Långvarig stress är en bidragande faktor till fysisk och psykisk ohälsa. För att främja och förebygga stressrelaterad ohälsa finns det flera beprövade metoder som
distriktssköterskan använder sig av och har möjlighet att tillämpa i det dagliga arbetet såsom MI och FaR. En annan användbar och aktuell metod i distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress är rådgivning till egenvård som utgår från Empowerment- modellen. I distriktssköterskans kompetens ingår folkhälsoarbete på individ, grupp och samhällsnivå men behov finns för utveckling av distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress både på grupp och samhällsnivå. Distriktssköterskans aktuella hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress behöver synliggöras för att stärka distriktssköterskans roll och
uppmuntra till utökat stresspreventivt arbete. För att arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot stress behöver distriktssköterskan nationella riktlinjer och
rekommendationer som stöd i det preventiva arbetet, mer tid och kompetensutveckling, för att inte riskera att överlämna hanteringen av patienter med stressproblematik till andra professioner i större utsträckning än nödvändigt. Ytterligare forskning med en kvantitativ ansats, skulle göra det möjligt att få en mera fullständig bild av hur distriktssköterskor arbetar hälsofrämjande och förebyggande relaterat till stress.
Axelsson, S. (2015), Vårdcentralen i Skåne. Senast uppdaterad: 2015-02-18. Available: http://www.1177.se/Skane/Regler-och-rattigheter/Vad-ar-en-vardcentral--/. Last
accessed 27th February 2015.
Bergdahl, E., (2008), PUNK-handboken. Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet. Distriktssköterskeföreningen i Sverige. Available:
http://www.distriktsskoterska.com/punk/handbok/PUNK4.pdf. Last accessed 27th March 2015.
Brobeck E., Berg H., Odencrants S., Hildingh C. (2011), Primary healthcare nurse´s experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of
Clinical Nursing. vol. 20, no. 23‐24, pp. 3322-3330.
Cottrell, S. (2001), Occupational stress and job satisfaction in mental health nursing: focused interventions through evidence-based assessment, Journal Of Psychiatric &
Mental Health Nursing, vol. 8, no. 2, pp. 157-164.
Coulter, P.A., Dickman, K. & Maradiegue, A. (2009), The Effects of Exercise on Stress in Working Women, The Journal for Nurse Practitioners, vol. 5, no. 6, pp. 408-413. Danielsson, M., Heimerson, I., Lundberg, U., Perski, A., Stefansson, C., Åkerstedt, T., (2012), Psychosocial stress and health problems: Health in Sweden: The National Public Health Report 2012. Chapter 6, Scandinavian Journal of Public Health, vol. 40, no. 9, pp. 121-134.
Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2008) Kompetensbeskrivningen för legitimerad
implications for nursing, British Journal of Nursing, vol. 22, no. 16, pp. 969-973. Duaso, M. J., & Cheung, P. (2002). Health promotion and lifestyle advice in a general practice: what do patients think?, Journal of Advanced Nursing, vol. 39, no. 5, pp. 472– 479.
Eklind, M (2014). Stress. Senast uppdaterad: 2014-09-08. Available:
http://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Stress/. Last accessed 2th March 2015.
Folkhälsomyndigheten (2014), Folkhälsan i Sverige - Årsrapport 2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Forsberg, C & Wengström, Y, (2013), Att göra systematiska litteraturstudier, tredje utgåvan. Lettland. (219 s).
Fossum, B., (2013), Framgångsrika kommunikationsmodeller i Fossum, B., (red.),
Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur AB. (472 s).
Galbraith, N.D. & Brown, K.E. 2011, Assessing intervention effectiveness for reducing stress in student nurses: quantitative systematic review, Journal of advanced nursing, vol. 67, no. 4, pp. 709-721
Glise, K. (2007), Stressrelaterad psykisk ohälsa- hur ser problemet ut?, Socialmedicinsk
tidskrift, vol. 84, no. 2, pp. 94-101.
Glise, K., Lindegård Andersson, A.L. & Jonsdottir, I.H (2011), Physical activity good against stress-related psychological morbidity, Läkartidningen, vol. 108, no. 36, pp. 1692-1694.
Graneheim, U.H., Lundman, B., (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concept, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, vol. 24, no. 2, pp. 105-112.
Hallberg, L. (2010), Hälsa och livsstil: forskning och praktiska tillämpningar. Lund: Studentlitteratur. (358 s).
Hange, D., Mehlig, K., Lissner, L., Guo, X., Bengtsson, C., Skoog, I., Björkelund, C. (2013), Perceived mental stress in women associated with psychosomatic symptoms, but not mortality: observations from the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden, International Journal of General Medicine, vol. 2013, pp. 307-315.
