sig av sociala medier just för denna anledning, att få synas överallt, att få vara ett
diskussionsämne som du blir efter tidningarnas publicitet och därmed kunna rekrytera och stärka sin grupp och ideologi och där med nå sitt mål.
Följder som uppstår av att IS använder sociala medier är att de antingen får individer att vända sig helt mot dem eller med dem. Detta kan synas på hur de först mördar James Foley – då får de en hel del emot sig. Sedan visar de på vilken bov USA är – då får de en hel del med sig och mot USA. Bara för att det är ett mord är inte sidan självklar för alla heller inte journalisterna, de rekryterar samtidigt som de får en plats i världen som en otäck organisation.
Att synas i medier med egna ord blir viktigt för organisationen, för att få synas och för att få respekt i världen. De når fram till de mål alla organisationer vill ha, de får folk på sin sida samt att de får hela världen att veta vilka de är med den tanke de säkerligen vill att
samhällen ska ha om dem (Liebes & Kampf, 2004).
Det blir tydligt att den typ av information IS grundar sin kommunikation i är ren propaganda. Genom videos så skapar de känslor hos människor, många känner skräck och blir rädda för organisationen eller rädda för framtiden. Andra känner sig delaktiga, som att det är någonting för dem själva, en plats där de kan höra hemma (UR, 2015).
7. Slutsats
7.1 Fråga 1 -‐ Hur har avrättningen av James Foley framställts i de utvalda dagstidningarna?
Rapporteringen utifrån de studerade artiklarna har fokus på Islamiska Staten snarare än det faktum att James Foley är död. Stort utrymme ges åt själva videon, särskilt i form av att alla har något slags material taget från IS, exempelvis med en skärmdump från videon. Artiklarna har olika ingångsvinklar men alla förmedlar ändå liknande budskap, skillnader finns därmed mer på ytan men helheten gör artiklarna väldigt lika. Innehållet förmedlas på dramatiskt vis genom att de väljer att ha provocerande bilder med bödeln och Foley på knä – sådana bilder tillsammans med känslomässiga uttalanden från Foleys mamma skapar en dramatik.
Tidningarna vill rapportera om den brutala organisationen Islamiska Staten och att videon blir ett bevis på deras brutalitet. De väljer att visa händelsen utifrån James Foley som ett offer och en identitet för att få fram den dramatiska känslan. Hade man istället inte rapporterat på en individnivå utan för kriget i sig så skulle det kanske inte blivit samma reaktion. Den
kritiserar USA tydliggörs en konflikt mellan de båda parterna och läsaren till artiklarna leds in på USA:s sida i en vi-position, vilket är ett gemensamt drag för artiklarna.
7.2 Fråga 2 -‐ Vilka faktorer kan ha påverkat rapporteringens utformning?
Rapporteringen från dagstidningarna är vinklad i den formen att man får en känsla av att författarna av artiklarna vill vända läsaren i en vi-position med USA. En annan faktor som påverkar rapporteringen genomgående gemensamt för de olika artiklarna är den användningen av IS egna material som får läsaren att känna extra dramatiska känslor. När dagstidningarna som har ett enormt stort förtroende bland invånarna i samhället rapporterar om någonting så blir det samhällsagendan, dagstidningar hjälper som termen ”den tredje statsmakten” till att styra samhället. Därför blir den information de förmedlar extra viktig, dagstidningarna
påverkar samhället och de påverkar därför synen på Islamiska Staten, USA och muslimer med mera.
I artiklarna förmedlas endast Islamiska Statens information om händelsen ut. Vilket tydliggörs i form av användandet av IS egna citat och material, följderna blir att
dagstidningarna hjälper Islamiska Staten att synas samt att få den plats och makt dem vill ha i västvärlden. Islamiska Staten får via dessa rapporteringar nå ut med sin ideologi och budskap till fler personer, de får möjligheten som de antagligen inte hade haft förut, att nå ut till alla i väst för att möjliggöra en större zon för rekrytering. Medier är ett sätt för terroristgrupper att synas, så även för Islamiska Staten i detta fall. Genom att ge Islamiska Staten chansen att synas och förmedla sitt budskap får det organisationen att växa och kriget fortsätter. När dagstidningarna sprider materialet får IS även möjligtvis fler personer emot sig än tidigare, men samtidigt säkerligen personer som annars inte hade vetat vilka dem var, vad de stod för och vad de är kapabla till. Det skapas ett hat och en skräck i hela samhället. Dagstidningarna hjälper inte endast till IS att få deras vilja igenom, att sprida politiska budskap så som
Islamiska Statens ideologi, så styr dagstidningarna den politiska opinionen genom hela samhället. Genom rapporteringen så fortgår även den ”vi och dem” känsla det finns mellan västvärlden och muslimer, en bild som målas upp där muslimer fortsätter att vara galna fanatiker och västvärlden med USA i spetsen fortsätter att vara världspolis, ett synsätt som snarare borde ses över istället för uppmuntras. Detta kan möjligtvis vara en gammal vana, att journalister och skaparna bakom dagstidningar är inrutade i gamla spår och på vana förmedlar denna känsla. Det skulle också kunna vara så att artikelförfattarna medvetet fokuserar på
andrafieringen. Bristen på annat material än IS eget gör att de måste använda det för att kunna rapportera, för att göra ett försök att rädda rapporteringen och ha egna åsikter ”trycker de ner” IS för att få någon vinkling än att bara presentera deras material.
7.3 Förslag på vidare forskning
Utifrån uppsatsen kan man se en linje om att sättet dagstidningarna väljer att rapportera om Islamiska Staten och specifikt runt denna händelse skapar problem och följder som man kan se som fel och onödiga. Detta tolkar jag som en brist i forskningen och en för stor okunskap kring området, där bland annat journalister inte vet hur de ska gå tillväga. Därför anser jag att den vidare forskning i ämnet som behövs borde kretsa kring fakta och information om hur Islamiska Staten arbetar med sina strategier av kommunikation. Det behövs en ännu större kunskap kring det och med den kunskapen skulle man kunna rapportera om IS och bemöta dem på rätt sätt. Med rätt information och fakta blir uppgiften för journalister att vara
opartiska enklare. Det skulle även vara intressant för vidare forskning att få se hur stor del av tidningarnas läsare ser på sådana artiklar och om tolkningarna är desamma. Även att försöka se hur journalister själva ser på problemet, finns det någon medvetenhet kring problemet samt hur ser journalister på problemet och vad de medvetet gör för det.