• Att de strategier IVA-sjuksköterskan använder sig av är direkt eller indirekt kopplade till patientsäkerhet.
• Att IVA-sjuksköterskan använder sig av flertalet situationsanpassade och individuellt utvecklade strategier i förflyttningsprocessen.
• Att ett försök med implementering av samordningssjuksköterskor mellan IVA och vårdavdelningen bör utredas och provas i den svenska
intensivvårdskontexten.
• Att IVA-sjuksköterskans kunskaper om SFAIs (2015) riktlinjer är högst bristfälliga eller helt saknas.
• Att utformning av lokala utskrivningskriterier bör ske utifrån SFAIs (2015) riktlinjer samt att kunskapen kring dessa bör spridas i personalgruppen. • Att de organisatoriska förutsättningarna för en fungerande förflyttningsprocess
delvis finns men att dessa skiljer sig åt beroende på tillfälle och situation. • Att rapport och dokumentation till vårdavdelning bör utvecklas och innefatta en
vårdplan och information om vad vårdavdelningen kan förvänta sig av patienten framöver.
• Att ett enhetligt dokumentationssystem skapas för att öka patientsäkerheten och minska risken för överföringsfel.
• Att ytterligare forskning behövs för att definiera vad en kort respektive lång vårdtid innebär. Därefter kan slutsatser eventuellt dras om huruvida de strategier som IVA-sjuksköterskan använder sig av också påverkas av vårdtidens längd. • Att ytterligare forskning behövs för att fastställa om de funna strategierna är
REFERENSER
Andersson, L. & Hellmer, L. (2013). När är en IVA-patient avdelningsklar? Intensiv- och avdelningssjuksköterskans uppfattning om avdelningsklar patient: En jämförande enkätstudie. Magisteruppsats, Medicinska fakulteten. Lund: Lunds Universitet.
Barbetti, J. & Choate, K. (2003). Intensive care liaison nurse service: implementation at a major metropolitan hospital. Australian Critical Care, 16(2), ss. 46-52.
Berg, G. V. & Sarvimäki, A. (2003). A holistic-existential approach to health promotion. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(4), ss. 384-391.
Bergdahl, E. & Berterö, C. M. (2015). The myth of induction in qualitative nursing research. Nursing Philosophy, 16(2), ss. 110-120.
Bjerså, K. (2011) Intensivvårdssjuksköterskors behov av patientuppföljning. Masteruppsats, Hälsoakademin. Örebro: Örebro Universitet.
Boutilier, S. (2007). Leaving Critical Care: Facilitating a Smooth Transition. Dimensions of Critical Care Nursing, 26(4), ss. 137-142.
Brown, E. S. S., Ratcliffe, S. J., Kahn, J. M. & Halpern, S. D. (2012). The epidemiology of Intensive Care Unit Readmissions in the United States. American Journal of
Respiratory and Critical Care Medicine, 185(9), ss. 955-964.
Choo, E. K., Garro, A. C., Ranney, M. L., Meisel, Z. F. & Guthrie, K. M. (2015). Qualitative Research in Emergency Care Part I: Research Principles and Common Applications. Academic Emergency Medicine, 22(9), ss. 1096-1102.
Cullinane, J. P. & Plowright C. I. (2013). Patients’ and relatives’ experiences of transfer from intensive care unit to ward. Nursing in Critical Care, 18(6), ss. 289-296.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Elliott, M., Crookes, P., Worrall-Carter, L. & Page, K. (2011). Readmission to intensive care: A qualitative analysis of nurses´ perceptions and experiences. Heart & Lung: The Journal of Acute and Critical Care, 40(4), ss. 299-309.
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K. & Kyngäs, H. (2014) Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. SAGE open, 4(1), ss. 1-10. Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), ss.107-115.
Eriksson, K. (2007). Becoming through suffering – the path to health and holiness. International Journal for Human Caring, 11(2), ss. 8-16.
Green, A. & Edmonds, L. (2004). Bridging the gap between the intensive care unit and general wards - the ICU liaison nurse'. Intensive and Critical Care Nursing, 20(3), ss. 133-143.
Häggström, M. (2012). Att organisera en trygg och sammanhållen vårdkedja mellan intensivvård och allmän vårdavdelning: En grundad teori om organisation, vård och samarbete i förflyttningsprocessen. Diss. Mittuniversitetet. Sundsvall: Univ.
Häggström, M., Asplund, K. & Kristiansen, L. (2009). Struggle with a gap between intensive care units and general wards. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 4(3), ss.181-192.
