Resultatet från denna studie visar att det kan vara svårt som distriktssköterska att arbeta hälsofrämjande- och förebyggande inom primärvård. Distriktssköterskan får oftast strida för sin profession för att få mer tid till att arbeta förebyggande då det idag fokuseras mer på att bota redan sjuka. Om det förebyggande arbetet kommer igång bättre och hälsan kan stärkas skulle detta innebära vinster både på individnivå och samhällsnivå. För individen innebär det ett minskat behov av mediciner och förbättrad hälsa men även samhällsekonomisk vinning med minskat behov av sjukvård och mindre kostnad för mediciner, alla är vinnare. Möjligheten till att öka det hälsofrämjande arbetet ligger i att utöka resurserna i form av mer personal så mer tid kan läggas på det hälsofrämjande arbetet samt att skapa en bra struktur på arbetsplatsen. I resultatet framkommer även att samarbete med andra yrkesgrupper kan påverka utskrivningsfrekvensen till det positiva. Att alla på arbetsplatsen får gå en strukturerad utbildning i FaR där alla får samma grund att stå på skulle också öka möjligheten till att metoden började användas mer. Distriktssköterskan behöver ha en hög social kompetens med egenskaper som förmåga att vara lyhörd och ödmjuk i arbetet med FaR och ha en känsla för att ge information i samverkan med patienten.
Nedan följer förslag på kliniska implikationer utifrån resultatet i studien.
• Arbetsplatsen bör erbjuda möjlighet till utbildning i FaR metoden samt MI till de personalkategorier som har det som arbetsredskap.
• Arbetsplatsen kan ha genomgång av FaR förskrivning vid återkommande möten för att påtala vikten av metoden och dess hälsovinster.
• Genomförbarheten av FaR som arbetsmetod kan förbättras om flera kollegor driver frågan/utförandet av FaR förskrivning på arbetsplatsen.
REFERENSER
Aldana, S., Greenlaw, R., Diehl, H., Salberg, A., Merrill, R., Ohmine, S. & Thomas, C.
(2006). Preventing chronic desease. Public health research, practice and policy, 3(1), ss. 1-16.
Andersson, I. & Eilertsson, G. (2009). Folkhälsa som tvärvetenskap - möten mellan ämnen. Lund: Studentlitteratur. 384 s.
Barth, T. & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal - MI. Danmark: Studentlitteratur.
180 s.
Borg, G. (2011). Skattningsskala fysisk intensitetsnivå. Ratings of perceived Exertion (RPE)-skala. Tillgänglig:
http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Vardutbud/sjukgymnastik-och-arbetsterapi/Undersokningar/Borgs-RPE-skala-vid-aktivitet/ [2013-05-11].
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S. & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical Nursing. 20(23-24), ss. 3322-3330.
Brobeck, E., Odencrants, H., Bergh, H. & Hildingh, C. (2013). Health promotion practice and its implementation in Swedish health care. International Nursing Review, 60, ss. 374-380.
Burns, K., Camaione, D. & Chatterton, C. (2000). Prescription of physical activity by adult nurse practitioners: A national survey. Nursing outlook, 48, ss. 28-33.
Centrala etikprövningsnämnden (2012). Tillgänglig: http://www.epn.se/sv/centrala-etikproevningsnaemnden/om-naemnden/ [2013-10-15].
Chomistek, A K., Manson, JA E., Stefanick, M L., Lu, B., Sands-Lincoln, M., Going, S B., Garcia, L., Allison, M A., Sims, S T., LaMonte, M J., Johnson, K C. & Eaton, C B.
(2013). Relationship of sedentary behaviour and physical activity to incident cardiovascular disease: Results from the women´s health initiative. Journal of the american collage of cardiology, 61(23), ss. 2346-2354.
Codex (2013). Regler och riktlinjer för forskning. Informerat samtycke.
Vetenskapsrådet. Uppsala universitet. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml [2013-11-07].
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Lund:
Studentlitteratur. 180 s.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm:
Natur & Kultur.
Dunstan, D W., Howard, B., Healy, G N. & Owen, N. (2012). Too much sitting - A health hazard. Diabetes research and clinical practice, 97(3), ss. 368-376.
Ewles, L. & Simnett, I. (2005). Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur.
Faskunger, J., Lejon, M., Ståhle, A. & Lamming, P. (2007). Fysisk aktivitet på recept (FaR) en vägledning för implementering. Statens folkhälsoinstitut (SFI). Västerås:
Edita Västra Aros.
Tillgänglig:
http://www.fhi.se/PageFiles/3378/R200701_FaR_webb.pdf [2013-04-24].
Folkhälsoinstitutet (2012). Handböcker - FaR. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (FHI). Tillgänglig:
www.fhi.se/Handbocker/FaR-Individanpassad-skriftlig-ordination-av-fysisk-aktivitet/Teori-och-vetenskap/Sammanfattning-av-evidens-for-FaR/ [2013-04-25].
