Utifrån essens ur livsberättelserna går att förnimma förändrade förhållanden hos de informanter som framställs i studien. Informanternas situation har så att säga kommit att förändras som ett led ur de oförenliga förhållandena. Det ligger i den mänskliga naturen att sträva efter utveckling (Stigendal, 2002, s 37). Huruvida det i informanternas fall rör sig om en positiv eller negativ utveckling tenderar vara en subjektiv fråga. Utifrån Bourdieus teorier rörande kapital, fält och habitus, torde emellertid utveckling handla om strävan mot olika former av expansion. En individ torde således sträva efter kapital i vid bemärkelse, vara bekant med de fält som omgärdar personliga intressen samt utveckla en vana (habitus) att interagera med sin omgivning i de olika fältens sfärer. Det handlar således om att vara i besittning av eller behärska kapital (resurser eller förmågor) som tillskrivits ett legitimt värde av en social grupp (Broady, 1989, s 21, 41). Känslomässigt engagerade förhållanden tenderar att ha en viss inverkan på lärandeprocessen, vilka visar ansats till att etsa sig fast i aktörens minne (Marton m.fl, 1996, s 26). En aggregation av konflikter och lärande ger vid handen en
sammanstötning mellan två eller fler aktörer som lägger energi på interaktion mot bakgrund
av ett stundande hot som kan framtvinga förändrade villkor. Ur de oförenliga förhållandena drar aktörerna erfarenheter, vilket dels leder till utveckling och dels en beredskap för
framtiden. Utifrån föregående resonemang tenderar lärande och utveckling närmast att bli en
följd av de upplevelser och erfarenheter som kommer ur såväl aktuella som tidigare oförenligheter (Maltén, 1997, s 94, Aubert, 1967, s 118, Ljungström och Sagerberg, 2006, s 26 ). Utifrån ett sådant synsätt kan oförenligheterna skapa offensivt, pacificerat eller defensivt handlande. Motstånd kan då vara en viktig faktor för reellt lärande (Ahrenfeldt, 2001, S 45- 46). Den kritiska hållningen leder till ett verkligt ifrågasättande av rådande situation som i
vissa fall faktiskt kan leda till förändrade villkor eller förhållanden. Motståndet kan således rendera i kritiskt reflektion vilket kan vara till gagn för utveckling. Motstånd är ofta en motreaktion som har sin grund i känslor som utgår från förtryck eller ovälkommen styrning från kontext. Ett aktivt motstånd väcker ofta partens kreativa sidor till liv. Den moderna människan utsätts för en mängd intryck och hamnar i situationer däri denne har att ta ställning. Individen tvingas leva i en värld som kan te sig splittrad vartefter utvecklingstakten kräver ständig uppdatering genom anpassning. Dessa processer kräver en öppenhet för förändringar vilket samtidigt försätter individen i en mer sårbar position (Illeris, 2001, s 94).
Figur 5. Fri tolkning av Ahrenfeldt, 2001.
1. De oförenliga förhållandena försätter aktören i en situation där utgången känns oviss och okontrollerbar. Aktören upplever kaos och tycker sig inte ha så mycket att sätta emot den instabilitet, vilken i den genuina situationen definierar verkligheten. Maktlöshet och kontrollförlust kännetecknar de emotioner som följer av situationen. 2. Genom att eftersträva en konstruktiv bild av de oförenliga förhållandena, där
kreativiteten får stå modell för eftertanke och reflektion, uppenbarar sig ett nytt förhållningssätt till situationen. Genom att möta de oförenliga förhållandena som ett lärotillfälle har aktören skapat förutsättningar att se situationen ur ett annat perspektiv. Fenomenet och framtiden ter sig inte fullt lika främmande, men är åtminstone inte längre något som inte går att påverka (Ahrenfeldt, 2001, s 44-51).