Häggström, M., Asplund, K. & Kristiansen, L. (2012). How nurses facilitate patient's transitions from intensive care? A grounded theory of nursing. Intensive and Critical Care Nursing, 28(4), ss. 224-233.
James, S., Quirke, S. & McBride-Henry, K. (2013). Staff perception of patient discharge from ICU to ward-based care. Nursing in Critical Care, 18(6), ss. 297-306. Kauppi, W. & Proos, M. (2014). Ingen vanlig patient - Upplevelser kring
omhändertagandet av patienter efter intensivvård. Magisteruppsats, Institutionen för Vårdvetenskap. Borås: Högskolan i Borås.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lin, F., Chaboyer, W. & Wallis, M. (2009). A literature review of organisational, individual and teamwork factors contributing to the ICU discharge process. Australian Critical Care, 22(1), ss. 29-43.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning – En introduktion. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
McKinney, A. A. & Melby, V. (2002). Relocation stress in critical care: a review of the literature. Journal of Clinical Nursing, 11(2), ss. 149-157.
Mollberg, A. (2008). Från intensivvård till vårdavdelning: Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvårdspatient - en intervjuundersökning.
Kandidatuppsats, Hälsa och samhälle. Malmö: Malmö Högskola.
Perren, A., Conte, P., De Bitonti, N., Limoni, C. & Merlani, P. (2008). From the ICU to the ward: cross-checking of the physician’s transfer report by intensive care nurses. Intensive Care Medicine, 34(11), ss. 2054-2061.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing Research: Generating and assessing
evidence for nursing practice. 9. uppl., Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Rhodes, A., Ferdinande, P., Flaatten, H., Guide, B., Metnitz, P. G. & Moreno, R. P. (2012). The variability of critical care bed numbers in Europe. Intensive Care Medicine, 38(10), ss. 1647-1653.
Riksföreningen för anestesi och intensivvård [ANIVA] & Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2012). Kompetensbeskrivning - legitimerad sjuksköterska med
Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Stockholm: Riksföreningen för anestesi och intensivvård och Svensksjuksköterskeförening. Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Sellgren, F. S. & Ringertz, B. (2010). Datoriserad läkemedelsjournal ger säkrare ordinationer. Läkartidningen, 107(44), ss. 2723-2725.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Justitiedepartementet. Socialstyrelsen (2013). Statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal.
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/halsoochsjukvardspersonal
[2015-10-12]
SOSFS 2008:14. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
St-Louis, L. & Brault, D. (2011). A clinical nurse specialist intervention to facilitate safe transfer from ICU. Clinical Nurse Specialist: The Journal For Advanced Nursing Practice, 25(6), ss. 321-326.
Statistiska centralbyrån (2014). Befolkningspyramiden för Sverige.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Befolkningspyramiden-har-blivit-ett- torn/# [2015-10-15]
Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård [SFAI] (2015). Riktlinjer för svensk Intensivvård. http://sfai.se/download-attachment/3745/ [2015-10-16]
Svenska intensivvårdsregistret [SIR] (2014). SIR:s Årsrapport: Sammanfattning, analys och reflektioner 2013. Täby: Svenska intensivvårdsregistret.
Svenska intensivvårdsregistret [SIR] (2015a). Definition av intensivvård.
http://www.icuregswe.org/sv/Om-SIR/ [2015-04-05]
Svenska intensivvårdsregistret [SIR] (2015b). SIR:s Årsrapport: Sammanfattning, analys och reflektioner 2014. Täby: Svenska intensivvårdsregistret.
Svenska intensivvårdsregistret [SIR] (2015c). Utdataportal: Årsrapport 2013.
http://portal.icuregswe.org/r2013/Default.aspx [2015-04-05]
Sveriges Kommuner och Landsting (2015). Strukturerad kommunikation minskar riskerna i vården.
http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/sbarforkommunikation.748.html [2015-10- 08]
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Watts, R., Gardner, H. & Pierson, J. (2005). Factors that enhance or impede critical care nurses’ discharge planning practices. Intensive and Critical Care Nursing, 21(5), ss. 302-313.
Watts, R. J., Pierson, J. & Gardner, H. (2005). How do critical care nurses define the discharge planning process?. Intensive and Critical Care Nursing, 21(1), ss. 39-46. Watts, R., Pierson, J. & Gardner, H. (2006). Critical care nurses’ beliefs about the discharge planning process: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 43(3), ss. 269-279.
Whittaker, J. & Ball, C. (2000). Discharge from intensive care: a view from the ward. Intensive and Critical Care Nursing, 16(3), ss. 135-143.
Bilaga 1