Det finns många värdefulla ädellövsområden inom Helgeåns avrinningsområde men de är, som på de flesta platser, en resurs som nyttjas och ibland hotas av många nyttjandeintressen (Linder 2006). Därför behöver de värdefulla markerna uppmärksammas och skyddas. Vissa skydd skapas för att förbättra chanserna för enstaka hotade arter, andra för landskapsbilden eller friluftsvärden och människors behov av rekreation. Alla dessa skydd fyller ett syfte, men alla syften kan inte alltid fyllas inom samma område (Naturvårdsverket 2016).
Träden i en produktionsskog är dock även en förnybar råvara, viktig för en omställning till ett fossilfritt samhälle (Lundmark, Larsson, Näsholm, Laudon & Nilsson 2017). Att nå en balans och jämvikt mellan dessa intressen är av största vikt och att fungera som en plattform för detta ändamål är en viktig uppgift för ett modellskogsområde (Besseau, Dansou, & Johnson 2002). GIS har blivit ett allt viktigare verktyg i många branscher, däribland skogsbruk och naturvård. Dock bör resultaten alltid kontrolleras i fält, då alla detaljer aldrig kan finnas med på en karta. Dessutom finns det en risk att grunddatan innehåller felaktigheter.
Syftet med detta arbete var att fungera som en inledande kartläggning och sammanställning av information från många olika källor, vilka tidigare aldrig sammanställts utan behandlats parallellt, rörande ädellövskogen och ädellövsvärdena i Helgeåns avrinningsområde. Utifrån detta resultat hoppas jag att Helgeå Model Forest ska kunna fortsätta arbeta med sitt
temaområde om grön infrastruktur för ädellövskogens värden.
Tack till
Agne Andersson på Osby kommun, Nils-Olof Svensson, Nils Wallin, Ingemar Jönsson på Högskolan Kristianstad, Mårten Västerdal och Elin Åkelius på Länsstyrelsen Kronoberg, Jan Lannér, Gunnar Isacsson och David Göransson på Skogsstyrelsen, Mikael Molander SLU, Per
Blomberg och Linda Nilsson på Kristianstad Kommun.
Slutligen, tack till Rune Stenholm Jakobsen för synpunkter och kommentarer, till Marit Hedlund för hjälp och uppmuntran samt Johan Djerf för vänskap, stöd och utlåning av
34
Källor
Kartmaterial
Lantmäteriet (2017a). Översiktskartan i vektor. Gävle: Lantmäteriet [hämtad 2017-02-28]. Länsstyrelsen Kronoberg (u.å.a). Helgeå avrinningsområde. [internt material]. Växjö: Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen Kronoberg (u.å.b). Vatten. [internt material]. Växjö: Länsstyrelsen. Länsstyrelsen Kronoberg (u.å.c). Vattendrag. [internt material]. Växjö: Länsstyrelsen. Länsstyrelsen Kronoberg (u.å.d). Naturreservat. [internt material]. Växjö: Länsstyrelsen. Länsstyrelsen Kronoberg (u.å.e). Träddata. [internt material]. Växjö: Länsstyrelsen.
Länsstyrelsernas geodatakatalog (2017). LstF Inventerade skyddsvärda träd i Jönköpings län. Jönköping: Länsstyrelsen. [hämtad 2017-02-28]
https://ext-geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/?query=476362891_GeodataKatalogen_A dvancedUser_urlparam&site=AdvancedUser&loc=sv
Skogsdataportalen (2017a). Naturvårdsavtal – Skogsstyrelsen. Jönköping: Skogsstyrelsen. [hämtad 2017-02-28]
Skogsdataportalen (2017b). Naturvärdesobjekt – Skogsstyrelsen. Jönköping: Skogsstyrelsen. [hämtad 2017-02-28]
Skogsdataportalen (2017c). Nyckelbiotoper – Skogsstyrelsen. Jönköping: Skogsstyrelsen. [hämtad 2017-02-28]
Skogsdataportalen (2017d). Nyckelbiotoper – Storskogsbruket. Jönköping: Skogsstyrelsen. [hämtad 2017-02-28]
Skogsdataportalen (2017e). Biotopskyddsområden – Skogsstyrelsen. Jönköping: Skogsstyrelsen. [hämtad 2017-02-28]
Skogsstyrelsen (u.å.). Silvergranen: GSDraster resp Fastigheter. [internt material]. Jönköping: Skogsstyrelsen.
SLU Skogskarta, Institutionen för skoglig resurshushållning (2017a). Ekvolym. SLU 2017-02-23. [hämtad: 2017-03-20]
SLU Skogskarta, Institutionen för skoglig resurshushållning (2017b). Bokvolym. SLU 2017-02-23. [hämtad: 2017-03-20]
SLU Skogskarta, Institutionen för skoglig resurshushållning (2017c). Ålder. SLU 2017-02-23. [hämtad: 2017-03-20]
35
Statistiska centralbyrån (2015). Statistikdatabasen, regioner – län resp. kommun. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. [hämtad 2015-09-14].
