Resultatet visade att kvinnor i olika vårdkontext upplevde sig få en ojämställd vård i förhållande till män. Kvinnornas subjektiva och objektiva symtom togs inte på allvar och tillskrevs i flera fall ett psykosomatisk ursprung. Vården uppfattades av kvinnorna som asymmetrisk där besluten om vård togs utan att de inkluderades eller informerades. Vid bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal upplevde kvinnor sig ignorerade, vilket de relaterade till personalens brist på empati. Det framkom även att bemötandet uppfattades som positivt när hälso- och sjukvårdspersonalen väl lyssnade, var hjälpsamma och omtänksamma. Kvinnor kopplade alla ovan nämnda utmaningar i vården till ett historiskt perspektiv och en samhällsnormativ syn på kvinnan som präglats av ett patriarkalt samhälle. Den normativa bilden av kvinnan medförde även i vissa fall att symtomen av sjukdomen inte passade in på de förväntningar som samhället har, vilket medförde ytterligare lidande.
Referensförteckning
*= Resultatartikel.Alspach, J. (2017). Because Women’s Lives Matter, We Need to Eliminate Gender Bias.
Critical Care Nurse, 37(2), 10-18. doi:10.437/ccn2017326. Hämtad 20181012 från
Cinahl Complete
*Andersson, Å., & Hansebo, G. (2009). Elderly peoples’ experience of nursing care after a stroke: from a gender perspective. Journal of Advanced Nursing, 65(10), 2038-2045. doi:10.1111/j.1365-2648.2009. Hämtad 20180515 från databasen Cinahl Complete Arman, M. (2016a). Empati och medlidande. Omvårdnadsmagasinet, 1, 39. Hämtad
20181122 från https://www.swenurse.se/omvardnadsmagasinet/tidigare-nr/nr-01- argang-2016/empati-och-medlidande/
Arman, M. (2016b). Self-care follows from compassionate care- chronic pain patients` experience of integrative rehabilitation. Scandinavian Journal of Caring Sciences,
30(2), 374-381. doi:10.1111/scs 12258. Hämtad 20181125 från databasen PubMed
*Björkman, I., Dellenborg, L., Ringström, G., Simrén, M., & Jakobsson Ung, E. (2013). The gendered impact of Irritable Bowel Syndrome: a qualitative study of patients`
Experiences. Journal of Advanced Nursing, 70 (6), 1334-1343. doi:10.1111/jan.12294. Hämtad 20181028 från databasen PubMed
Baggens, C., & Sandén, I. (2009). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (s. 201- 234). Lund: Studentlitteratur.
Blackstock, O., Beach, M., Cohn, J., Korthuis, T., Moore, R., Saha, S., & Sharp, V. (2012). HIV Providers’ Perceptions of and Attitudes Toward Female Versus Male Patients.
AIDS Patient Care STDS, 26(10), 582-588. doi:10.1089/apc.2012.0159 Hämtad
20181012 från databasen Cinahl Complete
*Braksmajer, A. (2018). Struggles for medical legitimacy among women experiencing sexual pain: A qualitative study. Women and health, 5(3), 419-433.
doi:10.1080/03630242.2017.1306606. Hämtad 20181016 från databasen PubMed Butler, J. (2004). Undoing gender. Routledge: Taylor & Francis Books Inc.
Caspari, S., Heggestad, B., Høy, L., Lindwall, L., Lohne, Å., Nåden, D., Rehnfeldt, B., & Råholm, M-B. (2018). Tension between freedom and dependence – A challenge for residents who live in nursing homes, 21(22), 4119-4127. Journal of Clinical Nursing. doi:10.1111/jocn.14561 Hämtad 20181122 från databasen Cinahl Complete
Crichton, P. (2018). Paternalism v. autonomy. The British Journal of Psychiatry, 210(1), 83. doi:10.1192/bjp.210.1.83a. Hämtad 20181129 från Cinahl Complete
Dive, L. (2017). Autonomy, information, and paternalism in clinical communication. The
American Journal of Bioethics, 17(11), 50-52. doi:10.1080/15265161.2017.1378769.
