patienter med annan kulturell tillhörighet inom intensivvård handlar till stor del om mötet med närstående vilket innebär kulturella och språkliga utmaningar. Närstående upplevs ha stort behov av delaktighet och information. Tidigare forskning visar dock att dessa behov snarare är av mänsklig karaktär än av kulturell karaktär. Närståendes behov upplevs också vara en utmaning att tillgodose, framförallt på grund av språkförbistring men också till viss del av vårdpersonalens bristande kunskap och förståelse för kulturella uttryck.
Om vårdpersonal inom intensivvård skall ha möjlighet att förse patienter och deras närstående med tillfredsställande vård på lika villkor, bör strategier utformas för att hantera dessa utmaningar:
● Genom att anpassa intensivvårdsrummet till enkelrum skapas en mer tillåtande miljö för patienter och deras närstående. Enkelrum skulle också underlätta för vårdpersonal att omhänderta patienter tillsammans med deras närstående men också för möjligheten att kunna tillgodose deras behov.
● Ett nytänkande bör ske gällande tolkhjälp. För att alla skall få vård på lika villkor bör auktoriserad tolk användas mer frekvent, även om det kan innebära en ökad kostnad för verksamheterna.
● Genom att utveckla alternativa sätt att förmedla information, så som informationsblad eller ljudfiler på olika språk, kan eventuella språkförbistringar överbyggas.
● Om vårdpersonal inom intensivvård skall kunna undvika kulturella missförstånd bör verksamheten uppmuntra till utbildning som leder till en ökad kulturell kompetens.
27
Dessa rekommendationer bidrar till ett mer värdigt och jämlikt omhändertagande. Samtidigt kan dessa rekommendationer leda till en mer hållbar samhällsutveckling. Om språkliga och kulturella hinder reduceras kan vården antas bli mer effektiv vilket sparar på samhällets resurser.
Examensarbetets resultat bidrar till ökad förståelse för vårdpersonal inom intensivvård och deras upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell tillhörighet. Då det inte finns någon tidigare svensk forskning i ämnet introducerar detta examensarbete ett nytt forskningsområde inom intensivvård. Eftersom ämnet är helt outforskat i Sverige är våra rekommendationer att ytterligare forskning inom intensivvård ur ett transkulturellt perspektiv bör ske.
28
REFERENSER
Baumgarten, M. & Poulsen, I. (2015). Patients’ experiences of being mechanically ventilated in an ICU: a qualitative metasynthesis. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 29, ss. 205-214. DOI: 10.1111/scs.12177
Björk Brämberg, E. (2008). Behövs kulturkompetens för att vårda patienter med invandrarbakgrund? I Berglund, M., Johansson Sundler, A. & Roxberg, Å. (red.)
Vårdvetenskapliga vägskäl. Rapport i vårdvetenskap. Växjö universitet: ss. 113-118.
Blom, H., Gustavsson, C. & Sundler, A. (2013). Participation and support in intensive care as experienced by close relatives of patients - A phenomenological study. Intensive
& Critical Care Nursing, 29, ss. 1-8. DOI:10.1016/j.iccn.2012.04.002
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Dellenborg, L., Skott, C. & Jakobsson, E. (2012). Transcultural Encounters in a Medical Ward in Sweden: Experiences of Health Care Practitioners. Journal of Transcultural
Nursing, 23(4), ss. 342-350. DOI:10.1177/1043659612451258
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62(1), ss. 107-115. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x
Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K. & Kyngäs, H. (2014) Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. Sage Open, ss: 1-10.
DOI:10.1177/2158244014522633
Engström, B., Uusitalo, A. & Engtröm, Å. (2011) Relatives’ involvement in nursing care: A qualitative study describing critical care nurses’ experiences. Intensive and
Critical Care, 27, ss. 1-9. DOI:10.1016/j.iccn.2010.11.004
Engström, Å. & Söderberg, S. (2007a). Receiving power through confirmation: the meaning of close relatives for people who have been critically ill. Journal of Advanced
Nursing, 59(6), ss. 569–576.
29
Engström, Å. & Söderberg, S. (2007b). Close relatives in intensive care from the perspective of critical care nurses. Journal of Clinical Nursing, 16, ss. 1651-1659.
DOI:10.1111/j.1365-2702.2005.01520.x
Frivold, G., Dale, B. & Slettebø, Å. (2015). Family members´ experiences of being cared for by nurses and physicians in Norwegian intensive care units: A
phenomenological hermeneutical study. Intensive and Critical Care Nursing, 31, ss. 232-240.
DOI:10.1016/j.iccn.2015.01.006
Helman, C. G. (2007). Culture, Health and Illness. Fifth edition. New York: Oxford University Press Inc.
Henneman, E. A. & Cardin, S. (2002). Family-Centered Critical Care: a practical approach to making it happen. Practical Care Nurse, 22(6), ss. 12-19.
Hjelm, K G., Bard, K., Nyberg, P. & Apelqvist, J. (2005). Beliefs about health and diabetes in men of different ethnic origin. Journal of Advanced Nursing, 50(1), ss. 47- 59.
Hjelm, K., Berntorp, K. & Apelqvist, J. (2011). Beliefs about health and illness in Swedish and African-born women with gestational diabetes living in Sweden. Journal
of Clinical Nursing, 21, ss. 1374-1386. DOI:10.1111/j.1365-2702.2011.03834.x
Høye, S. & Severinsson, E. (2008). Intensive care nurses’ encounters with multicultural families in Norway: An exploratory study. Intensive and Critical Care Nursing, 28, ss. 338-348.
DOI:10.1016/j.iccn.2008.03.007
Høye, S. & Severinsson, E. (2010a). Professional and cultural conflicts for intensive care nurses. Journal of Advanced Nursing, 66(4), ss. 858-867.