Folkhälsoinstitutet (2012). Stillasittande och ohälsa. Östersund: Statens folkhälsoinstitut (FHI). Tillgänglig:
http://www.lj.se/info_files/infosida32795/stillasittande_och_ohalsa.pdf [2013-04-26].
FYSS. (2008). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut. Östersund: Elanders.
Tillgänglig: http://www.fhi.se/PageFiles/3158/FYSS_08(1).pdf [2013-04-24].
Geulayov, G., Goral, A., Muhsen, K., Lipsitz, J. & Gross, R. (2010). Physical inactivity among adults with diabetes mellitus and depressive symptoms: results from two
independent national health surveys. General Hospital Psychiatry, 32(6), ss. 570-576.
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. 210 s.
Hertting, A. & Kristenson, M. (2012). Hälsofrämjande möten - från barnhälsovård till palliativ vård. Lund: Studentlitteratur.
Hudon, C., Fortin, M. & Soubhi, H. (2008). Single risk factor interventions to promote physical activity among patients with chronic diseases. Canadian Family Physician, 54(8), ss. 1130-1137.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Tillgänglig:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ [2013-09-29].
Jerden, L., Hillervik, C., Hansson, A-C., Flacking, R & Weinehall, L. (2006).
Experiences of Swedish community health nurses working with health promotion and a patient-held health record. Scandinavian journal of caring sciences, 20(4), ss. 448-454.
Kallings, L. (2012). Fysisk aktivitet på recept - en underutnyttjad resurs.
Läkartidningen, 109(51-52), ss. 2348-2350.
Kallings, L. & Leijon, M. (2003). Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept- FaR.
Statens folkhälsoinstitut. Rapport 2003: 53. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Tillgänglig: www.fhi.se/PageFiles/3140/far0312.pdf [2013-04-25].
Karlsson, J., Jansson, E. & Ståhle, A. (2009). Yrkesföreningar för fysisk aktivitet.
Ordination: Motion - vägen till bättre hälsa. Italien: Grphicom srl.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur. 370 s.
Lawton, B. A., Rose, S. B., Elley, R., Dowell, A. C, Fenton, A. & Moyes, S. A. (2009).
Exercise on prescription for women aged 40-74 recruited through primary care: two year randomised controlled trial. Br J Sports Med, 43(2), ss. 120-123.
Leijon, ME., Bendtsen, P., Ekberg, K. & Ståhle, A. (2008). Physical activity referrals in Swedish primary health care - prescriber and patient characteristics, reasons for
prescriptions, and prescribedd activities. BMC Health Services, 8(october, 201).
Lin, J., O´Connor, E., Whitlock, E.P. & Beil, T.L. (2010). Behavioral counseling to promote physical activity and healthful diet to prevent cardiovascular disease in adults:
A systematic review for U.S. Preventive service task force. Annals of Internal Medicin, 53(2), ss. 736-750.
Linde Söderlund, L., Nilsen, P. & Kristensson, M. (2008). Learning motivational interviewing: Exploring primary health care nurses´ training and counseling experiences. Health Education Journal, 67(2), ss. 102-109.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. 210 s.
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Miller, W. R. & Rollnick, S. (2010). Motiverande samtal. Att hjälpa människor till förändring. Stockholm: Natur & Kultur.
Noordman, J., de Vet, E., Van der Weijden, T. & van Dulmen, S. (2013). Motivational interviewing within the different stages of change: Analysis of practice nurse-patient consultations aimed at promoting a healthier lifestyle. Social Science & Medicine, 87(2013), ss. 60-67.
Persson, M. & Friberg, F. (2009). The dramatic encounter: experiences of taking part in a health conversation. Journal of clinical nursing, 18(4), ss. 520-528.
Rollnick, S., Miller, W. R., & Butler, C. C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård. Att hjälpa människor att ändra beteende. Lund: Studentlitteratur.
Roshanaei-Moghaddam, B., Wayne, J., Katon, M.D. & Russo, J. (2009). The
longitudinal effects of depression on physical activity. General Hospital Psychiatry, 31(4), ss. 306-315.
SBU rapport. (2007). Metoder för att främja fysisk aktivitet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 288 s. Tillgänglig:
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Metoder-for-att-framja-fysisk-aktivitet/ [2013-05-06].
Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. 120 s. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-11 [2013-05-06].
Socialstyrelsen (2013). Motiverande samtal MI. Stockholm: Socialstyrelsen. 120 s.
Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete/
motiverandesamtal [2013-05-08]
Statens folkhälsoinstitut (2013). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013. Stockholm:
Socialstyrelsen. 41 s. Tillgänglig: http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Folkhalsan-i-Sverige-Arsrapport-2013/ [2013-10-10]
Statens folkhälsoinstitut (2011). Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet.
Statens folkhälsoinstitut. Östersund: Elanders. Tillgänglig:
http://www.fhi.se/PageFiles/16003/R2012-07-Stillasittande-och-ohalsa.pdf [2013-04-29].