Motivationen utgör en drivkraft för individens handlingar (Angelöw, 1991, s 87). Motivationen kan på så sätt liknas vid den energi vilken ger kraft åt ställningstagande samt efterföljande handlingar. Att agera är således ett försök att bejaka sina intressen och att skapa sig den tillvaron som eftersträvas. Stier hävdar att personlig utveckling ofta kommer ur kriser och konflikter:
I all sin jävighet, är de källor till personlig utveckling […] nya kvaliteter införlivas, delvis eller fullständigt, medan andra faller bort. 25
Konflikter och förenliga förhållanden kan på så sätt ses som det tillstånd och den process vilken göder förändringar (Ahrenfelt & Berner, 1992, s 6). Lärande och utveckling är således synonymt de processer som leder till någon form av förändring. Den individ som lärt sig något eller på annat sätt utvecklats är med andra ord inte samma person som innan lärotillfället. Den individen har genomgått en förändring av något slag. Individens sätt att tolka eller uppfatta situationen avgör vilket värde denne tillskriver utvecklingen eller förändringen (Broady, 1989, s 21). Det blir i sin tur en avgörande faktor för hur förhållandena uppfattas (Stensmo, 1995, s 105). Individens förståelse bygger därigenom på en selektiv process som grundar sig på individens förmåga till tolkning, reflektion och uppfattningsförmåga. Genom tillskapande av sin bild av situationen kan individen på ett enklare sätt rättfärdiga sina handlingar och sitt förhållande därtill (Fraser & Burchell, 2005, s 253-257, Myers, 2002, s 148-152). Lärande genom oförenligheter blir därigenom en adaptiv process varigenom individen åter försöker nå balans i tillvaron.
Jag väljer att avsluta denna uppsats med de bevingade orden; Man lär sig så länge man lever.
Innebörden av citatet har kommit att få en helt annan betydelse efter skapandet av denna uppsats.
25
REFERENSER
Abrahamsson & Andersen, (2005) Organisation – att beskriva och förstå organisationer, Liber. ISBN 91-47-07672-0.
Alver & Øyen (1998), Etik och praktik i forskaren vardag, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-00602-0.
Alvesson (2001), Organisationskultur och ledning, Liber. ISBN: 91-47-06278-9.
Alvesson & Sköldberg (1994), Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-38161-1.
Angelöw (1991), Det goda förändringsarbetet – om individ och organisation i förändring, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-33761-2.
Ahrenfelt (2001), Förändring som tillstånd, andra upplagan, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-01390-6.
Ahrenfelt & Berner (1992), Konflikthanteringsboken – Om vardagliga konflikter på jobbet, Bättre ledarskap, Almqvist & Wiksell Ekonomi förlagen.
Ahrne & Papakostas (2002), Organisationer, samhälle och globalisering – Tröghetens
mekanismer och förnyelsens förutsättningar, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-02284-0.
Asplund (2004), Om undran inför samhället, Argos, Lund. ISBN:91-7006-000-2. Axelson & Thylefors (1997), Om konflikter – Hemma och på jobbet, Natur och Kultur. ISBN: 91-27-06495-0.
Aubert (1967), Socialt samspel, Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag vetenskapliga avdelning, Stockholm.
Augustsson (2005), Socialpsykologins ansikten, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-03986- 7.
Bachman (1998), Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-00417-6. Bakka, Fivelsdal & Lindkvist (2001), Organisationsteori – struktur, kultur och processer, 4:e uppl. Liber Ekonomi. ISBN:91-47-06386-6.
Bengtsson (1998), Fenomenologiska utflykter – människa och vetenskap ur ett
livsvärldsperspektiv, Daidalos, Uddevalla. ISBN: 91-7173-059-1.
Berner, Callewaert, Silberbrandt (1977) Skola, ideologi och samhälle – ett kommenterat urval
av franska utbildningssociologiska texter av Bourdieu/Passeron, Baudelot/Establet,
Bjurwill (2001), A,B,C och D – Vägledning för studenter som skriver akademiska uppsatser, Studentlitteratur Lund. ISBN: 91-44-01574-7.
Bjurwill (1995), Fenomenologi, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-47961-1.
Bolman & Deal (1995), Nya perspektiv på organisation och ledarskap – Kreativitet, val och
ledarskap, 2:a uppl, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-00610-1.
Broady (1983), Dispositioner och positioner – ett ledmotiv i Pierre Bourdieus sociologi, Arbetsrapport 1983:2, Universitets- och Högskoleämbetet, Forskning och utveckling för högskolan.
