Det saknas uttryckliga lagregler för konsultens verksamhet. De regler som anges i standardavtalen ger inte mycket mer vägledning än att de stadgar att konsulten ska utföra sitt arbete fackmässigt samt med god yrkessed. Reglerna bildar därmed en ram för konsultens professionsansvar snarare än en detaljreglering. Således är det huruvida konsulten har, eller inte har, agerat i strid med de normer som ”bygger upp” begreppen ”fackmässighet” och ”god yrkessed”, som blir avgörande för huruvida denne har agerat på ett sådant sätt att ansvar kan åläggas. Som grundläggande norm för de båda begreppen torde ligga den allmänna skyldigheten att agera lojalt mot en avtalspart. Denna lojalitetsplikt innefattar i sin tur skyldigheterna som åligger konsulten inom ramen för avtalet, b.la. att varna motparten för risker, att ge korrekt information och anvisningar, att vara väl förtrogen med de konsekvenser som kommer av en viss projekterad lösning etc.
Avgörande för skadorna som har uppkommit på grund av användandet av den enstegsisolerade fasaden blir således om konsulten kan anses ha uppfyllt de plikter som åligger denne när konsulten projekterade fasaden. I nuläget tycks det som att risken för de skador som har uppkommit i stor utsträckning var helt okänd för alla inom branschen innan 2007, därmed hade inte konsultbranschen kännedom om de risker som var behäftade med användandet av enstegsmetoden, vid en bedömning av huruvida konsulten har agerat i enlighet med sina skyldigheter bör dessutom efterklokhet undvikas. Emellertid finner jag det visat, att det enligt en av konsultens grundläggande skyldigheter åligger konsulten att vara väl förtrogen med och på ett rationellt sätt kunna bedöma de konsekvenser som kommer av att föreskriva att en viss lösning ska användas. Således är det inte fråga om att bedöma konsultens handlande med efterklokhet, utan snarare ett konstaterande av vad som ingår i konsultens grundläggande skyldigheter. Konsulten har de facto inte känt till riskerna, men enligt konsultens grundläggande skyldighet borde denne ha känt till riskerna. Som en följd av att konsulten inte har kunnat bedöma riskerna med konstruktionsmetoden på ett sådant sätt som åligger denne, har konsulten som en följd av detta underlåtit att uppfylla andra skyldigheter som åligger denne inom ramen för professionsansvaret. Det faktum att en metod projekterades av konsulten trots att riskerna var obekanta och ingen rationell analys av dessa hade skett, bör enligt min mening ligga konsulten till last. Att användandet är omfattande är ingenting som bör fästas någon hänsyn till vid utredandet av huruvida konsulten har uppfyllt de skyldigheter som åligger denne.
För skador på fasader byggda efter 2007 torde bedömningen vara ännu hårdare eftersom riskerna med fasadtypen nu är allmänt kända. Således blir det än viktigare för konsulten att denne iakttar de skyldigheter som åligger denne. Samtidigt måste det även hållas i åtanke hur stort ansvar som kan läggas på den entreprenör som utför konstruktionen. Bör denne känna till riskerna, och bör denne nu ha ett ansvar att själv kontakta konsulten om frågor föreligger angående anvisningar? Samtidigt måste det hållas i åtanke att entreprenören, vid en utförandeentreprenad, enligt NJA 2002 s 630 inte har någon skyldighet att ifrågasätta en av beställaren vald konstruktion.
Avslutningsvis vill jag säga att det ansvar som åligger konsulten i dennes grundläggande skyldigheter är ganska stort. Detta bör emellertid inte avskräcka branschen från att designa nya lösningar. Vid projekteringen av nya lösningar är det emellertid av största vikt att konsulten iakttar de skyldigheter som denne har att ha sådana kunskaper om den metod som denne använder att konsulten därigenom kan förutse vilka risker som den nya designen medför. Är det så att metoden kräver mer än normalt av den som är ansvarig för byggandet, åligger det konsulten att se till att sådana handlingar kommer denne tillhanda, samt att konsulten underrättar dennes avtalspart om de risker som är förknippade med en viss lösning.
Litteratur
Material via Internet
http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2008_5_10.pdf Senast kontrollerat: 2011-12-01 http://www.ncc.se/sv/OM-NCC/Press-och-media/om-putsade-fasader/ Senast kontrollerat: 2011-12-01 http://www.sp.se/sv/units/energy/Documents/ETi/SP_RAPP_2009_16.pdf Senast kontrollerat: 2011-12-05 http://www.sp.se/sv/units/energy/Documents/ETi/SP%20Rapport%202007_36.pdf Senast kontrollerat: 2012-01-20 http://www.byggkonsult.name/etiskaregler.html Senast kontrollerat: 2012-01-26 Övrig litteratur
Bengtsson, B., (1976) Särskilda avtalstyper I. Andra upplagan, Stockholm.
