54
12.4.2 Investeringslogik kompliceras på en energy only-marknad
Det är viktigt att förstå hur förhållandet mellan energi och effekt ter sig i olika användningsfall, vägt mot nyttan de båda kan tillföra. Det kan diskuteras huruvida LCOS beskriver detta. Tidigare forskning har belyst begreppet LCOC, vilket innebär att ett LCOS-estimat multipliceras med årlig energiproduktion och divideras med energilagrets uteffekt, och mäts i enheten kr/kW,år. Detta mått anses vara bättre lämpat för effektrelaterade tillämpningar. LCOC tar hänsyn till såväl energiproduktion som förmåga att tillhandahålla effekt, vilket kan te sig positivt då energilager kan bistå elsystemet med energirelaterade såväl som effektrelaterade tjänster. Att använda ett mått i likhet med LCOC i syfte att beskriva och prognostisera vid vilka prisnivåer som investeringar i energilager sker försvåras dock på en energy only-marknad, där prissättning sker enligt kronor per energienhet.
13. Slutsats
För att möjliggöra marknadsbeskrivningar och prognoser av när investeringar i energilager sker krävs, inom en tillämpning, att tillgängliga intäkter är kända och jämförbara med ett LCOS-estimat. Emellertid kan ses att en stor del av tillgängliga intäkter i dagsläget är av okänt värde då incitament som komfort, kunskap om teknik och goodwill är svåra att kvantifiera. Olika investerare prioriterar eller eftersöker dessutom olika värden vid investeringen. Detta skapar en problematik kring kvantifiering av de mjuka värden som energilager kan tillföra då investeraren kan vara beredd att betala en högre kostnad i de fall då denne önskar få tillgång till ett särskilt sådant värde.En investering i energilager kan även innebära nytta för flera olika aktörer, vilket i dagsläget inte speglas vid jämförelse av LCOS-estimat och tillgängliga intäkter på grund av begränsade förutsättningar för affärsmodeller som inkluderar detta. Nuvarande regleringar begränsar potentialen att utforma affärsmodeller som tillåter att investeraren erhåller intäkter av aktörer som gynnas av investerarens energilager. Sådana affärsmodeller skulle stärka incitament för investerare då fler intäktsströmmar kan erhållas och skulle på så sätt ge en mer riktig jämförelse av LCOS och tillgängliga intäkter.
Studien visar att nyttan som energilager kan tillhandahålla främst tillfaller systemet. Investerare har dock inte möjlighet att erhålla intäkter för den nytta investeringen tillför systemet. För att kvantifiera intäktssidan måste nyttan speglas i en marknad, där investeraren får betalt för de nyttor denne avser att leverera. Samtidigt måste de aktörer som erhåller störst nytta ges incitament att vilja göra investeringen. Detta så att exempelvis hushållskunder, som inte erhåller den största nyttan av sin egen flexibilitet, inte heller har det primära ansvaret att investera i teknik som ämnar att främja såväl förnybar, variabel elproduktion som elektrifiering av transportsektorn. Om det visar sig att den största nyttan med energilager i vissa tillämpningar tillfaller elnätsföretag måste det finnas incitament för dem att vilja förse kunder med smart teknik som möjliggör styrning av deras elförbrukning. Dagens regleringar hindrar dock en affärsmodell där elnätsföretag förväntas investera i vare sig energilager eller tjänster som genom energilager kan tillhandahållas av en tredjepartsaktör. Detta då användningen av
55
energilager är begränsad och regleringar gör att elnätsföretags ekonomiska incitament styrs av investeringar i kapital såsom traditionell nätutbyggnad.
LCOS kan möjligen fungera som en riktlinje för vad det kostar att flytta energi över tid med olika tekniker, inom olika tillämpningar. Med utgångspunkt i ovanstående resonemang kan dock måttet i dagsläget inte användas i en svensk kontext för att förstå vad som ligger till grund för ett investeringsbeslut inom en viss tillämpning eller för att avgöra huruvida en investering i energilager sker. Detta då den flexibilitet energilager kan tillhandahålla elsystemet i många fall handlar om att tillgodose rätt mängd effekt vid rätt tidpunkt, då effekt ses som en knapp resurs. Detta utgör även en förutsättning för omställningen till ett helt förnybart elsystem. Denna flexibilitet, och den totala nytta dess investerare kan erhålla, kan i dagsläget inte kvantifieras enligt en energy only-marknad vars produkter beskrivs i kronor per energienhet.