Broady (1989), Kapital, habitus, fält – Några nyckelbegrepp i Pierre Bourdieus sociologi, Arbetsrapport 1989:2, Universitets- och Högskoleämbetet, Forskning och utveckling för högskolan.
Chalmers (1995), Vad är vetenskap egentligen?, Bokförlaget Nya Doxa, Otta.
Christensen m.fl (2005), Organisationsteori för offentlig sektor, Liber Kristianstad. ISBN: 91- 47-07596-1.
Denzin, N K (1989). Interpretive Biography. California, USA: Sage Publikations. De Swaan (2003), Mänskliga samhällen, Arkiv Förlag, Lund. ISBN: 91-7924-159-X. Dimbley & Burton (1997), Oss emellan – mellanmänsklig kommunikation, Studentlitteratur Lund, ISBN: 91-44-00102-9.
Dysthe red. (2003) Dialog, samspel och lärande, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-04195- 0.
Dysthe, Hertzberg, Hoel (2002), Skriva för att lära – skrivande i högre utbildning, Studentlitteratur. Lund. ISBN: 91-44-04114-4.
Ehn & Löfgren (2001), Kulturanalyser, 2:a upplagan, Gleerups Utbildning AB, ISBN: 91-40- 63486-8.
Ekman (2004), Lärande organisationer i teori och praktik – Apoteket lär, Uppsala Studies in Education ,105. Uppsala Universitet. ISBN: 91-554-5911-0.
Egidius (2003), Pedagogik för 2000-talet, Natur och Kultur, Stockholm. ISBN: 91-27-09809. Ellmin, (1992), Att hantera konflikter på jobbet, Almqvist & Wiksells förlag. ISBN: 91- 12226-1.
Fraser & Burchell (2005), Introducing socialpsychology, Polity Press, Cambridge. ISBN: 0- 7456-1094-3
Granberg (2004), Lära eller läras – om kompetens och utbildningsplanering i
arbetslivet, Studentlitteratur Lund, ISBN: 91-44-04292-2.
Granberg & Ohlsson (2004), Från lärandets loopar till lärande organisationer, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-03410-5
Goffman (2004), Jaget och maskerna – en studie i vardagslivets dramatik, 4:e uppl, Norstedts akademiska förlag, ISBN: 91-7227-418-2.
Goldstein & Ford (2002), Training in Organizations, 4:e Editions. ISBN: 0-534-34554-9. Granberg & Ohlsson, (2004), Från lärandets loopar till lärande organisationer, 2:a uppl. Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-03410-5.
Hansen & Orban red. (2002), Arbetslivet, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-02321-9. Illeris (2001), Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-01327-2.
Jacobsen & Thorsvik, (2002), Hur moderna organisationer fungerar, 2:a uppl. Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-02276-X.
Kast (2000), Vredens kraft – hos mig själv och andra, Natur & Kultur, Fälth & Hässler. ISBN: 91-27-07873-6
Kvale (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44- 00185-1.
Lindholm (2005), Vägen till vetenskapsfilosofin – en introduktion, Academia Adacta, Lund. ISBN: 91-973200-7-2.
Ljungström & Sagerberg (2004) Konflikter på jobbet? Om vardagslivets konflikter på
arbetsplatsen och hur de kan hanteras, Konsultförlaget Uppsala Publisching House.
ISBN:91-7005-278-6.
Maltén (1998), Kommunikation och konflikthantering – en introduktion, Studentlitteratur Lund. ISBN: 91-44-00808-2.
Maltén (1997), Pedagogiska frågeställningar, Studentlitteratur Lund. ISBN: 91-44-00125-8. Miller & Rollnick (2003), Motiverande Samtal – att hjälpa människor till förändring, 2:a utgåvan. Kriminalvårdens förlag. ISBN: 91-85187-02-X.
Morgan (1999), Organisationsmetaforer, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-00851-1. Månsson (2004), Moderna samhällsteorier – Traditioner, riktningar, teoretiker, 6:e reviderade upplagan, 2:a tryckningen, Prisma. ISBN: 91-518-4143-6
Nilsson, (2004), Pedagogik i arbetslivet, pedagogiska institutionen, Umeå Universitet. ISBN: 91-7305-483-6.
Patel & Davidsson (2003), Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, Tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-02288-3.