Swenurse (2013). Distriktssköterskans kompetensbeskrivning. Tillgänglig:
http://www.swenurse.se/Documents/Komptensbeskrivningar/KompbeskrDistriktwebb.p df [2013-10-05].
Swinburn, B., Walter, L., Arroll, B., Tilyard, M. & Russell, D. (1998). The green prescription study: A randomized controlled trial of written exercise advice provided by general practitioners. American Journal of Public Health, 88(2), ss.
288-291.
Sörensen, J., Skovgaard, T. & Puggaard, L. (2006). Exercise on prescription in general practice: A systematic review. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 24(2), ss.
69-74.
Tierney, S., Elwers, H., Sange, C., Mamas, M., Rutter, M.K., Gibson M., Neyses, L. &
Deaton, C. (2011). What influences physical activity in people with heart failure?
International Journal of Nursing Studies, 48(10), ss. 1234-1243.
Vetenskapsrådet (2013). Forskningsetisk prövning. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig: http://codex.vr.se/manniska5.shtml [2014-03-11].
Vetenskapsrådet (2013). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2014-03-11].
WHO (2013). Definition folkhälsa. Tillgänglig:
http://www.who.int/about/definition/en/print.html [2013-10-10].
WHO (2013). The global burden of disease 2004 update. Tillgänglig:
http://www.who.int/healthinfo/global_burden_disease/GBD_report_2004update_full.pd f [2013-10-10]
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) (2008). FYSS 2008 Fysisk Aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (Statens folkhälsoinstitut Rapport nr 2008:4.) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. ISSN: 1651-8624. ISBN: 978-91-7257-543-1.
Tillgänglig: www.FYSS.se [2013-04-24]
Bilaga 1.
(red. 2013-10-10)
Verksamhetschefens godkännande av datainsamling
Vi är två sjuksköterskor som studerar på specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot Distriktssköterska, Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på avancerad nivå.
Syfte
Examensarbetets syfte är att få reda på distriktssköterskans erfarenheter vid förskrivning av Fysisk aktivitet på recept, FaR.
Problem
I västvärlden lider många av vällevnadssjukdomar och det är ett kraftigt accelererande Problem som behöver hejdas. I våra efterforskningar har vi sett att det är ganska skiftande mängd förskrivning av FaR i olika delar av landet trots att det har bevisats ha god effekt på folkhälsan.
Metoden
Metoden vi valt i examensarbetet är en kvalitativ metod med en deskriptiv design.
Datainsamling kommer att ske genom intervjuer av 6 distriktssköterskor som arbetar med FaR på olika vårdcentraler i VG regionen samt Halland. Intervjuerna kommer att spelas in och tar ca 30-60 minuter och kommer att analyseras med hjälp av en innehållsanalys.
Urval
Önskvärda krav för distriktssköterskorna är att de har erfarenhet av FaR förskrivning under minst ett års tid. Intervjuerna kommer att ske under oktober månad, tid och plats för datainsamling sker efter överenskommelse.
Etiska övervägande
Deltagarna informeras skriftligt om studien och samtycke inhämtas skriftligen via formulär “medgivande i intervjustudie”.
Uppgifter som kan identifiera deltagare tas bort för att behålla anonymitet.
Ingen obehörig har tillgång till datamaterialet.
Vid publicering kommer det analyserade resultatet att vara avidentifierat.
Deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas utan förklaring.
Vi handleds i examensarbetet av nedanstående handledare.
Vi hoppas på ert deltagande och önskar svar innan 30 september 2013.
Hälsningar
_______________________ __________________________
Sara Forsberg Catarina Skoglund
Handledare:
Angela Bång, Universitetslektor
Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
Godkännande
Undertecknad verksamhetschef godkänner härmed att Sara Forsberg och Catarina Skoglund genomför datainsamling inom ramen för vad som ovan beskrivits.
_____________________________________________
Ort Datum
_________________________________________________
Namn
Titel/Verksamhet/Ort
Bilaga 2.
(red. 2013-10-15)
Samtyckesformulär
Jag har fått information om studien samt getts möjlighet till att ställa frågor och fått dem besvarade.
Jag samtycker till att medverka i studien.
………
Ort och datum
………
Underskrift
Bilaga 3.
(red. 2013-10-10)
Intervjuguide
Vi presenterar oss själva och syftet med studien som är att undersöka hur distriktssköterskor upplever förskrivning av FaR, Fysisk aktivitet på Recept.
Intervjupersonerna ges information om syfte med studien, att deltagandet är frivilligt och att allt material behandlas anonymt och konfidentiellt.
Informanten har möjlighet att ställa frågor både innan och under intervjun och kan när som helst avbryta.
INTERVJU FRÅGOR:
Kan du beskriva, kan du berätta om FaR för mig, hur ser du på det?
Hur arbetar du förebyggande med FaR.
Vad känner du för det,
Vad tänker du?
Kan du förklara mer?
Neutralt utifrån informantens tankegång fyller vi på med frågor som knyter an till tidigare resonemang.