13.1 Studiens begränsningar och vidare forskning
De LCOS-estimat som beräknas i denna studie ställs inte numeriskt mot de potentiella intäkter som aktörerna skulle kunna nå genom investeringen. Kostnaden att lagra energi, i termer av LCOS, jämförs således inte med de kostnadsbesparingar och/eller intäkter som energilagret kan möjliggöra. Detta skulle ge en mer fullständig kostnadsbild av investeringen och därmed tydliggöra hur investerare värderar icke-ekonomiska, mjuka, värden.
I denna studie tas endast hänsyn till kostnader relaterade till den specifika lagerlösning som studeras i varje användningsfall. Detta innebär exempelvis att studien inom tillämpningen “Styrning av energiförbrukning i hushåll” bortserfrån kostnader relaterade till den värmepump som styrs av en smart termostat. Underhållskostnader kan uppstå på grund av ökat slitage på värmepumpen då denna stängs av och sätts på, då få korta drifttider med många starter ger högre slitage än att köras kontinuerligt under längre perioder [92].
För att i vidare forskning studera LCOS som mått bör samtliga kostnader som tillkommer vid investering undersökas samt en kvantifiering av tillgängliga intäkter eftersträvas. Detta för att skapa en djupare förståelse för hur måttet skulle kunna beskriva investeringslogik kring energilager. Potentiella intäkter skulle kunna utgöra “negativa kostnader” vilka inkluderas i LCOS och således ge en tydligare bild av investerarens lönsamhet.
Det framkommer i studien att regleringar hindrar potential för energilager i studerade tillämpningar. Det är därav av vikt att förstå och studera i vilket syfte aktuella regleringar har utformats och hur framtida regleringar bör utformas för att skapa incitament för investeringar i energilager. Det finns även behov av att framöver förstå hur olika ekonomiska och tekniska förutsättningar samverkar för att bedöma hur driften av ett energilager, som verkar på flera marknader samtidigt, kan optimeras ur ett systemperspektiv. Detta för att framdriva omställningen till ett hållbart energisystem.
56
Referenser
[1] Europeiska kommissionen (2017), ”EU:s klimatarbete”, Tillgänglig: https://ec.europa.eu/clima/citizens/eu_sv [Hämtad: 2017-05-31]. [2] Regeringskansliet (2016), “Energiöverenskommelse 2016-06-10”.
[3] Swedish Smartgrid (2013), ”Delårsrapport 2013: Kunskapsplattformen och nuläge i Samordningsrådets arbete”, oktober 2013.
[4] SOU 2017:2. Kraftsamling för framtidens energi: Betänkande av Energikommissionen.
[5] Ei (2016), “Ökad andel variabel produktion”, Ei R2016:14.
[6] Olauson, J., Nasir Ayob, M., Bergkvist, M., Carpman, N., Castellucci, N., Goude, A., Lingfors, D., Waters, R., Widén, J. (2016), “Net load variability in Nordic countries with a highly or fully renewable power system”, Nature Energy, Publicerad: 7 november 2016, Art.nr: 16175.
[7] Ei (2016), “Marknadsförutsättningar för elektriska batterilager - principiella utgångspunkter och möjligheter”, PM 2016-02-08.
[8] IVA (2016), “Sveriges framtida elproduktion”, IVA-projektet Vägval el. [9] NEPP (2016), “Reglering av kraftsystemet - med ett stort inslag av variabel
elproduktion”, Mars 2016.
[10] Ei (2016), “Åtgärder för ökad efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet”, Ei R2016:15.
[11] Elforsk (2014), “Test och utvärdering av energilager”, Elforsk Rapport 14:58. [12] Energimyndigheten (2016), ”Fyra framtider – Energisystemet efter 2020”. ET
2016:04.
