5.1 Resultatdiskussion
5.1.4 Slutsats
I denna studie har vi kommit fram till att lärares insatser i läsförståelseutvecklingen i klassrum i grundskolans lägre år kan ha en påverkan på elevers läsförståelseutveckling för hela livet. Studien visar att kraven på livslångt lärande samt den variation i elevun- derlaget innebär att läsförståelseundervisningen behöver i praktiken varieras och an- passas med olika metoder och material för att gynna alla elevers läsutveckling. Vår slutsats, stödd av lärarperspektivet i denna undersökning, är att läsförståelse är grun- den till allt lärande i och bortom skolan.
5.2 Metoddiskussion
Som tidigare nämnt har vi valt att kritiskt granska studiens urval, metod och datain- samling för att säkerställa tillförlitligheten och giltigheten. En intressant infallsvinkel hade därför varit om studiens omfång hade varit bredare. Vi är nyfikna på om resultatet hade blivit liknande eller om resultatet hade fått en bredare spridning med fler infor- manter. En annan intressant faktor för studien är att stor del av informanterna arbetar i samma årskurs, vilket leder till frågan om detta kan ha påverkat deras uppfattning? Dessutom var samtliga informanter bekanta för oss sedan tidigare, vilket också kan ha påverkat hur de svarade i intervjuerna. Möjligtvis skulle vi fått andra typer av svar om vi intervjuat personer vi inte haft en tidigare koppling till.
I studien använde vi ett observationsschema för att säkerställa att vi observerade det avsedda. Om vi inte hade använt oss av observationsschema är risken stor att vi fokuserat på fel saker och missat andra delar som kunnat vara värdefulla för studien. Vi upplevde att observationsschemat gav oss ett bra stöd och var lätt att följa. Att vi upplevde observationsschemat problemfritt kan bero på att vi utformade mallen nog- grant innan observationerna genomfördes. Eftersom vår studie utgick ur ett lärarper- spektiv valde vi att observera lärare i deras undervisning. Att observera en lärare med- för att även minderåriga elever observeras trots att fokus inte ligger på dem. När min- deråriga observeras blir de etiska övervägandena viktiga eftersom barnen inte valt att
32
vara med i studien. I vårt fall var enbart läraren i fokus vilket gjorde att vi inte upplevde detta som ett stort problem.
Vid datainsamlingen använde vi oss även av en intervjuguide (se bilaga 3). På lik- nande sätt som observationsschemat gav oss ett bra stöd, upplevde vi att intervjugui- den var till stor hjälp för att hålla fokus på studiens syfte. Vi tycker att intervjuguiden underlättade vid transkriberingen av empirin eftersom intervjuerna tydligt svarade på studiens forskningsfrågor utan att sväva iväg allt för mycket från ämnet. När vi genom- förde intervjuerna till studien utförde vi två enskilda intervjuer var och två intervjuer tillsammans. Vi tror att detta upplägg av intervjuer var positivt för vår studie samtidigt som vi ställer oss frågande till om resultatet skulle blivit annorlunda om vi genomfört samtliga intervjuer tillsammans. För oss kändes det som en trygghet att genomföra intervjuerna tillsammans men för informanterna finns det en risk att de kan känna sig mer utsatta.
5.3 Framtida forskning
Denna studie behandlar läsförståelse och utgår från ett lärarperspektiv. I framtida forskning anser vi att det skulle vara intressant att undersöka läsförståelseundervis- ning med digitala verktyg. Det skulle även vara intressant att studera hur elevernas läsförståelse påverkas av hemförhållanden. Vi är nyfikna på om man föräldrar läser för sina barn och om texter diskuteras hemma eftersom forskning pekar på att det kan ha stor betydelse för elevernas läsutveckling i skolan.
33
Litteraturförteckning
Ahlén, B., & Norberg, I. (2003). Läslust och lättläst: att förebygga och reparera läs- svårigheter och bevara läslusten. Lund: Bibliotekstjänst.
Barley, S. R. & Kunda, G. (2001). Bringing Work Back In. Organization Science, 12(1), 76-95. https://doi.org/10.1287/orsc.12.1.76.10122
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bråten, I. (2008). Läsförståelse − komponenter, svårigheter och åtgärder. I I. Bråten (Red.) Läsförståelse i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Chambers, A., & Chambers, A. (2011). Böcker inom och omkring oss. Huddinge: X Publishing.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research methods in education. Lon- don: Routledge.
Davey, B. (1983). Think aloud: Modelling the cognitive process of reading compre- hension. Journal of reading, 27 (1), 44–47.
Eckeskog, H. (2015). Läsa och förstå: arbete med läsförståelse i tidig läs- och skrivin- lärning. Lund: Studentlitteratur.
