Operationssjuksköterskan upplever en trygghet när oväntade händelser inträffar. Denna trygghet bottnar sig i tilliten till sin egen utvecklade yrkeskompetens, tillgången till ett välfungerande och stöttande team och en ständig beredskap på ett oväntade händelser kan inträffa. Dessa faktorer bidrar till att
operationssjuksköterskan besitter resurser för att hantera det som kan uppkomma på en operationssal. En oväntad händelse på operationssalen kan leda till frustration och ovisshet inför vad som komma skall, men även arbetsglädje, spänning och stimulans i yrket. Beredskap inför det oväntade upplevs av operationssjuksköterskor som en självklar del av professionen och är en förutsättning för säker vård och
minskat lidande för patienten. Eftersom oväntade händelser kan innebära en patientrisk, kan studiens resultat ge kunskap om vilka faktorer som stärker
operationssjuksköterskans upplevelser av att kunna hantera dessa händelser. Denna kunskap skulle därmed kunna vara till nytta för verksamheter så att dessa får en inblick i vilka aspekter som är viktiga när det oväntade inträffar. Detta kan vara till gagn vid teamsammansättningar så att dessa konstrueras på sådant sätt att förmågan och de färdigheter som krävs för att bemästra oväntade händelser i enlighet med säker vård och därmed minimera risken för att detta ska orsaka patientskada. Denna studie är till nytta för verksamheter som bedriver operationssjukvård då en god teamsammansättnings påverkan är viktig i det intraoperativa arbetet och bör eftersträvas. Detta för att bevara den positiva upplevelsen av yrket och i att hantera oväntade händelser. Vidare forskning inom ämnet kan undersöka betydelsen av scenarioträningar inom operationssjukvård för att skapa en mental och praktisk beredskap och dess påverkan vid oväntade händelser. Utifrån de faktorer som spelar in vid oväntade händelser, såsom trygghet i teamet, skulle vidare forskning också kunna undersöka hur hyrpersonal inom operationsvård upplever oväntade händelser.
10 Referenser
AFS 2001:1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Arora, S., Hull, L., Sevdalis, N., Tierney, T., Nestel, D., Woloshynowych, M., Darzi, A. & Kneebone, R. (2010). Factors compromising safety in surgery: stressful events in the operating room. The American Journal of Surgery, 199(1), ss. 60-65. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.amjsurg.2009.07.036
Arakelian, E., Rudolfsson, G., Rask-Andersen, Runeson-Broberg, R. & Wålinder, R. (2019). I Stay—Swedish Specialist Nurses in the Perioperative Context and Their Reasons to Stay at Their Workplace. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 34(3), ss. 633-644. doi:https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jopan.2018.06.095
Antoniadis, S., Passauer-Baierl, S., Baschnegger, H. & Weigl, M. (2014). Identification and interference of intraoperative distractions and interruptions in operating rooms. The Journal of surgical research, 188(1), ss. 21-9.
doi:10.1016/j.jss.2013.12.002
Benner, P. (1993). Från novis till expert - mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet. Lund: Studentlitteratur.
Björn, C., Josephson, M., Wadensten, B. & Rissén, D. (2015). Prominent attractive qualities of nurses' work in operating room departments: A questionnaire study. Work, 52(4), ss. 877-889. doi:10.3233/WOR-152135
Blomberg, A.C., Bisholt, B. & Lindwall, L. (2018). Responsibility for patient care in perioperative practice. Nursing Open, 5, 414-421. doi:10.1002/nop2.153
Blomberg, A.C., Bisholt, B., Nilsson, J. & Lindwall, L. (2015). Making the invisible visible - operating theatre nurses perception of caring in the perioperative practice. Scandinavian Journal of Caring Science, 29: ss. 361-368. doi:10.1111/scs.12172
Blomberg, A.C., Bisholt, B., Lindwall, L. (2019). Value conflicts in perioperative practice. Nursing Ethics. Nursing ethics, 26(7-8), ss. 2213-2224.
doi:10.1177/0969733018798169
Bleakley, A., Allard, J. & Hobbs, A. (2012).‘Achieving ensemble’: communication in orthopaedic surgical teams and the development of situation awareness—an observational study using live videotaped examples. Advances in Health Sciences Education, 18(1), ss. 33-56. doi:10.1007/s10459-012-9351-6
Bogdanovic, J., Perry, J., Guggenheim, M. & Manser, T. (2015). Adaptive
coordination in surgical teams: an interview study. BMC Health services research, 15(128). Tillgänglig: Cinahl. doi:10.1186/s12913-015-0792-5
Busby, S. & Witucki-Brown, J. (2011). Theory development for situational
awareness in multi-casualty incidents. Journal of emergency nursing, 37(5), ss. 444-452. doi:10.1016/j.jen.2010.07.023
Bäckström, G. (2012). Operationssjuksköterskans profession. I Myklestul Dåvøj, G., Eide, P-H., Hansen, I. (red). Operationssjukvård - Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 47-64.