[13] Svensk Energi (2016), ”Energisektorn behöver rätt förutsättningar för investeringar”, Tillgänglig:
http://www.svenskenergi.se/Vi-arbetar-med/Vara-standpunkter/Energisektorn-behover-ratt-forutsattningar-for-investeringar-/ [Hämtad: 2017-05-31].
[14] Lazard (2016), “Lazard’s Levelized Cost of Storage Analysis - Version 2.0”. [15] Jülch, V. (2016), “Comparison of electricity storage options using levelized cost of
57
[16] World Energy Council (2016), “E-storage: Shifting from cost to value. Wind and solar applications”, World Energy Resources, London.
[17] Europeiska kommissionen (2016), “Proposal for a Directive of the European Parliament and of the Council on Common Rules for the International Market in Electricity”.
[18] IVA (2016), “Sveriges framtida elnät”, IVA-projektet Vägval el.
[19] SvK (2014), “Elnät i fysisk planering - Behandling av ledningar och stationer i fysisk planering och i tillståndsärenden”.
[20] Svensk Energi (2016), “Elnätet - nära 14 varv runt jorden“. Tillgänglig: http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elnatet/ [Hämtad: 2017-02-08]
[21] SvK (2015),”Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion”. [22] IVA (2016), “Sveriges framtida elproduktion”, IVA-projektet Vägval el.
[23] SvK (2016), “Vår verksamhet”. Tillgänglig: http://www.svk.se/om-oss/verksamhet/ [Hämtad: 2017-02-10].
[24] IVA (2016), “Svängmassa i elsystemet”, IVA-projektet Vägval el.
[25] SOU 2004:129. El- och naturgasmarknaderna: Slutbetänkande av El- och gasmarknadsutredningen.
[26] SvK (2016), “Reserver”. Tillgänglig:
http://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/reserver/ [Hämtad: 2017-02-10].
[27] SvK (2012), “Regler för upphandling och rapportering av primärreglering FCR-N och FCR-D”, Faktablad 2012-11-16 Svenska kraftnät.
[28] Energimyndigheten (2014), “Vad avgör ett vattenkraftverks betydelse för elsystemet”, ER 2014:12.
[29] SvK (2013), “Ny automatisk frekvensreglering i Norden”. [30] SvK (2016), “Förbrukning som reservkraft”. Tillgänglig:
http://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/reserver/forbrukning-som-reservkraft/ [Hämtad: 2017-02-13].
[31] Regeringskansliet (2016), “Regeringen förlänger effektreserven till 2025”. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/02/regeringen-forlanger-effektreserven-till-2025/ [Hämtad: 2017-02-13].
58 [32] SvK (2016b), “Effektreserv”, Tillgänglig:
http://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/reserver/effektreserv/ [Hämtad: 2017-02-13].
[33] SFS 2016:423. Förordning om effektreserv. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
[34] SvK (2016), “Elens vägar”. Tillgänglig: http://www.svk.se/drift-av-stamnatet/drift-och-marknad/elens-vagar/ [Hämtad: 2017-03-14].
[35] Ei (2017), “Elmarknader och elhandel”. Tillgänglig: http://ei.se/sv/ei-s-verksamhet/Elmarknader-och-elhandel/ [Hämtad: 2017-02-14].
[36] SFS 1997:857. Ellag. Stockholm: Miljö- och energidepartementet. [37] Svensk Elmarknadshandbok (2015), Utgåva nr. 15B, version 2015-10-01. [38] Ei (2016), “”Energimarknadens aktörer”. Tillgänglig:
http://ei.se/sv/ei-s-verksamhet/Energimarknadens-aktorer/ [Hämtad: 2017-02-21]
[39] Energiföretagen (2016), “Information om elnätsregleringen och elnätsavgifterna”, oktober 2016.
[40] Ei (2016), “Reglering av elnätsavgifter”. Tillgänglig: http://www.ei.se/sv/for-energiforetag/el/Elnat-och-natprisreglering/?id=20 [Hämtad: 2017-03-20]
[41] SvK (2016), “Avtal för Balansansvar för el mellan Affärsverket svenska kraftnät och balansansvarig”.
[42] Ei (2014), ”En elmarknad i förändring – Är kundernas flexibilitet till salu eller ens verklig?”.