Elwér, Å. (2017). Läsförståelse genom högläsning. Hämtad 2019-04- 30 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/F%C3%B6rskoleklass/030_tidig-lasundervis-
ning/del_05/Material/Flik/Del_05_MomentA/Artiklar/M30_F- 3_05A_01_h%C3%B6gl%C3%A4sning_slutgiltig.docx
Fangen, K. (2005). Deltagande observation. Malmö: Liber ekonomi.
Gough, P. B., & Tunmer, W.E. (1986). Decoding reading and reading disability. Re- medial and special education, 7, 6−10.
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvanti- tativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Ingemansson, M. (2016). Lärande genom skönlitteratur. Djupläsning, förståelse, kunskap. Lund: Studentlitteratur.
34
Jönsson, K. (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i års- kurs F-3. Lärarutbildningen, Malmö högskola, Malmö.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Stu- dentlitteratur.
Lindö, R. (2005). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur. Molloy, G. (2018). Läsloggar - ett tankeredskap. Hämtad 2019-05-02
från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grund- skola/000_Samtal-om-text/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artik- lar/M0_1-9_04A_01_Lasloggen-ett%20tankeredskap.docx
Mullis, I.V.S., Kennedy, A.M., Martin, M.O. Sainsbury, M. (2006). PIRLS 2006 As- sessment Framework and Specifications 2nd Edition. Chestnut Hill, MA: Boston College.
NRP. (2000). The national reading panel report. Teaching children to read: an evi- dence based assessment of the scientific research literature on read-
ing and its implications for reading instruction. Washington D.C.: National In- stitute of Child Health and Human Development (NICHD).
Oakhill, J., Cain, K. & Elbro, C. (2018). Läsförståelse: insikt och undervisning. Stock- holm: Liber.
Persson, U. B. (1994). Reading for Understanding. An Emperical Study of the Meta- cognition of Reading Comprehension. Diss., Linköping: Linköping Studies in Ed- ucation and Psychology No 41.
Persson, U. B. (2016). Läsförståelse - en förunderlig process. I T. Alatalo (Red.). Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups.
Reichenberg, M. & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur och kultur.
Skolverket (2007). PIRLS 2006. Läsförmåga hos elever i årskurs 4 – i Sverige och i världen. Rapport nr 305. Stockholm: Skolverket.
35
Skolverket. (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförstå- else och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Rapport 352. Stock-
holm: Fritzes.
Skolverket (2016). Svenska elever bättre i PISA. Hämtad 2019-05-10
från https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmed- delanden/2016-12-06-svenska-elever-battre-i-pisa
Skolverket. (2017). Kommentarsmaterial till kursplanen i svenska. Hämtad 2019- 04-24 från https://www.skolverket.se/down-
load/18.6bfaca41169863e6a65cbd0/1553967463681/pdf3808.pdf
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i grund- skolan. Hämtad 2019-05-14 från https://www.skolverket.se/undervis-
ning/grundskolan/bedomning-i-grundskolan/bedomningsstod-i-amnen-i- grundskolan/bedomningsstod-svenska-svenska-som-andrasprak-grundskolan Snow, C. E., Burns, S. & Griffin, P. (1998). Preventing Reading Difficulties in Young
Children. Washington: National University Press.
Sterner, G & Helenius, O. (2018). Lässvårigheter och lärande i matematik. Hämtad 2019-04-24 från https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/name/P03WCPLAR101915
SVT. (2019). Läsning bland barn minskar – mycket annat som konkurrerar. Häm- tad 2019-05-14 från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/lasning-bland-barn- minskar
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (s.256–278). Stock- holm: Liber
Tjora, A. (2012). Från nyfikenhet till systematisk kunskap: kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
36
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2019-04-17 från https://www.vr.se/down-
load/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forsknings- sed_VR_2017.pdf
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: lässtrategier och studietek- nik. Stockholm: Natur och kultur.
Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Diss. Stock- holm: Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Zetterquist, U. E. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
37
Bilaga 1
Information om undersökning av lärares syn på läsförstå-
else och dess tillämpning i praktiken
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Vi heter Camilla Peldan och Towe Grön- ros och läser sista terminen på grundlärarprogrammet F-3 på Mälardalens Högskola. Det är nu dags för oss att skriva vårt sista självständiga arbete och vi vill gärna ha din hjälp. Syftet med studien är att undersöka vad grundlärare F-3 har för syn på läsförståelse och hur de arbetar med läsförståelse i praktiken. Studien utgår från ett lärarperspektiv och vi vill därför intervjua dig för att ta del av dina erfarenheter och kunskaper.