Henricson, M (2012), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. (590 s).
Hillervik, C., Jerden, L., Hansson, A.C., Flacking, R., Weinehall, L., Omvårdnad, Akademin Hälsa och samhälle & Högskolan Dalarna (2006), Experiences of Swedish community health nurses working with health promotion and a patient-held health record, Scandinavian Journal of Caring Sciences, vol. 20, no. 4, pp. 448.
Kallings, L.V., Leijon, M., Hellénius, M.‐. & Ståhle, A. (2008), Physical activity on prescription in primary health care: a follow‐up of physical activity level and quality of life, Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, vol. 18, no. 2, pp. 154-161. Köhn, M., Persson Lundholm, U., Bryngelsson, I., Anderzén-Carlsson, A., &
Westerdahl, E. (2013).Medical yoga for patients with stress-related symptoms and diagnoses in primary health care: a randomized controlled trial, Evidence-based
Lind F., (2011) Studie visar på hög stressnivå. Publicerad: 23 Mars 2011. Härryda-
Posten. http://www.harrydaposten.se/2011/03/studie-visar-p-hg-stressniv/. Last accessed
8th March 2015.
Lindberg, M., & Wilhelmsson, S. (2005). "Vem bryr sig?” Distriktssköterskans
förebyggande och hälsofrämjande arbete: ett svårprioriterat uppdrag och en outnyttjad resurs. (Rapport-FoUrnalen 2005:3). Linköping: Familjemedicinska institutet.
Lindberg, M., Wilhelmsson, S. (2007), National public health target awareness of staff at two organisational levels in health care, Health policy, vol. 84, no. 2, pp. 243-248. Lundman, B., Hällgren Graneheim, U., (2012), Kvalitativ innehållsanalys i Granskär, M, Höglund-Nielsen, B, (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. (249 s).
Matousek, R.H., Dobkin, P.L. & Pruessner, J. (2010), Cortisol as a marker for improvement in mindfulness-based stress reduction, Complementary Therapies in
Clinical Practice, vol. 16, no. 1, pp. 13-19.
McElligott, D., Siemers, S., Thomas, L. & Kohn, N. (2009), Health promotion in nurses: Is there a healthy nurse in the house?, Applied Nursing Research, vol. 22, no. 3, pp. 211-215.
McEwen, B.S. (2008), Central effects of stress hormones in health and disease: Understanding the protective and damaging effects of stress and stress mediators,
European journal of pharmacology, vol. 583, no. 2, pp. 174-185.
Morone, N. E., Lynch, C. P., Losasso III, V. J., Liebe, K., & Greco, C. M. (2012; 2011). Mindfulness to reduce psychosocial stress. Mindfulness, vol. 3, no. 1, pp. 22-29.
Motion 2012/13:So527. Förebyggande arbete mot stressrelaterade sjukdomar. Stockholm: Riksdagen.
Naumanen, P., & Liesivuori, J. (2009), Workplace health promotion activities of Finnish occupational health nurses, Public Health Nursing (Boston, Mass.), vol. 26, no. 3, pp. 218-228.
Newbegin, C. (2015), The stress epidemic, InnovAiT, vol.8, no.1, pp 36-40. Peterson, U., Bergström, G., Samuelsson, M., Åsberg, M., & Nygren, Å. (2008), Reflecting peer-support groups in the prevention of stress and burnout: randomized controlled trial, Journal Of Advanced Nursing, vol. 63, no. 5, pp. 506-516.
Polit, D. & Beck C. (2008). Nursing research- generating and assessing evidence for
nursing practice. Philadelphia: Lippicott Williams &Wilkins.
Praissman, S. (2008), Mindfulness-based stress reduction: A literature review and clinician’s guide, Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, vol. 20, no. 2, pp. 212–216.
Richard, L., Gendron, S., Beaudet, N., Boisvert, N., Sauvé, M.S. & Garceau-Brodeur, M. (2010), Health promotion and disease prevention among nurses working in local public health organizations in Montréal, Québec, Public health nursing (Boston, Mass.), vol. 27, no. 5, pp. 450.
the association between older adults' physical activity and physical health, Health
Psychology, vol. 31, no. 2, pp. 164-171.
Salleh, M. R. (2008). Life event, stress and illness. The Malaysian Journal of Medical
Sciences: MJMS, vol. 15, no. 4, pp. 9-18.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag, Stockholm: Socialdepartementet. SFS 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2003:406. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Socialdepartementet (2014), Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner
och landsting om rehabiliteringsgaranti 2015. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2005). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård? En kartläggning av
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2008). Sjukskrivning vid stressreaktion/krisreaktion. Stockholm: Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod. Last accessed 26th January 2015.