[43] Power Circle (2014). “Energilager i energisystemet”, september 2014. [44] Ei (2015), “Underlagsrapport till Energikommissionen – Aktörer på el- och
naturgasmarknaderna”.
[45] Elforsk (2013), “Efterfrågeflexibilitet på en energy-only marknad”, Elforsk Rapport 13:95.
[46] Ei (2016), ”Internationell elbörs intresserad av den svenska marknaden”, Tillgänglig: http://ei.se/sv/nyhetsrum/nyheter/nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2016/internationell-elbors-intresserad-av-den-svenska-marknaden/ [Hämtad: 2017-05-15].
59
[48] Energimyndigheten (2016), ”Vägval och utmaningar för energisystemet”, ET 2016:05.
[49] Regeringskansliet (2017), ”Fossilfria transporter och resor: Regeringens arbete för att minska transporternas klimatpåverkan”, Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/regeringens-prioriteringar/sverige-som-
foregangsland-for-minskade-klimatutslapp/fossilfria-transporter-och-resor-regeringens-arbete-for-att-minska-transporternas-klimatpaverkan/ [Hämtad: 2017-06-01]
[50] IVA (2016), “Framtidens elanvändning”, IVA-projektet Vägval el.
[51] SOU 2013:84, Fossilfrihet på väg – del 1: Betänkande av Utredningen om fossilfri fordonstrafik.
[52] Saarinen, L., Dahlbäck, N., Lundin, U. (2015), “Power system flexibility need induced by wind and solar power intermittency on time scales of 1-14 days”, Renewable energy. Vol. 83, November 2015, ss. 339-344.
[53] IVA (2013), “50 procent effektivare energianvändning 2050”, IVA-projektet Ett energieffektivt samhälle.
[54] NEPP (2014), “Reglering av ett framtida svenskt kraftsystem”, november 2014. [55] Svenskt Näringsliv (2015), “Energikommssionen och industrins konkurrenskraft”,
Svensk industristruktur.
[56] Energikommissionen (2015), “Referat av Energikommissionens
fördjupningsseminarium: Hur skapar vi ett robust och leveranssäkert elsystem fram till år 2050?”, M 2015:01.
[57] IVA (2015), “Scenarier för en framtida elanvändning”, IVA-projektet Vägval el. [58] Energimyndigheten (2016), “Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till
strategi för ökad användning av solel”, ER 2016:06.
[59] IVA (2016), “Översikt över hur leveranssäkerhet på elmarknaden hanteras i några olika länder”, IVA-projektet Vägval el.
[60] Ei (2016), “Energilager i elnäten”. Tillgänglig:
http://ei.se/sv/nyhetsrum/nyhetsbrev/Energimarknadsinspektionens-Ei- nyhetsbrev/nyhetsarkiv-ei-nyhetsbrev-2016/energimarknadsinspektionens-ei-nyhetsbrev-nr-7-2016/energilager-i-elnaten-hur-funkar-det/ [Hämtad: 2017-03-23]. [61] IVA (2016), “Energilager - Teknik för lagring av el”. IVA-projektet Vägval el.
60
[62] Vinnova (2012), “Lösningar på lager - Energilagringstekniken och framtidens hållbara energiförsörjning”.
[63] Eyer, J., Corey, G. (2010), “Energy Storage for the Electricity Grid: Benefits and Market Potential Assessment Guide”, Sandia Report, February 2010, Sandia National Laboratories.
[64] Luo, X., Wang, J., Dooner, M., Clarke, J. (2015), “Overview of current development in electrical energy storage technologies and the application potential in power system operation”, Applied Energy, vol. 137, ss. 511-536.
[65] ABB (2017), “Frequency regulation”. Tillgänglig:
http://new.abb.com/substations/energy-storage-applications/frequency-regulation [Hämtad: 2017-04-21].
[66] ABB (2017), “Energy storage applications: Load levelling”. Tillgänglig:
http://new.abb.com/substations/energy-storage-applications/load-leveling [Hämtad: 2017-04-12].
[67] ABB (2017), “Energy storage applications: Peak shaving”. Tillgänglig:
http://new.abb.com/substations/energy-storage-applications/peak-shaving [Hämtad: 2017-04-12].