Carlström, E., Kvarnström, S. & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. I Edberg, A.K., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (red.). Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområde. Lund: Studentlitteratur, ss. 63-102.
CTI Reviews. (2016). Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice.
Cuming, R.G. (2019). Concepts Basic to Perioperative Nursing. I Rothrock, J.C. & McEwen D.R. (red.) Alexander´s care of the patient in surgery. 16. uppl., St. Louis: Elsevier.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur & kultur.
D'Amour, D. & Oandasan, I. (2005). Interprofessionality as the field of
interprofessional practice and interprofessional education: an emerging concept. Journal of interprofessional care, 1(19), ss. 8-20. doi:10.1080/13561820500081604
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.
Dahlberg, K. & Ekman, I. (2017). Att lyssna på och förstå patienters berättelser - några teoretiska utgångspunkter. I Dahlberg, K. & Ekman, I. (red.) Vägen till patientens värld och personcentrerad vård (23-43). Stockholm: Liber.
Danielsson, E. (2017). I Henricson, M. (red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 285-300.
Eriksson, J., Lindgren, BM. & Lindahl, E. (2020). Newley trained operating room nurses’ experiences of nursing care in the operating room [epubl. före tryckning]. Scandinavian Journal of caring sciences. doi:10.1111/scs.12817
Falk-Brynhildsen, K., Jaensson, M., Gillespie M, B. & Nilsson, U. (2019). Swedish Operating Room Nurses and Nurse Anesthetists’ Perceptions of Competence and Self-Efficacy. Journal of PeriAnesthesia Nursing, 34(4). ss. 842-850
doi:https://doi.org/10.1016./j.jopan.2018.09.015
Forster, E. & Hafiz, A. (2015). Paediatric death and dying: exploring coping
strategies of health professionals and perceptions of support provision. International Journal of Palliative Nursing, 21(6), ss. 294-301. doi:10.12968/ijpn.2015.21.6.294
Folkhälsomyndigheten (2016). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vardhygienoch-
vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet-och-vardrelateradeinfektioner/ [2020-03-07]
Gillespie M., B., Gwinner, K., Fairweather, N. & Chaboyer, W. (2013) Building shared situational awareness in surgery through distributed dialog. Journal of Multidisciplinary Healthcare, :6 ss.109-118 doi:10.2147/JMDH.S40710
Goldman, J., Kittob, S. & Reeves, S. (2018). Examining the implementation of collaborative competencies in a critical care setting: Key challenges for enacting competency-based education. Journal of interprofessional care, 32(4), ss. 407-415. doi:10.1080/13561820.2017.1401987
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education Today, 24(2), ss. 105-112.
doi:https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Greenhalgh, T. (2012). Att läsa vetenskapliga artiklar och rapporter – grunden för en evidensbaserad vård. Lund: Studentlitteratur.
Hansen, I. & Synnøve Brekken, R.S. (2012). Positionering av patienten på operationsbädden. I Mykelstul Dåvøj, G., Eide, P-H., Hansen, I. (red).
Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 201-232.
Hansen, I. (2012). Patientens psykosociala behov. I Myklestul Dåvøj, G., Eide, P-H., Hansen, I. (red). Operationssjukvård - Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 117-150
Hege Eide, P. (2012). Handlag i operationssjukvård. I Myklestul Dåvøj, G., Eide, P-H., Hansen, I. (red.) Operationssjukvård - Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 83-100.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 111-120.
Høyland, S., Aase, K. & Hollund, J.G. (2011). Exploring varieties of knowledge in safe work practices - an ethnographic study of surgical teams. Patient Safety in Surgery, (5)21. doi:10.1186/1754-9493-5-21.
Ingvarsdottir, E. & Halldorsdottir, S. (2017). Enhancing patient safety in the operating theatre: from the perspective of experienced operating theatre nurses. Scandinavian Journal of Caring Science, 32, ss. 951-960. doi:10.1111/scs.12532
International Council of Nurses (ICN) (2012). Etisk kod för sjuksköterskor.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Johansson, E. & Wallin, L. (2013). Evidensbaserad vård. I. Edberg, A.K., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (red.). Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområde (103-145). Lund: Studentlitteratur.