*Driscoll, M., Haskell, S., Heapy, A., Higgins, D., & Knobf, T. (2018). Patient Experiences Navigating Chronic Pain Management in an Intergrated Health Care System: A Qualitative Investigation of Women and Men. Pain Medicine, 19(1), 19-29. doi:10.1093/pm/pny139. Hämtad 20181013 från Cinahl Complete HYPERLINK "https://onlinelibrary-wiley-
com.esh.idm.oclc.org/action/doSearch?ContribAuthorStored=Sletteb%C3%B8%2C+ %C3%85shild"
Eide, H., & Eide, T. (2006). Kommunikation i praktiken (s.13-25). Lund: Studentlitteratur. Fahlberg, B. (2017). Why attitudes matter in palliative care. Nursing, 47(11), 11-12.
doi:10.1097/01.NURSE.0000525999.12721.41 Hämtad 20181201 från Cinahl Complete
Feministiskt intiativ (u.å.). Kön definieras inte i svensk lag. Hämtad 20190119 från https://feministisktperspektiv.se/2018/04/04/vad-ar-kon/
Fossum, B. (2013). Kommunikation och bemötande. I B. Fossum (Red.). Kommunikation -
Samtal och bemötande i vården. (2. uppl., s. 25-50). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017). Att göra litteraturöversikt. I F. Friberg, (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 133-145). Lund:
Studentlitteratur.
Förenta nationerna. (u.å.). Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Hämtad 20181201 från https://fn.se/
Förenta nationerna. (u.å.). Globala målen. Hämtad 20181016 från http://www.globalamalen.se/
Geirsson, M., Hensing, G., & Spak, F. (2009). Does gender matter? A vignette study of general practitioners’ management skills in handling patients with alcohol-related problems. Alcohol Alcohol, 44(6), 620-625. doi:10.1093/alcalc/agp071. Hämtad 20181015 från databasen PubMed
Gendered innovations (u.å.). Kön. Hämtad 20190117 från
http://www.genderedinnovations.se/page/sv-SE/35/K%C3%B6n
Henriksen, J-O., & Vetlesen, A. (2013) Etik i arbete med människor. (3. uppl., s. 81-90). Lund: Studentlitteratur.
Höglund, A., Carlsson, M., Holmström, I., Kaminsky, E., & Lännerström, L. (2018). From denial to awareness: a conceptual model for obtaining equity in healthcare.
International Journal for Equity in Health, 17(1). doi:10.1186/s12939-018-0723-2.
Hämtad 20180514 från databasen PubMed
Inspektionen för vård och omsorg. (2014). Kommunikationsbrister i vården. Hämtad 20181129 från https://www.ivo.se/globalassets/dokument/bilder-och-
Intersektionalitet. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 20181101, från http://ne.se/ Jämlikhet. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 20181016, från http://www.ne.se/ Jämställdhetsmyndigheten. (2017a). Vad är jämställdhet. Hämtad 20181016 från
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/vad-ar-jamstalldhet Jämställdhetsmyndigheten. (2017b). Jämställd hälsa. Hämtad 20181016
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/sveriges- jamstalldhetspolitik/5-jamstalld-halsa
Jämställdhetsmyndigheten. (2018). Om myndigheten. Hämtad 20181016 från https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-oss/om-myndigheten
Kapilashrami, A. & Marsden, S. (2018). Examining intersectional inequlaities in access to health (enabling) resources in disadvantaged communities in Scotland: andvancing the participatory paradigm. International Journal for Equity in Health, 17(83).
doi:10.1186/s12939-018-0797-x. Hämtad 20181019 från databasen PubMed
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 81-98). Lund: Studentlitteratur.
Kent, A., Patel, V., & Varela, N. (2015). Gender disparities in healthcare. Mount Sinai
Journal of Medicine: A Journal of Translational and Personalized Medicine, 79(5),
555-559. doi:10.1002/msj.21336. Hämtad 20181012 från databasen PubMed
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
Kommunikation. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 20181016, från http://www.ne.se/ Kön. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 20181031 från http://www.ne.se/
Mackey, C., & Diercks, D. (2018) Gender Bias in the management of patients still exists.