Rienecker & Jørgensen (2000), Att skriva en bra uppsats, Liber AB, Lund. ISBN: 91-47- 06217-2.
Skott (2004), Berättelsens praktik och teori – narrativ forskning i ett hermeneutiskt
perspektiv, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-03336-2.
Stensmo (1994), Pedagogisk filosofi, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-37941-2. Stier (2003), Identitet – människans gåtfulla porträtt, Studentlitteratur Lund. ISBN: 91-44- 03248-2
Stigendal (2002), Den gode socialvetenskaparen – Vetenskapsteori i vardande, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-01286-1.
Sunnemark & Åberg, (2004), Tvärvetenskap – fält perspektiv eller metod, Studentlitteratur, Lund. ISBN:91-44-03039-8.
Svenning (2003), Metodboken, 5:e upplagan, Lorentz förlag, Eslöv. ISBN: 91-974891-0-7 Säljö (2000), Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv, Norstedts akademiska förlag. ISBN:91-7227-436-0.
Uljens (1998), Allmän pedagogik, Studentlitteratur, Lund. ISBN:91-44-00550-4.
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer – inom humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning, Elanders Gotab. ISBN: 91-7307-008-4).
Weisaeth & Mehlum red. (1997), Människor, trauman och kriser, Bokförlaget Natur och Kultur. ISBN: 91-7276-523-4
Wolvén (2000), Att utveckla mänskliga resurser i organisationer – om ledarskap,
organisering, kultur och kompetens, Studentlitteratur, Lund. ISBN: 91-44-01228-4.
Ödman (2006), Tolkning, förståelse och vetande – Hermeneutik i teori och praktik, Nordstedts akademiska förlag, Stockholm. ISBN: 91-7297-515-6.
Elektoriska källor
Mitchell J, 1997, The imaginitis learning system conflict resolution unit in an urban school district. Cooperative Learning center. University of Minnesota, Minneapolis Minesota. AERA,
http://www.eric.ed.gov/ERICDocs/data/ericdocs2/content_storage_01/0000000b/80/25/ec/93. pdf
Hamburg D, 1994, Education for conflict resolution, 18p. Reprinted from the annual report. Carnegie Corp. of New York, NY.
http://www.eric.ed.gov/ERICDocs/data/ericdocs2/content_storage_01/0000000b/80/21/de/f9. pdf
Bickmore K, 1999, Student conflict resolution, power sharing in schools, and citizenship education. Ontario institute for studies of education of the university of Toronto (OISE/UT).
http://www.eric.ed.gov/ERICDocs/data/ericdocs2/content_storage_01/0000000b/80/10/a9/1a. pdf
Otten E, 2000, Character education. ERIC Digest. ERIC Clearhouse för social studies/social sciense education Bloomington.
http://www.eric.ed.gov/ERICDocs/data/ericdocs2/content_storage_01/0000000b/80/2a/31/1b. pdf
Handledarens E-adress.
elisabet.malmstrom@bet.hkr.se
Lane-Garon P, 2001, Classroom and conflictmanagement – rethinking teacher preparation för ethical practice. Association of Teachers education. Califonia State University Fresno.
http://www.eric.ed.gov/ERICDocs/data/ericdocs2/content_storage_01/0000000b/80/0d/f8/66. pdf
Figurförteckning
Figur 1. Fri tolkning av Ahrenfeldts teori om lärande och utveckling, 2001.
I boken Förändrings som tillstånd behandlar Ahrenfeldt den rädsla som ofta förekommer i samband med förändrade tillstånd. Dennes beskrivning av sådana förhållanden har givit inspiration i upprättandet av figuren.
Figur 2. Fri tolkning av Maslowsbehovshierarki Figur 3. Kulturell integration – personlig tolkning Figur 4. Diskursfigur, Jonas Stjernqvist
Figur 5. Fri tolkning av Ahrenfeldt, 2001.
På förekommen anledning av jag valt att tolka Ahrenfeldts resonemang och därigenom vidareutvecklat en modell kring förhållningssätt vid kaotiska tillstånd. Ett annat perspektiv på oförenligheter ger vid handen ett annat utgångsläge när det kommer till försök att hantera alternativt lära sig något om fenomenet ifråga.