Vi har tänkt oss att intervjua sex grundlärare från olika årskurser och olika skolor. Urvalet har skett utifrån varierande geografiska lägen i Västmanland för att få en bredd i undersökningen. Intervju- erna förväntas ta cirka 40–60 minuter och kommer att äga rum på er skola om inget annat önskas. Studien utgår ifrån de forskningsetiska principerna vilket innebär att både du som respondent och skolan är anonym i undersökningen. Vidare kommer materialet från intervjun endast användas till denna studie. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst av- bryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA. Ytterligare upplysningar om studien lämnas på begäran.
Hör av er senast 12/4-19 så vi kan boka in tider som passar oss alla.
Varma hälsningar Camilla och Towe
Kontaktuppgifter: Camilla Peldan
E-post: xxx@student.mdh.se Towe Grönros E-post:xxx@student.mdh.se Handledare: Annaliina Gynne
Ort/Datum 2019-02-25 Västerås Studentens underskrift
Camilla Peldan
Ort/Datum 2019-02-25 Västerås Studentens underskriftTowe Grönros__
38
Bilaga 2
Information om undersökning av lärares syn på läsförstå-
else och dess tillämpning i praktiken
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Vi heter Camilla Peldan och Towe Grön- ros och läser sista terminen på grundlärarprogrammet F-3 på Mälardalens Högskola. Det är nu dags för oss att skriva vårt sista självständiga arbete och vi vill gärna ha din hjälp. Syftet med studien är att undersöka vad grundlärare F-3 har för syn på läsförståelse och hur de arbetar med läsförståelse i praktiken. Studien utgår från ett lärarperspektiv och vi vill därför observera och intervjua dig för att ta del av dina erfarenheter och kunskaper.
Vi har tänkt oss att observera två grundlärare och intervjua sex grundlärare från olika årskurser och olika skolor. Urvalet har skett utifrån varierande geografiska lägen i Västmanland för att få en bredd i undersökningen. Intervjuerna förväntas ta cirka 40–60 minuter och kommer att äga rum på er skola om inget annat önskas. Observationen genomförs under ett lektionstillfälle där läsförståelse behandlas.
Studien utgår ifrån de forskningsetiska principerna vilket innebär att både du som respondent och skolan är anonym i undersökningen. Vidare kommer materialet från intervjun endast användas till denna studie. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst av- bryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Under- sökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutvers- ion läggs ut på databasen DiVA. Ytterligare upplysningar om studien lämnas på begäran.
Hör av er senast 12/4–2019 så vi kan boka in tider som passar oss alla.
Varma hälsningar Camilla och Towe
Kontaktuppgifter: Camilla Peldan
E-post: xxx@student.mdh.se Towe Grönros E-post: xxx@student.mdh.se Handledare: Annaliina Gynne
Ort/Datum 2019-02-25 Västerås Studentens underskrift
Camilla Peldan
Ort/Datum 2019-02-25 Västerås Studentens underskriftTowe Grönros__
39
Bilaga 3
Intervjufrågor
Uppstartsfrågor:
- Hur länge har du arbetat som grundlärare?
- Hur länge har du varit på din nuvarande arbetsplats? - Vilken årskurs arbetar du i?
- Kan du berätta lite om din klass? Läsförståelse:
- Vad tänker du på när jag säger en god läsutveckling? - Hur ser du på läsförståelse?
- Vad anser du det betyder att förstå en text?
- Varför tycker du att det är viktigt att arbeta med elevernas läsförståelse? Läsförståelseundervisning:
- Vilka metoder använder du dig av i arbetet med läsförståelse? - Hur organiserar du din läsförståelseundervisning?
- Hur ofta fokuserar du på läsförståelse i undervisningen?
- Hur fördelas läsförståelseundervisningen på helklass, halvklass och mindre grupper?
Stöd och anpassningar:
- Finns det någon samverkan mellan personal på skolan med läsförståelse? - Om du hade mer resurser och tid, hur skulle du lägga upp undervisningen för
att gynna elevernas läsförståelse? - Hur arbetar du med anpassningar?
- Hur arbetar du med elever som har svårigheter med läsförståelse? Bedömning och dokumentation:
- Hur undersöker du om eleverna förstår det lästa? - Hur bedömer du elevernas läsförståelse?
- Hur dokumenteras elevernas läsförståelse? Forskning:
- Har du genomgått någon kompetensutvecklande utbildning om läsförståelse? - Hur får du information och kunskap om nyheter gällande läsförståelse?
40
Bilaga 4
Observationsschema
Årskurs: Antal elever i klassen: Närvarande elever: Datum: Metoder - Vad gör dem? - Aktiviteter Uppdelning - Enskilt - Par - Grupp - Helklass Hur gör dem det?
- Samtala - Diskussion - Läsuppgifter - Skrivuppgifter - Rita en bild Tidsåtgång Individanpassningar Mål - Tydliggörs de för eleverna? Material - Läsebok - Svenska bok - Läsförståelsebok - Tematiskt - Högläsningsbok Övrigt