Socialstyrelsen (2009). Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011), Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011-
Socialstyrelsen (2015), Nationella riktlinjer- Utvärdering 2014, Sjukdomsförebyggande
metoder: Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Västerås:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen Termbank (u.å.), Förebyggande åtgärd. Socialstyrelsen Termbank. http://socialstyrelsen.iterm.se/fSortingFld=22&fSortingDir=0&fSwitch=0&fTerm=före byggande&fSubject=0.0.0 Last accessed 8th March 2015
Socialstyrelsen Termbank (u.å.), Hälsofrämjande åtgärd. Socialstyrelsen Termbank. http://socialstyrelsen.iterm.se/fSortingFld=22&fSortingDir=0&fSwitch=0&fTerm=häls ofrämjande&fSubject=0.0.0. Last accessed 8th March 2015
Statens offentliga utredningar (SOU 2006:77 (2006), Ungdomar, stress och psykisk
ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder, Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.
Statens folkhälsoinstitut (2005). Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk rapport 2005.
Målområde 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Stockholm: Statens
Folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut (2011). Målområde 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Stockholm: Statens
Folkhälsoinstitut.
Strömberg, R., Backlund, L. G., & Löfvander, M. (2011). Psychosocial stressors and depression at a swedish primary health care centre. A gender perspective study. BMC
Family Practice, vol. 12, no. 1, pp. 120-120.
samhällsvetenskaplig forskning. Available: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Last
accessed 2nd March 2015.
VanBuskirk, K.A. & Wetherell, J.L. (2014), Motivational interviewing with primary care populations: a systematic review and meta-analysis, Journal of Behavioral Medicine, vol. 37, no. 4, pp. 768-780.
White, L. (2014), Mindfulness in nursing: an evolutionary concept analysis, Journal Of
Advanced Nursing, vol. 70, no. 2, pp. 282-294.
Wilhelmsson, S, & Lindberg, M (2009), Health promotion: facilitators and barriers perceived by district nurses, International Journal Of Nursing Practice, vol. 15, no3, pp. 156-163.
WMA Declaration of Helsinki (2013) WMA Declaration of Helsinki-Ethical Principles
for Medical Research Involving Human Subjects. Brazil: 64Th WMA General Assembly,
Fortaleza.
Åsberg, M., Grape, T., Krakau, I., Nygren, A., Rodhe, M., Wahlberg, A., Währborg, P., (2010). Stress som orsak till psykisk ohälsa, Läkartidningen, vol. 107, no. 19-20, pp. 1307-1310.
Mitt namn är Roxana Anghel Maurer och jag studerar till distriktssköterska vid Kristianstads Högskola och förväntas vara klar våren 2015. I utbildningen ingår det att skriva ett
examensarbete i form av en studie. Målet med studien jag har valt att genomföra är att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete relaterat till stress. Detta brev är en förfrågan om tillstånd att få genomföra intervjuer med distriktssköterskor som är verksamma på vårdcentral inom ert verksamhetsområde.
Stressrelaterade sjukdomar har blivit allt vanligare i det moderna samhället under de senaste 20 åren och är en bidragande faktor till att långtidssjukskrivningarna har ökat. I en
kartläggning över stressnivån i Göteborgsområdet gjord av Institutet för stressmedicin under år 2010, har det visat sig att mer än hälften av patienterna som sökte vård på vårdcentraler upplevde stress. 2012 lämnades det även in en motion till riksdagen angående behov av förebyggande arbete mot stressrelaterade sjukdomar.
Eftersom begreppet stress är oklar samtidigt som det kan vara utgångspunkten för många sjukdomstillstånd behöver jag intervjua distriktssköterskor som arbetar på skilda
mottagningar: livsstilmottagningar, diabetes, hypertoni, obesitas, m.fl. Distriktssköterskorna kommer att få berätta om sina erfarenheter av förebyggande och hälsofrämjandearbete
gällande stress. Detta innebär att de kommer att delta i en individuell intervju som kommer att spelas in och beräknas ta cirka 30 till 45 minuter. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst under intervjuns gångs avbrytas utan att en förklaring behöver ges. Allt material kommer att behandlas konfidentiell och i studien kommer ingen enskild person eller deras arbetsplats att kunna identifieras.
Jag ber därför om tillstånd att få genomföra studien, genom att skriva under medföljande blankett för samtycke och sedan sända den till mig i bifogat kuvert. Önskas ytterligare information var god och kontakta mig eller min handledare:
Handledare: Universitetslektor Kerstin Samarasinghe tel. 044-204039