[68] Ei (2015), “Incitament för effektivt utnyttjande av elnätet”, Ei R2015:07. [69] IEA (2014), “Technology Roadmap: Energy Storage”, OECD/IEA 2014. [70] Power Circle (2014). “Energilager i energisystemet”, september 2014. [71] EPRI (2010), “Electric Energy Storage Technology Options”, Electric Power
Research Institute, December 2010.
[72] Ei (2016), “De olika delarna i intäktsramen”, Tillgänglig:
http://ei.se/sv/for-energiforetag/el/Elnat-och-natprisreglering/de-olika-delarna-i-intaktsramen/ [Hämtad: 2017-05-31].
[73] SFS 2014:1064, Förordning om intäktsram för elnätsföretag, Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
[74] SvK (2016), “Reglerkraftaffärer” Tillgänglig:
http://www.svk.se/aktorsportalen/elmarknad/balansansvar/reglerkraftaffarer/ [Hämtad: 2017-06-03].
[75] Power Circle (2016), ”Slutrapport: Potentialen för lokala energilager i distributionsnäten”.
61
[76] Regeringskansliet (2016), ”Regeringen främjar lagring av egenproducerad el”,
Tillgänglig: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/10/regeringen-framjar-lagring-av-egenproducerad-el/ [Hämtad: 2017-05-10].
[77] SFS 2016:899. Bidrag till lagring av egenproducerad elenergi. Stockholm: Miljö- och energidepartementet.
[78] Energimyndigheten (2016), “Produktionskostnader för vindkraft i Sverige”, ER 2016:17.
[79] Energimyndigheten (2017), “Produktionskostnader för el från solceller”, ER 2017:8. [80] IEA (2010), “Projected Costs of Generating Electricity”, International Energy
Agency, 2010 Edition.
[81] Branker, K., Pathak, M. J. M., & Pearce, Joshua M. (2011), ”A review of solar photovoltaic levelized cost of electricity”, Renewable and Sustainable Energy Reviews, vol. 15, no. 9, ss. 4470-4482.
[82] Lazard (2015), “Lazard’s Levelized Cost of Energy Analysis - Version 9.0”.
[83] Lai, C.S., McCulloch, M.D. (2016), “Levelized Cost of Energy for PV and Grid Scale Energy Storage Systems”, arXiv:1609.06000 [cs.SY].
[84] Ricci, B., Jung, S. (2015), “Energy Storage Levelized Cost Assessment: Lithium-Ion vs. Combustion Turbine”, Environment and Electrical Engineering (EEEIC), 2015 IEEE 15th International Conference on (ss. 357-362). Rome: IEEE.
[85] Akhil, A., Huff, G., Currier, A., Kaun, B., Rastler, D., Chen, S., Cotter, A., Bradshaw, D., Gauntlett, W. (2013), "DOE/EPRI 2013 Electricity Storage Handbook in
Collaboration with NRECA" in SAND2013-5131 Albuquerque, New Mexico: Sandia National Laboratories, July 2013.
[86] Kvale, S. (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, Översatt av Sven-Erik Torhell, Studentlitteratur: Lund.
[87] Dubois, A., Gadde, L.E. (2002), Systematic combining an abductive approach to case research, Journal of Business Research, Vol. 55, No. 7, ss. 553-560.
[88] Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A. (2009), Research Methods for Business Students, 5 uppl., Pearson Education Limited.
[89] Energimyndigheten (2016h), “Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd”, ER 2016:26.
62
[90] Forskning.se (2016), ”Elpriset påverkas av många saker – men inte av energislaget”, 10 januari 2016. Tillgänglig: http://www.forskning.se/2016/01/10/elpriset-paverkas-av-manga-saker-men-inte-av-energislaget/ [Hämtad: 2017-06-01].
[91] SOU 2014:84. Handlingsplan för smarta elnät.
[92] Svenska kyl- och värmepumpföreningen (2017), “Fakta om värmepumpar”, Tillgänglig: https://skvp.se/varmepumpar/villa/fakta-om-varmepumpar [Hämtad: 2017-05-31].