I arbetet har två beslutsmetoder som används inom Armén jämförts. Metoderna används i olika kontexter och på olika beslutshierarkiska nivåer. Ur ett
beslutsteoretiskt och beslutsanalytiskt perspektiv så har de båda metoderna många strukturella likheter. De följer t.ex. båda formerna för multikriterieanalys och följer det som Hammond, Keeney och Raiffa stipulerar som en effektiv beslutsprocess. Arbetet har dock lyft fram skillnaderna mellan PUT samt COPD och har genom detta arbete identifierat en utvecklingspotential i PUT. Skillnaderna till trots så är likheterna mest framträdande och i ljuset av jämförelsen så kan det upplevas som märkligt att PUT och COPD/SPL behandlas som två separata metoder. Istället skulle de kunna hanteras som en och samma modell med olika verktyg och processer beroende på hierarkisk nivå samt krav på beslutstempo. En orsak till att de
behandlas som två olika metoder anser jag till del bero på avsaknaden av ett strukturerat inslag i PUT. Betraktar man Arméns planeringsmetoder i en fallande skala så kan man utgå ifrån COPD/SPL på strategisk och operativ nivå, en utvecklad PUT med mer analytiska verktyg på högre taktisk nivå och som en
introduktionsmetod för oerfarna beslutsfattare. På lägre taktisk nivå och som en metod att använda när tillräckligt med erfarenhet samlats in finns PUT som den ser ut idag.
För att ytterligare utveckla metoderna för värdering av handlingsalternativ bör även här genomföras fördjupade studier. I de verktyg som beskrivs för COPD så
presenteras två tabeller med viktningar. Ett antagande gjordes att vikten beskriver en egenskap hos en aspekt, men eftersom det inte tydligt framgår hur det är tänkt att viktkoefficienterna ska användas är det svårt att avgöra. En utveckling av
metoden som omfattar ett klargörande avseende hur viktningarna ska genomföras är önskvärt. Inom ramen för denna undersökning bör t.ex. AHP kontrolleras. AHP är en spridd men kontroversiell metod. Ytterligare en metod som skulle kunna tillföra denna högre spårbarhet och som är något mindre kontroversiell är Swing weighting. Som koncept skulle metoderna genom sina verktyg för tilldelning av vikter i additiva nyttofunktioner kunna vara lämpliga att använda i en utvecklad planeringsmodell. De skulle åtminstone kunna tillföra en högre grad av spårbarhet en
alternativvärderingen än vad som är fallet idag.
Det är en gammal sanning att en militär organisation ogärna förändrar etablerade metoder men för att lyckas krävs ihärdigt arbete, något som bland annat
”There are over two thousand years of experience to tell us that the only thing harder than getting a new idea into the military mind is to get an old out103”
Med hänsyn till citatet är det rimligt att anta att även ett arbete med att förändra svenska planerings- och beslutsmodeller kommer att ta tid. Detta ska dock inte förhindra att arbetet för förändring och förbättring sker. Snarare gäller det att vara mer ihärdig och mer pedagogisk, utan att göra avkall på de teoretiska grunderna, i argumentationen för en mer effektiv beslutsmodell. Det borde ligga i det allmännas intresse att de myndigheter som gemensamt finansieras med skattepengar sköts så effektivt som möjligt. Detta innebär också att de anställda tjänstemännen också ska vara så effektiva som möjligt. Resultatet av detta arbete kan bidra till denna
utveckling.
Referenser
Axberg, S., et al. (2013). Lärobok i militärteknik. V. 9, Teori och metod. Stockholm: Försvarshögskolan.
Badersten, B. (2006). Normativ Metod – Att studera det önskvärda. Lund: Studentlitteratur.
Baudin, A., Cedergren, A., Pappila, O., Ulfving, L. (2011). Krigets traditioner. Stockholm: Försvarshögskolan.
Beckman, L. (2005). Grundbok i idéanalys. Stockholm: Santérus Förlag. Clemen, R. (1996). Making hard decisions. Pacific Grove: Duxbury Press. van Creveld, M. (2006). Ledning i krig. Vällingby: Erlanders Gotab.