Bengtsson, B., Ullman, H., (2001) Produktansvaret, en översikt, 3 Upplagan, Stockholm
Bengtsson, B., Ullman, H., Unger, S., (2009) Allehanda om skedstånd i avtalsförhållanden,
Stockholm
BKKs handledning för entreprenadbesiktning enligt AB 04 och ABT 06 Boverkets byggregler, BBR 18
Yang, C., Heinsohn, P., (2007) Sampling and Analysis of Indoor Microorganisms, Hoboken Brusendorff, A.C. Ingeniörer og arkitekters ansvar för professionel rådgivning, Justitia 1990 nr 6 Dugdale, A M., Stanton, K M., (1998) Professional negligence, third edition, London
Engerup, C., (2008), Enstegstätning av putsade fasader – En fallstudie om beslutsfattandet kring
tekniska lösningar i byggprocessen., Lunds tekniska universitet
Elfström, J., (2003) Rådgivarens professionsansvar,Vem vågar vara rådgivare?, Stockholm
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Fuktskador i putsade, odränerade träregelväggar –
lägesrapport oktober 2007,
Hedberg, S., (2005) Kommentar till AB 04,
Hedberg, S., (2010) Kommentarer till AB 04, ABT 06, ABK 09
Hellner, J., Hager, R., Persson, A., (2006) Speciell Avtalsrätt II Kontraktsrätt 1. Häftet, Fjärde
upplagan, Stockholm
Hellner, J., Hager, R., Persson, A., (2006) Speciell avtalsrätt II Kontraktsrätt 2. Häftet, Fjärde
upplagan, Stockholm
Hellner, J., Radetzki, M., (2006) Skadeståndsrätt, Sjunde upplagan, Stockholm Höök, R., (2008) Entreprenadjuridik, Femte upplagan, Stockholm
Johansson, S., (2007) Entreprenadrätt och praktik, Andra upplagan, Stockholm Kleineman, J., (1987) Ren förmögenhetsskada, Stockholm
Kleineman, J., Tekniska konsulters skadeståndsansvar för vilseledande information, JT 1994-95 Kleineman, J., Rådgivares informationsansvar – en probleminventering, SvJT 1998,
Kleineman, J., Om den befogade tillitens skadeståndsrättsliga relevans, JT 2001-02 Kleineman, J., (2008) Festskrift till Lars Heuman, Stockholm
Källenius, S., Entreprenörens garantiansvar: föredrag i Svenska teknologiföreningen den 11
oktober 1954,
Lindsö, Å., (1996) Juridik för byggbranschen, Solna
Liman, L-O., (2007) Entreprenad- och konsulträtt, Åttånde upplagan, Stockholm Ossner, P., Nya allmänna bestämmelser – NL 09 och ABK 09, JT 2010-11,
i fastighet, Stockholm
Strömholm, S., Användning av utländskt material i juridiska monografier, SvJT 1971
Ullman, H., (1970) Arkitekters och konsulterande ingenjörers ansvar vid byggnadsföretag, publicerad i Uppsatser i försäkrings- och skadeståndsrätt 2, Stockholm
Ullman, H., (2006) Försäkring och Ansvarsfördelning. Om förhållandet mellan försäkring och
komersiella leverans- och entrepenadavtal. Version 2, Uppsala
Rättspraxis, HD och hovrätterna
NJA1980 s 383 NJA 1987 s 243 NJA 1987 s 692 NJA 1987 s 716 NJA 1992 s 130 NJA 1994 s 532 NJA 1995 s 693 NJA 1997 s 65 NJA 2001 s 878 RH 1996:47 Utlåtanden från Konsultansvarsnämnden 3A/1978 3/1980 4/1980 1/1981 4/1981 4/1986 2/1988 2/1989 3/1989 4/1989 Utländsk rätt Common-law länder
IBA v. EMI & BICC (1980) 141 BLR 1, HL
John Maryon International Ltd v. New Brunswick Telephone Co Ltd (1982) 141 DLR (3d) 193
Danmark UfR 1956.496 UfR 1950.658 UfR 1968.709 UfR 1973.675 KFE 1987.171