Joseph, A., Khoshkenar, A., Taaffe M, K., Catchpole, K., Machry, H. &
Bayramzadeh, S. (2019). Minor flow disruptions, traffic-related factors and their effect on major flow disruptions in the operating room. BMJ Qual Saf, 28(4) ss. 276–283. doi:10.1136/bmjqs-2018-007957
Kelvered, M., Öhlén, J. & Gustavsson, BÅ (2012). Operating theatre nurses' experience of patient-related, intraoperative nursing care. Scandinavian Journal of Caring Science, 26(3), ss. 449-457. doi:10.1111/j.1471-6712.2011.00947.x
Krage, L., Zwaan, L., Soei Tjon Lian, L., Kolenbrander W, M., van Groeningen, D., Loer A, S., Wagner, C. & Schober, P. (2017). Relationship between non-technical skills and technical performance during cardiopulmonary resuscitation: does stress have an influence? Emergency medical journal, 34(11), ss. 728-733.
Kjellström, S. (2017). Forskningetik. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Studentlitteratur: Lund, ss. 57-80.
Lindh, M. & Sahlqvist, L. (2012) Säker vård – Att förebygga skador och felbehandlingar inom vård och omsorg. Stockholm: Natur & Kultur.
Lindwall, L. & von Post, I. (2008). Perioperativ vård - att förena teori med praxis. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Graneheim, U.H. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 211-226.
Marshall, CD. & Finlayson, MP. (2018) Identifying the nontechnical skills required of nurses in general surgical wards.Journal of clinical nursing, 27(7-8), ss. 1475-1487. doi:10.1111/jocn.14290
Martinsen, K. (2012). Operationssjuksköterskans och den sårbara patienten - kropp, sinnesförnimmelse och integritetszon. I Mykelstul Dåvøj, G., Eide, P-H., Hansen, I. (red). Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 47-64.
Melby, L. & Toussaint, P. (2011). Coping with the unforeseen in surgical work. International journal of medical informatics, 80(8), ss. 39-47.
doi:10.1016/j.ijmedinf.2011.01.008
Mitchell, L., Flin, R., Yule, S., Mitchell, J., Coutts, K. & Youngson, G. (2011). Thinking ahead of the surgeon. An interview study to identify scrub nurses’ non-technical skills. International Journal of Nursing studies, 48(7) 818-828. doi:10.1016/j.ijnurstu.2010.11.005
Murphy, E. (2019). Concepts Basic to Perioperative Nursing. I Rothrock, J.C. & McEwen D.R. (red.) Alexander´s care of the patient in surgery. 16. uppl., St. Louis: Elsevier.
Myklestul Dåvøj, G. (2012). Professionellt omdöme i operationssjukvården. I Myklestul Dåvøj, G., Eide, P-H., Hansen, I. (red). Operationssjukvård – Operationssjuksköterskans
perioperativa omvårdnad. Lund: Studentlitteratur, ss. 151-200.
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. Studentlitteratur: Lund, ss. 421-438.
Nibbelink, C. & Brewer, B.B. (2018). Decision-making in nursing practice: An integrative literature review. Journal of clinical nursing, 27(5-6), ss. 917-928. doi:10.1111/jocn.14151
O’Brien, B., Andrews, T. & Savage, E. (2019) Nurses keeping patients safe by managing risks in perioperative settings: A classic grounded theory studie. Journal of Nursing Management, 27(7). ss 1454-1461 doi:10.1111/jonm.12829
Rasmussen, G. & Torjuul, K. (2012). Being prepared for the unexpected - in the operating room. Vård i norden, (32)4. ss. 39-43.
Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk sjuksköterskeförening [RFOP]. (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård. Stockholm: Riksföreningen för operationssjukvård & Svensk Sjuksköterskeförening. http://www.rfop.se/media/1254/kompbeskrivning.pdf
Koh, R., Park, T. & Wickens, C. (2014). An investigation of differing levels of experience and indices of task management in relation to scrub nurses’ performance in the operating theatre: Analysis of video-taped caesarean section surgeries. International journal of nursing studies, 51(9), ss. 1230-1240.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2014.01.005
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research - Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10 uppl., Philadelphia: Wolters Kluwer.
