidning i Argentina:
El Organismo Regional: Tensión y Suspenso en la Sección del Secretario General. Tras 5 vota- ciones con empate, la OEA aplaza la elección de su jefe. 12 /04/ 2005
Crawley, A. 2002: Toward a Biregional Agenda for the Twenty-First Century in Journal of Inte- ramerican Studies and World Affairs Vol. 42 No. 2
Freres, C. 2002: The European Union as a Global ”Civilian Power”: Development Cooperation
in EU-Latinamerican Relations in Journal of Interamerican Studies and World Affairs Vol. 42
Grandi, J och Bizzozero, L. 1997: Towards a MERCOSUR Civil Society –Old and New Actors in
the Sub-regional Fabric. Integración y Comercio no. 3. September – December.
Grugel, J. 2004: New Regionalism and Modes of Governance — Comparing US and EU
Strategies in Latin America i European Journal of International Relations SAGE Publications
and ECPR-European Consortium for Political Research Vol. 10(4): 603–626
Hettne, B. 2004: Interregionalism and World order, Paper presented to Section 33, States, regi- ons and regional world orders, SGIR, Fifth Pan-European International Relations Conference. Netherlands Congress Centre. The Hague September 9-11
Internacional, 2006: Cumbre de presidentes en Córdoba, Hacia un nuevo Mercosur. 31/07/2006
La Nación, Dagstidning i Argentina
La Nación 2005a. Inesperado traspié de EE.UU.en la OEA. Exterior. 12/04/2005. Permanent link: http://www.lanacion.com.ar/695444
La Nación 2005b. Rice forzó la renuncia de Derbez. El escenario. 30/04/2005. Permanent link: http://www.lanacion.com.ar/700465
La Nación 2005c. Promesas de integración en el Mercosur. La OEA convocará a todos los or- ganismos regionales de integración para acelerar el proceso 12/12/2005. Permanent link:
http://www.lanacion.com.ar/764271
La Nación 2006. Fidel Castro llega al país y se suma a la agenda del Mercosur. La Nación – Política.18/07/2006. Permanent link: http://www.lanacion.com.ar/824233
La República, Dagstidning i Uruguay
La República 06/07/2005. Advierten que acuerdos del Mercosur con la UE y el ALCA dependen
de acceso a mercados. - AÑO 8 - Nº1883
La República 21/02/2006. Nacido el 4 de julio: Venezuela ingresa al Mercosur. Politica. - AÑO 8 - Nº2226
La República 23/07/2006. Polémica por Parlamento del MERCOSUR. Politica. - AÑO 8 - Nº2258
La República 01/08/2006. Hacia el Parlamento del MERCOSUR. Editorial. - AÑO 8 - Nº2267 La República 22/12/2006. Más y mejor MERCOSUR. Editorial. - AÑO 8 - Nº2409
La República 03/01/2007. "Dificultades creadas por las asimetrías del Mercosur han sido un
gran obstáculo" Entrevista: Reinaldo Gragano. - AÑO 8 - Nº2419
La República 27/02/2007. C) Uruguay y Brasil dieron un salto en su relación política y
económica. Politica. - AÑO 8 - Nº2474
La República 11/03/2007. Uruguay apuesta a la "integración abierta"- AÑO 8 - Nº2486-Portada
Rosamond, B. 2005: Conceptualizing the EU Model of Governance in World Politics in Europe- an Foreign Affairs Review 10: 463—478, Kluwer Law International
Söderbaum, F och Hettne, B. 2005: Civilian Power or Soft Imperialism? The EU as a Global
Actor and the Role of Interregionalism in European Foreign Affairs Review Vol. 10 Kluwer Law
International
INTERNET
Argentinas utrikesdepartement: http://www.mrecic.gov.ar/ccsc/actividades.htm#comunicado 03/05/2007
Declaración de Margarita. Tillgänglig på:
http://uniondelsur.menpet.gob.ve > declaración para la prensa17/04/2007
EU:s officiella hemsida: http://www.europa.eu/index_sv.htm> EU – en överblick > fakta och siffror om EU 03/05/2007
MERCOSUR information: http://www.merco-sur.net/ 27/03/2007
MERCOSUR:s officiella hemsida: http://www.mercosur.int/msweb/principal/contenido.asp 03/05/2007
Patten, C. Commissioner for External Relations, speech/00/422. 2000
Tillgänglig på: http://europa.eu/press_room/index_en.htm Direkt länk: http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=SPEECH/00/422&format=HTML&age
Svensk-Spansk lexikon på internet: http://lexin2.nada.kth.se/sve-spa.html Ordet som slogs upp var Pueblo. 17/04/2007
UNISURs officiella hemsida: http://uniondelsur.menpet.gob.ve 03/05/2007
Uruguays utrikesdepartement: http://www.mrree.gub.uy 03/05/2007