DOI:10.1111/j.1365-2648.2009.05247.x
Høye, S. & Severinsson, E. (2010b). Multicultural family members’ experiences with nurses an intensive care context: a hermeneutic study. Intensive and Critical Care
nursing, 26, ss. 24-32.
DOI:10.1016/j.iccn.2009.10.003
Hultsjö, S. & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff’s experiences. International Nursing Review, 52, ss. 276-285.
Hultsjö, S., Berterö, C., Arvidsson, H. & Hjelm, K. (2011). Core components in the care of immigrants with psychoses: A Delphi survey of patients, families and health-care staff. International Journal of Mental Health Nursing, 20, ss. 174-184.
30
Institute for Patient- and Family Centered Care. (2010). What is patient- and family
centered care?
http://www.ipfcc.org/faq.html [2016-03-23]
Jakimowicz, S. & Perry, L. (2015). A concept analysis of patient-centered nursing in the intensive care unit. Journal of Advanced Nursing, 71(7), ss. 1499-1517.
DOI:10.1111/jan.12644
Jirwe, M., Gerrish, K. & Emami, A. (2006). The Theoretical Framework of Cultural Competence. The Journal of Multicultural Nursing & Health, 12(3), ss. 6-16. Johansson, L., Bergbom, I., Persson Waye, K., Ryhed, E. & Lindahl, B. (2012). The sound environment in an ICU patient room - A content analysis of sound levels and patient experiences. Intensive and Critical Care Nursing, ss. 1-11.
DOI:10.1016/j.iccn.2012.03.004
McKiernan, M. & McCarthy, G. (2010). Family members’ lived experience in the intensive care unit: A phenomenological study. Intensive and Critical Care Nursing, 26, ss. 254-261.
DOI:10.1016/j.iccn.2010.06.004
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur AB.
Krebs Norton, C. (2013). I Morton, P. G. & Fontaine, D. K. (red.) Critical Care Nursing
- a holistic approach, tenth edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Krueger, R. A. & Casey, M. A. (2009). Focus Groups, a practical guide for applied
research. Fourth edition. Thousand Oaks: SAGE Publications Inc.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB.
Leininger, M. & McFarland, M. R. (2002). Transcultural Nursing. Concepts, Theories,
Research and Practice. Third edition. United States of America: McGraw-Hill
Companies Inc.
Olausson, S., Lindahl, B. & Ekebergh, M. (2013). A phenomenological study of experiences of being cared for in a critical care setting: The meanings of the patient room as a place of care. Intensive and Critical Care Nursing, 29, ss. 234-243.
DOI:10.1016/j.iccn.2013.02.002
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence
for nursing practice. Ninth edition. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott
31
Rahmqvist Linnarsson, J., Bubini, J. & Perseius, K-I. (2010). Review: a metasynthesis of qualitative research into needs and experience of significant others to critically ill or injured patients. Journal of Clinical Nursing, 19, ss. 3102-3111.
DOI:10.1111/j.1365-2702.2010.03244.x
Sandelowski, M. (1994). The use of quotes in qualitative research. Research in Nursing
& Health, 17, ss. 479-482.
Socialstyrelsen. (2011). Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälso-och sjukvården.http://www.socialstyrelsen.se/lists/Artikelkatalog/Attachments/18546/2011- 12-30.pdf
[2015-12-18]
Stayt, L. C. (2007). Nurses’ experiences of caring for families with relatives in intensive care units. Journal of Advanced Nursing, 57(6), ss. 623-630.
DOI: 10.1111/j.1365-2648.2006.04143.x
Storli, S. L., Lindseth, A. & Asplund, K. (2008). A journey in quest of meaning: a hermeneutic-phenomenological study on living with memories from intensive care.
Nursing in Critical Care, 13(2), ss. 86-96. DOI: 10.1111/j.1478-5153.2007.00235.x
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso-- och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ [2015-12-21]
SFS 1992:1434. Högskolelag. Stockholm: Justitiedepartementet.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434/#K4
[2015-12-21]
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Justitiedepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
[2015-12-18]
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Justitiedepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2014-821/ [2016-03-03] Svenska Intensivvårdsregistret. (2015). Vad är intensivvård?
http://www.icuregswe.org/sv/For-patienter/Vad-ar-Intensivvard/ [2016-03-22] Statistiska Centralbyrån. (2016). Utrikes födda efter kön och år, år 2015.
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/ UtrikesFoddaR/table/tableViewLayout1/?rxid=5f08b26b-9d21-4036-8a52-
32
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie: 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper - om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.
Wibeck, V. (2013). Fokusgrupper. I Henricsson, M. (red.) Vetenskaplig teori och metod
- från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Wikberg, A. (2008). Interkulturell vårdvetenskaplig kunskapsutveckling. Enheten för vårdvetenskap Åbo Akademi. Vasa: Multiprint Oy.
Wikberg, A. & Eriksson, K. (2008) Intercultural caring - an abductive model.
Scandinavian Journal of Caring Science, 22(3), ss. 485-496. DOI:10.1111/j.1471-6712.2007.00555.x
Wong, P., Liamputtong, P., Koch, S. & Rawson, H. (2015). Families’ experiences of their interactions with staff in an Australian intensive care unit (ICU): A qualitative study. Intensive and Critical Care Nursing, 31, 51-63.
DOI:10.1016/j.iccn.2014.06.005
World Medical Association. (2013). Declaration of Helsinki - Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects.
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html [2015-12-21]
Zetterlund, P., Plos, K., Bergbom, I. & Ringdal. (2012). Memories from intensive care unit persist for several years - A longitudinal prospective multi-centre study. Intensive
and Critical Care Nursing, 28, ss 159-167. DOI:10.1016/j.iccn.2011.11.010