Sandelin, A. & Gustafsson Å, B. (2015). Operating theatre nurses’ experiences of teamwork for safe surgery. Nordic Journal of nursing research, 35(3). ss. 179-185 doi:10.1177/0107408315591337
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken – Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Socialstyrelsen (2019). Fortsatt personalbrist i hälso- och sjukvården. https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/fortsatt-personalbrist-i-halso--och-sjukvarden/ [2020-03-07]
Socialstyrelsen (2017). Definitionen av patientsäkerhet och vårdskada. https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/om-patientsakerhet/definitionen-av-patientsakerhet-och-vardskada [2020-03-07]
Socialstyrelsen (2018). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet - Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-2-15.pdf [2020-03-07]
Sonoda, Y., Onozuka, D. & Hagihara, A. (2017). Factors related to teamwork performance and stress of operating room nurses. Journal of nursing management, 26(1), ss. 66-73. doi:10.1111/jonm.12522
Steelman, V.M. & Cullen, J.J. (2011). Designing a safer process to prevent retained surgical sponges: a healthcare failure mode and effect analysis. AORN Journal, 94(2), ss. 132-141. doi:10.1016/j.aorn.2010.09.034.
Tørring, B., Gittell, JH., Laursen, M., Rasmussen, BS. & Elgaard Sørensen, EE. (2019). Communication and relationship dynamics in surgical teams in the
operating room: an ethnographic study. BMC Health Service Reasearch, 19(1) ss. 1-16. doi:10.1186/s12913-019-4362-0
van Graan, A.C., Williams, M.J.S. & Koen, M. P. (2016). Professional nurses' understanding of clinical judgement: A contextual inquiry. Search for health SA Gesondheid, 21(1), ss. 280-293. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.hsag.2016.04.001
Weber, J., Catchpole, K., Becker, AJ., Schlenker, B. & Weigl, M. (2018). Effects of Flow Disruptions on Mental Workload and Surgical Performance in Robotic-Assisted Surgery. World Journal of Surgery, 42 ss. 3599-3607.
doi:https://doi.org/10.1007/s00268-018-4689-4
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom
humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wheelock, A., Suliman, A., Wharton, R., Babu, E.D., Hull, L., Vincent, C., Sevdalis, N. & Arora, S. (2015). The Impact of Operating Room Distractions on Stress, Workload, and Teamwork. Annals of surgery, 261(6), ss. 1079-1084. doi:10.1097/SLA.0000000000001051
Wiegmann, D., ElBardissi, A.W., Dearani, J.A., Daly, R.C. & Sundt, T.M. (2007). Disruptions in surgical flow and their relationship to surgical errors: An exploratory investigation. Surgery, 142(5), ss. 658-665. doi:10.1016/j.surg.2007.07.034
World Medical Association (2013). The declaration of Helsinki.
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/ [2020-03-07]
World Health Organization (2009). Guidelines for Safe Surgery 2009 - Safe Surgery Saves Life.
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/44185/9789241598552_eng.pdf;jse ssionid=8EEFBFDA0F28CD28259907AAA472A5AF?sequence=1 [2020-01-28]
Öhrn, A. (2013). Säker vård. I Edberg, A.K., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnad på avancerad nivå – kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur, ss. 181-215.
Ödegård, S. (2019). Från straff till prevention - en tillbakablick. Säker vård : nya perspektiv på patientsäkerhet. Stockholm: Liber, ss. 30-74.
Bilaga 1
Intervjuguide
• Kön?
• Antal yrkesverksamma år som operationssjuksköterska? Frågor:
1. Vad ser du som en oväntad händelse på operationssalen? 2. Hur upplever du en oväntad händelse?
3. Vilka känslor kan uppkomma vid en oväntad händelse?
4. Hur upplever du att en oväntad händelse kan påverka det perioperativa arbete?
5. Hur upplever du att en oväntad händelse kan påverka patientsäkerheten? 6. Hur hanterar du en oväntad händelse?
Följdfrågor:
Kan du utveckla det? Kan du berätta mer om det? Hur menar du då?
Hur upplevde du det? Kan du ge något exempel? När upplever du det?
Bilaga 2
Etisk egengranskning
Ja Kanske Nej
1
Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (dvs. behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv).
X
2
Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som inte avviker från rutinerna men som är ett led i
studien)? X
3
Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka deltagarna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en
uppenbar risk att påverka? X
4 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov )? X
5
Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, person med demenssjukdom eller psykisk
funktions-nedsättning, personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av
försöksledaren)?
X