Dijksterhuis, A, Bos, M. W. Nordgren L. F. Van Baaren, R. B. (2006), On making the right choice: The deliberation-without-attention effect. Science Vol 311, 17 February 2006.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängerud, L. (2004). Metodpraktikan. Vällingby: Elanders.
Försvarsmakten (1995). Arméreglemente 2 Taktik. Arlöv:Berlings.
Försvarsmakten (2007). Metodhandbok Ledning Bataljon. Stockholm:Autotech Teknikinformation.
Försvarsmakten, Persson, M (Eds), (2009). Aspekter på ledning. Stockholm: Alfaprint.
Försvarsmakten (2014). Operativ Doktrin. Stockholm:Elanders.
Försvarsmakten (2017a). Arméreglemente Taktik. Stockholm: Försvarsmakten. Försvarsmakten (2017b). Handbok Svensk planerings- och ledningsmetod (SPL 3.0). Stockholm: Försvarsmakten.
Hafenbrädl, S., Waeger, D., Marewski, J. N., & Gigerenzer, G. (2016). Applied Decision Making With Fast-and-Frugal Heuristics. Journal of Applied Research in Memory and Cognition, 5(2), 215–231.
Hammond, J., Keeney, R., Raiffa, H. (2015). Smart Choices, A Practical Guide to Making Better Decisions. Brighton: Harvard Business Review Press.
Hansson, S O., (1994). Decision Theory A Brief Introduction. Stockholm:KTH. Höfer T., Sunak Y., Siddique H., Madlener R. (2016). Wind farm siting using a spatial Analytic Hierarchy Process approach - A case study f the Städteregion Aachen. Applied Energy 163: 222–243.
Kahneman, D. (2012). Tänka, Snabbt och Långsamt. Stockholm: Volante. Larsson, G. (2012). Ledarskap under stress. Malmö:Liber.
McKinsey Quarterly, (Mars 2010), Strategic decisions: When can you trust your gut?
https://www.mckinsey.com/business-functions/strategy-and-corporate-finance/our-insights/strategic-decisions-when-can-you-trust-your-gut (2017-12-03).
Mousavi, S., & Gigerenzer, G. (2014). Risk, uncertainty, and heuristics. Journal of Business Research, 67(8), 1671–1678.
NATO, SHAPE (2013). Allied Command Operations Comprehensive Operations Planning Directive, COPD Interim V2.0. Bryssel: Supreme Headquarters Allied Powers Europe. Odelstad, J. (2002). Intresseavvägning, en beslutsfilosofisk studie med tillämpning på planering. Stockholm:Thales.
Odelstad, J. (2017). Om beslutsteoretiska verktyg vid tillståndsprövning av vindkraft. FoU-rapport No 47. Gävle: Gävle University Press
Ross, K., Klein, G., Thunholm, P., Schmitt, J., Baxter, H. (2004). The Recognition-Primed Decision Model. Military Review, July-August 2004, 6-10. Schmitt, J., Klein, G. (1999). A Recognitional Planning Model. In Proceedings of the 1999 Command and Control Research and Technology Symposium. Newport, Rhode Island: Naval War College.
Svensson, S. (2007). Staber och stabsarbete vid kriser, risker och olyckor. Lund: Studentlitteratur.
Thomas, A., Millar, R. (2011). Reducing the framing effect in older and younger adults by encouraging analytic processing. Oxford: Oxford University.
Thunholm, P. (2001). Beslutsprocesser i tidskritiska tillämpningar.
http://www.csc.kth.se/tcs/decision_support_seminars/thunholm_010612.pdf
(2017-08-28).
Thunholm, P. (2005). Planning Under Time-pressure: An Attempt Toward a Prescriptive Model of Military Tactical Decision Making. In, H. Montgomery, R. Lipshitz & B. Brehmer (Eds.), How Experts Make Decisions. New Jersey: Lawrence Erlbaum.
Tversky, A, Kahneman, D. (1981). The Framing of Decisions and the Psychology of Choise. Science 211(4481):453-8.