Södra Skogsägarna (u.å). Frivilliga avsättningar – NO och NS-bestånd. [internt material]. Växjö: Södra Skogsägarna.
Trädportalen (2017a). Visa träd: Skåne län. http://www.tradportalen.se/Observations.aspx
Skriftligt material
Andersson, L., Paltto, H., Appelqvist, T. & Hellsten, C. (2015). Landskapsekologisk brist-
och funktionalitetsanalys. Avseende sex olika biotoper med huvudsakligt fokus på Östra
Vätterbranterna. Göteborg: Pro natura. http://www.pro-natura.net/index.shtml
Angelstam, P. & Andersson, L. (2001). Estimates of the needs for forest reserves in Sweden.
Scandinavian Journal of Forest Research, Suppl. 3, ss. 38-51.
Besseau, P., Dansou, K. & Johnson, F. (2002). The International Model Forest Network (IMFN): Elements of Success. The Forestry Chronicle, 78(5), ss. 648-654.
Boman, M. & Mattsson, L. (2006). Ädellövskogen och ekonomin. Kungl. Skogs- och
Lantbruksakademiens TIDSKRIFT, nr 5 2006, ss. 15-19.
Bremer, L.L. & Farley, K.A. (2010). Does plantation forestry restore biodiversity or create green deserts? A synthesis of the effects of land-use transitions on plant species richness.
Biodiversity and Conservation 19, ss. 3893–3915. DOI: 10.1007/s10531-010-9936-4
Brunet, J. (2006). Ädellövskogens historiska utbredning och dagens naturvårdsmål. Kungl.
Skogs- och Lantbruksakademiens TIDSKRIFT, nr 5 2006, ss. 23-28.
Dettki, H., Klintberg, P. & Esseen, P-A. (2000). Are epiphytic lichens in young forests limited by local dispersal? Écoscience, 7(3), ss. 317-325.
Ekman, M. & De Jong, J. (1996). Local patterns of distribution and resource utilization of four bat species (Myotis brandti, Eptesicus nilssoni, Plecotus auritus and Pipistvellus pipistvellus) in patchy and continuous environments. Journal of Zoology, 238, ss. 571-580. Fritz, Ö., Gustafsson, L. & Larsson, K. (2008). Does forest continuity matter in conservation? –A study of epiphytic lichens and bryophytes in beech forests of southern Sweden. Biological
Conservation, 141(3), ss. 655-668.
Hagström, T. & Hagström, E. (2010). Däggdjuren i Norden. Stockholm: Massolit förlag, dåvarande Ica bokförlag.
Helgeå Model Forest. (2016a). Helgeå. http://helgeamodelforest.se/helge-a/ [2017-05-03]
Helgeå Model Forest. (2016b). Teman. http://helgeamodelforest.se/insatsomrade/ [2017-05-03].
36
Hodgson J.A., Moilanen, A., Wintle B.A. & Thomas C.D. (2011). Habitat area, quality and connectivity: striking the balance for efficient conservation. Journal of Applied Ecology, 48, ss. 148-152. DOI: 10.1111/j.1365-2664.2010.01919.x
International Model Forest Network (IMFN). (2017). Who we are – International Model
Forest Network. http://www.imfn.net/international-model-forest-network [2017-05-03].
Jordbruksverket. (2016). Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
2014:41) om direktsstöd. Jönköping: Jordbruksverket.
https://www.jordbruksverket.se/download/18.6acf1fc1158be858885675b/1480670093540/20 16-041.pdf )
Langton, S.D., Briggs, P.A. & Haysom, K.A. (2010). Daubenton's bat distribution along rivers – developing and testing a predictive model. Aquatic Conservation Marine and
Freshwater Ecosystems, 20(S1), ss. 45 – 54.
Lantmäteriet (u.å.). Bakgrund – satellitdata. Gävle: Lantmäteriet. [hämtad 2017-05-10]
http://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Flyg--och-satellitbilder/Satellitbilder/Bakgrund/
Lehtomäki, J. & Moilanen, A. (2013). Methods and workflow for spatial conservation prioritization using Zonation. Environmental Modelling & Software, 47, ss. 128-137. Lehtomäki, J., Tomppo, E., Kuokkanen, P., Hanski, I. & Moilanen, A. (2009). Applying spatial conservation prioritization software and high-resolution GIS data to a national-scale study in forest conservation. Forest Ecology and Management, 258, ss. 2439-2449.
Länsstyrelsen i Kronobergs län (u.å.). Plan för inventering, skötsel och information om
särskilt skyddsvärda träd i Kronobergs län 2009-2015. Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs
län. http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/skyddsvarda-trad/Tradplan20092013.pdf
Limpens, H.J.G.A. & Kapteyn, K. (1991). Bat, their behaviour and linear landscape elements.