Academic Emergency Medicine, 25(4), 467-469. doi:10.1011/acem.13394. Hämtad
20181123 från databasen Cinahl Complete
McGregor, A., Bashman, S., Beauchamp, G., Perman, S., & Wira, C. (2017). Sex as a biological variable in emergency medicine research and clinical practice: A brief narrative review. Western Journal of Emergency Medicine, 18(6), 1079-1090. doi:10.5811/westjam.2017.8.34997. Hämtad 20181020 från databasen Cinahl Complete
Mendes, A. (2017). Exploring the impact of professional culture on patient care. British
Journal of Community Nursing, 22(12), 618-619. doi:10.12968/bjcn.2017.22.12.618.
Mize, D. (2018). The meaning of patient-nurse interaction for older women in healthcare settings: A Qualitative Descriptive Study. International Nursing of Older People
Nursing, 13(1). doi:10.1111/opn.12167. Hämtad 20181113 från databasen
CinahlComplete
Neto da Cruz, M. (2015). Health, sex, and gender: the inequalities as challenges. Revista da
Escola de Enfermagem da USP, 49(1). doi:10.1590/S0080-623420150000100001.
Hämtad 20181010 från databasen Cinahl Complete
*Onifade, D., Acosta, C., Alva, J., Bayer, A., Evans, C., Ford, C., Franco, J., Haro, M., Montoya, R., Sosa, R., Valera, E., & Valiente, B. (2010). Gender-related factors influencing tuberculosis control in shantytowns: a qualitative study. BMC Public
Health. doi:10.1186/1471-2458-10-381. Hämtad 20181015 från databasen PubMed
Parker, R., Cockburn, J., & Larkin, T. (2017). A visual analysis of gender bias in contemporary textbooks. Social Science & Medicine, 180, 106-112.
doi:10.1016/j.soc.scimed.2017.03.032. Hämtad 20181020 från databasen Cinahl Complete
Paternalism. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 20181127, från http://www.ne.se/ Pennington, A., Nayak S., Orton, L., Petticrew, M., Ring A., Sowden, A., White, M., & Whitehead, M. (2018). The health impact of women´s low control in their living environment: a theory based systematic review of observational studies in societies with profound gender discrimination. Health & Place, 51, 1-10.
doi:10.1016/j.healthplace.2018.02.001. Hämtad 20180514 från PubMed
Regeringskansliet (2016). Mål för jämställdhet: Delmål 5: jämställd hälsa. Hämtad 20180515 från https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/ Riksdagen (2008). Genuskunskap och genussäkring inom vård och omsorg. Hämtad
20190119 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/motion/genuskunskap-och-genussakring-inom-vard-och- omsorg_GW02Ub299
Riksdagen (2017). Ett tredje juridiskt kön. Hämtad 20181025 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ett-tredje-juridiskt- kon_H502750
Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transsexuellas rättigheter (u.å.).
Begreppsordlista. Hämtad 20190120 från https://www.rfsl.se/hbtq-
fakta/hbtq/begreppsordlista/
*Rishal, P., Joshi, S., Lukasse, M., Schei, B., & Swahnberg, K. (2016). ‘They just walk away’ - women’s perception of being silenced by antenatal health workers: a qualitative study on women survivors of domestic violence in Nepal. Global Health Action, 9(1), 1-10. doi:10.3402/gha.v9.31838. Hämtad 20181015 från PubMed
*Saarnio, L., Arman, M., & Ekstrand, P. (2011). Power relations in patient’s experiences of suffering during treatment for cancer. Journal of Advanced Nursing, 68(2), 271-279. doi:10.1111/j.1365-2648.2011.05731.x. Hämtad 20181016 från PubMed
Samulowitz, A., Eriksson, E., Gremyr, I., & Hensing, G. (2018). “Brave Men” and
“Emotional Women”: A Theory-Guided Literature Review on Gender Bias in Health Care and Gendered Norms towards Patients with Chronic Pain. Pain research and
management. doi:10.1155/2018/6358624. Hämtad från PubMed 20180514
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 14 maj, 2018, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svenskforfattningssamling/halso-och-sjukvardslag_sfs-2017-30 SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 5 december, 2018, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Singer, T. & Klimecki, O. (2014). Empathy and compassion. Current Biology, 24(18), 875- 878. doi:10.1016/j.cub. 2014.06.054Hämtad 20181122 från PubMed
Smirthwaite, G. (2010). Genus och kön inom medicin- och vårdutbildningar. I B. Wijma, G. Smirthwaite & K. Swahnberg (Red.), Mellan biologism och diskurs-fundamentalism –
om kön och genus i medicinen (s.71-85). Lund: Studentlitteratur.
Smirthwaite, G. (2014). (O)jämställdhet i hälsa och vård - en genusmedicinsk
kunskapsöversikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Snellman, I. (2012). Vårdrelationer - en filosofisk belysning. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 377-405). Lund:
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2017a). Bemötande. Hämtad 20181128 från
https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/bemotande Socialstyrelsen. (2017b). Hälso- och sjukvårdspersonal. Hämtad 20181117 från
https://vemfargoravad.socialstyrelsen.se/sida/halso-och-sjukvardspersonal Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor [Broschyr].
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 20181127 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2018). Sjuksköterskans profession [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 20181105 från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 20181030 från https://www.swenurse.se/Sa- tycker-vi/publikationer/Etik/Vardegrund-for-omvardnad/
Statistiska centralbyrån (2018). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Hämtad 20181123 från
https://www.scb.se/contentassets/528dd6d093b64a38895735f333a89a8a/le0201_2017 b18_br_x10br1801.pdf
*Swahnberg, K., Berterö, C., & Thapar-Björkert, S. (2007). Nullified: Women’s perceptions of being abused in health care*. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology,
28(3), 161-167. doi:10.1080/01674820601143211. Hämtad 20181104 från databasen
PsycInfo
Teunissen, T., Lagro-Janssen, A., & Rotink, M. (2015). Gender differences in quality of care experiences during hospital stay: A contribution to patient-centered healthcare for both men and women. Patient Education and Counseling, 99(4), 631-637.
doi:10.1016/j.pec.2015.10.033. Hämtad 20180520 från databasen PubMed
Travelbee, J. (1971). Interpersonal Aspects of Nursing. United States of America: F. A. Davis Company.
*Upmark, M., Alexanderson, K., & Borg, K. (2007). Gender differences in experiencing negative encounters with healthcare: a study of long-term sickness absentees.
Scandinavian Journal of Public Healt, 35(6), 577-584.
doi:10.1080/14034940701362194. Hämtad 20181110 från databasen Academic Search Complete
Uri, O., Behrbalk, E., Elias, S., & Halpern, P. (2015). No gender-related bias in acute
musculoskeletal pain management in the emergency department. Emergency Medicine
Journal, 32(2), 149-152. doi:10.1136/emermed-2013-202716_ Hämtad 20181107 från
PubMed
Vetenskapsrådet. (2018). Forskarens etik. Hämtad 20181121 från http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
*Wiklund, M., Fjellman-Wiklund, A., Hammarstöm, A., Lehti, A., & Stålnacke, B-M. (2016). Access to rehabilitation: patient perceptions of inequalities in access to specialty pain rehabilitation from gender and intersectional perspective. Global Health Action, 9(1). doi:10.3402/gha.v9.31542 Hämtad 20181013 från databasen Cinahl Complete Willman, A. (2014). Hälsa och Välbefinnande. I A-K. Edberg & H. Wijk. Omvårdnadens
grunder: Hälsa och ohälsa (s.37-51). Lund: Studentlitteratur.
Wåhlin, S. (2010). Dagens sjukvård vinner på ökad patientcentrering. Läkartidningen,
44(107), 2726-2728.
Öresland, S., & Lützén, K. (2011). Etiska stigar och moraliska vandringar. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 357-374). Lund: Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2017). Att göra litteraturöversikt. I F. Friberg, (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2. uppl., s. 59-81). Lund:
Studentlitteratur.