Myotis, 29, ss. 39-48.
Linder, J. (2006). Ädellövskog till nytta för alla. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens
TIDSKRIFT, nr 5 2006, ss. 11-14.
Lundmark, T., Larsson, S., Näsholm, T., Laudon, H. & Nilsson, U. (2017). Skogen bör brukas mer för att skapa klimatnytta. Svenska Dagbladet, 9 maj.
https://www.svd.se/okad-klimatnytta-kraver-att-skogen-brukas-mer-intensivt
Maleque, M.A., Maeto, K. & Ishi, H.T. (2009). Arthropods as bioindicators of sustainable forest management, with a focus on plantation forests. Applied Entomology and Zoology, 44(1), ss. 1-11.
37
Naturvårdsverket. (2004). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. (Rapport 5411). Stockholm: Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5411-2.pdf
Naturvårdsverket. (2012). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd – Mål och åtgärder
2012-2016. (Rapport 6496). Stockholm: Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6496-9.pdf?pid=3804 Naturvårdsverket. (2016). Naturreservat – en vanlig och stark skyddsform. Stockholm: Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Naturreservat/
[hämtad 2017-05-11].
Naturvårdsverket. (2017). Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål
2017 (Rapport 6749). Stockholm: Naturvårdsverket.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6749-6.pdf?pid=20349
Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen. (2017). Nationell strategi för formellt skydd av skog. Stockholm: Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i- samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2017/nationell-strategi-for-formellt-skydd-av-skog-reviderad-2-2017.docx.pdf
Naturvårdsverket & Statistiska Centralbyrån. (2011). Skyddad natur 31 dec 2001. (Statistiskt meddelande: MI 41 SM 1201, korrigerad version) Stockholm: Naturvårdsverket och
Statistiska Centralbyrån.
http://www.scb.se/statistik/MI/MI0603/2011A01/MI0603_2011A01_SM_MI41SM1201.pdf
Ohsawa, M. (2004) Species richness of Cerambycidae in larch plantations and natural broad-leaved forests of the central mountainous region of Japan. Forest Ecology and Management,
189, ss. 375-385.
SFS 1979:429. Skogsvårdslag. Stockholm: Näringsdepartementet.
Skogsstyrelsen. (2014). Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Jönköping: Skogsstyrelsen.
Werth, S., Gugerli, F., Holderegger, R., Wagner, H.H., Csencsics, D. & Scheidegger, C. (2007). Landscape-level gene flow in Lobaria pulmonaria, an epiphytic lichen. Molecular
Ecology, 16, 2807-2815.
Skogsstyrelsen. (2017a). Biotopskyddsområden. Jönköping: Skogsstyrelsen.
https://www.skogsstyrelsen.se/aga-skog/skydda-skog/biotopskydd/ [hämtad 2017-04-25] Skogsstyrelsen. (2017b). Naturvårdsavtal. Jönköping: Skogsstyrelsen.
https://www.skogsstyrelsen.se/aga-skog/skydda-skog/naturvardsavtal/ [hämtad 2017-04-25] SLU. (2010). Ask och alm nu på svenska rödlistan. Uppsala: SLU. http://www.slu.se/ew-nyheter/nyhetsarkiv/2010/4/ask-och-alm-nu-pa-svenska-rodlistan/ [hämtad 2017-05-16]
38
SLU Skogskarta, Institutionen för skoglig resurshushållning. (2017d). Om SLU skogskarta. Uppsala: SLU.
http://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/riksskogstaxeringen/statistik-om-skog/slu-skogskarta/om-slu-skogskarta/ [hämtad: 2017-05-16]
Svenska Forest Stewardship Council. (2010). Svensk skogsbruksstandard enligt FSC med
SLIMF-indikatorer. Uppsala: Svenska Forest Stewardship Council.
https://se.fsc.org/se-se/standarder/svensk-skogsbruksstandard
Svenska PEFC. (2015). PEFC Skogscertifiering – vi tar ansvar i skogen. Stockholm: Svenska PEFC.
http://pefc.se/wp-content/uploads/2015/06/PEFC_broschyr_LÅGUPPLÖST_150316.pdf ) Trädportalen. (2017b). Trädportalen. Uppsala: Artdatabanken SLU.
http://www.artdatabanken.se/sok-art-och-miljodata/tradportalen/
von Essen, M. (2017). Tänk på kanteffekten vid avverkning runt nyckelbiotoper. Göteborg: Skogssällskapet. https://www.skogssallskapet.se/artiklar--reportage/artiklar/2017-01-12-tank-pa-kanteffekten-vid-avverkning-runt-nyckelbiotoper.html
Zachariassen, E. (2012). Ekologisk konnektivitetsmodellering med GIS – en jämförelsestudie
av två GIS-baserade verktygslådor. Examensarbete avancerad nivå, Institutionen för
naturgeografi och kvartärgeologi. Stockholm: Stockholms universitet.
39