Hypotesen i detta arbete var att ett mikroelnät för ett kontors- och bostadsområde med gemensam anslutningspunkt, solelproduktion och batterilager är mer lönsamt än för motsvarande område med separata anslutningspunkter per respektive fastighet. Slutsatsen är att denna hypotes stämmer enligt de resultat som framkommit i denna studie. Mikroelnätet har i studien framförallt visat sig minska kostnader relaterade till effekttoppar och fasta månadsavgifter i så hög grad att de investeringar som mikroelnätet medfört har varit lönsamma att genomföra. Vidare har kunnat konstaterats att en större mängd solcellsgenererad el stannar kvar inom
mikroelnätsområdet än vad var fallet för de enskilda fastigheterna. Även om denna mängd el inte var stor kan fördelar under andra omständigheter där överskottet från enskilda fastigheter är större beträffande genererad solel antas leda till ännu större lönsamhet för en investering i mikroelnät med solceller. Speciellt är en solcellsinvestering lönsam i kombination med investeringen i ett mikroelnät ifall reellt elpris ökar till 6% per år. På liknande sätt är batterilagrets lönsamhet kopplad till elpris och solelsöverskott. I denna studie utgjorde bristen på solelsöverskott att batterilagret resulterade i att inte vara lönsamt. I kommande studier föreslås därför att undersökas vad utfallet beträffande batterilagers lönsamhet skulle vara under liknande förhållande men vid ett större solelsöverskott. Vidare föreslås ytterligare studier av investering i mikroelnät med andra typer av funktioner och storleksförhållande mellan funktioner för att dra ytterligare slutsatser om när införandet av ett mikroelnät är som mest lönsamt. Beträffande de juridiska aspekterna finns anledning att se över definitioner av vissa begrepp som idag är oklara även för energimyndigheten och energimarknadsinspektionen och som direkt styr lönsamheten genom att avgöra gränser för exempelvis energiskatt och stöd till solcellsinvesteringar. Slutligen har denna studie visat på fördelar med mikroelnät som inte kan komma samhället till godo på grund av rådande svensk lagstiftning angående koncessionsplikt. Därav finns anledning att se över denna lagstiftning för att möjliggöra mikroelnäts utveckling på ett sätt att inrättandet är möjligt ifall fördelarna överväger kostnader och eventuella olägenheter.
7 Referenser
1. International Energy Agency. Transition to Sustainable Bildings- Strategies and Opportunities
to 2050. Paris : IEA, 2013. ISBN:978-92-64-20241-2.
2. EPBD. Directive 2010/31/EU of the European Parlieament and of the council of 19 May 2010 on the energy performance of buildings (recast). Official Journal of the European Union. 2010, 18.06.10.
3. Kayo, G, Hasan, A och Siren, K. Energy sharing and matching in different combinations of
buildings, CHP capacities and operation strategy. Aalto : Aalto University School of Engineering,
2014.
4. REN21. Renewables 2017 Global Status Report. Paris : REN21 Secretariat, 2017. ISBN 978-3-9818107-6-9.
5. Bullich-Massagué, E. Díaz-González, F. Aragüés-Peñ. Microgrid clustering architectures. Barcelona : Universitat Politècnica de Catalunya ETS d’Enginyeria Industrial de Barcelona, 2018. 6. Planas, E. Andreu, J. Ignacio Gárate, J. Martínez de Alegría, I. Ibarra, E. AC and DC
technology in microgrids: A review. Bilbao : University of the Basque Country UPV/EHU, 2015.
7. Parhizi, S. Lofti, H., Khodaei, A. och Bahramirad, S. State of the Art in Research on
Microgrids: A Review. Denver : University of Denver, 2015.
8. Patrao, I. Figueres, E. Garcerá, G. González-Medina, R. Microgrid architectures for low
voltage distributed generation. Valencia : Universidad Politécnica de Valencia, 2014.
9. Ali Memon, A. Kauhaniemi, K. A critical review of AC Microgrid protection issues and
available solutions. Vaasa : University of Vaasa, 2015.
10. Quashie, M. Bouffard, F. Bouffard, C. Jassim, R. Joós, G. On bilevel planning of advanced
microgrids. Montreal : McGill University, Montreal, 2018.
11. Armendáriz, M. Heleno, M. Cardoso, G. Cardoso, S. Stadler, M. Nordström, L. Coordinated
microgrid investment and planning process considering the system operator. Stockholm : KTH
Royal Institute of Technology, 2017.
12. Statens Offentliga Utredningar. Mindre aktörer i energilandskapet. Stockholm : Norstedts Juridik, 2018. ISBN 978-91-38-24764-8.
13. Gåverud, H. Sernhed, K. Koncessionsplikten – i kollision med utbyggd mikroproduktion. Stockholm : Elforsk, 2014.
14. Svensk Solenergi. Energiskatte- och momsregler för solelproducenter. [Online] Svensk Solenergi, den 11 07 2017. [Citat: den 09 02 2018.] http://svensksolenergi.se/nyheter/nyheter-2017/energiskatte-och-momsregler-foer-solelproducenter.
15. Energimyndigheten. Stöd till solceller. Energimyndigheten. [Online] den 08 01 2018. [Citat: den 22 02 2018.] http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/solceller/stod-till-solceller/.
16. Skärvard, P. och Olsson, J. Företagsekonomi 100. Malmö : Liber, 2011. Upplaga 15:1. 17. HOMER energy. Total Net Present Cost. HOMER energy. [Online] den 21 02 2018. [Citat: den 21 02 2018.]
https://www.homerenergy.com/products/pro/docs/3.11/total_net_present_cost.html. 18. HOMER energy. Levelized Cost of Energy. HOMER energy. [Online] den 21 02 2018. [Citat: den 21 02 2018.]
https://www.homerenergy.com/products/pro/docs/3.11/levelized_cost_of_energy.html. 19. Rydberg, Peter. Specialist NCC. Mejlkontakt. den 24 04 2018.
20. BELOK. BELOK LCC. [Online] BELOK. [Citat: den 28 04 2018.] http://www.belok.se/lcc/. 21. Upphandlingsmyndigheten. Generell kalkyl. Upphandlingsmyndigheten. [Online] den 23 11 2016. [Citat: den 24 04 2018.] https://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/lcc/lcc-kalkyler/generell-kalkyl/.
22. Solna kommun. Detaljplan för del av Kv. Startboxen m fl inom stadsdelen Järva i Solna stad. Solna : Solna Stad, den 01 06 2017. P17/7. BND 2015:136.
23. Svebyprogrammet. Brukarindata bostäder, Version 1.o. Stockholm : Sveby (Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader), 2012.
24. Svebyprogrammet. Brukarindata kontor, Version 1.1. Stockholm : Sveby (Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader), 2013.
25. Bengtsson, Anna. Malmsten, Jon. Förstudie: Solceller. Stockholm : Solkompaniet, 2015. 26. Malmsten, Jon. Solkompaniet. Solceller på tak, Möjligheter och fallgropar. BELOK. [Online] den 02 02 2018. [Citat: den 02 02 2018.] http://belok.se/handbok-solceller-pa-tak/.
27. John Justo, J. Mwasilu, F. Lee, J. Jung, J-W. AC-microgrids versus DC-microgrids with
distributed energy resources: A review. Seoul : Dongguk University-Seoul, 2013.
28. Ekelund, Fredrik. Kvalificerad specialist NCC. Konsultation via mejl, telefon och Skype 23-02
till 23-05. 2018.
29. Schmied, Hannes. Teknisk specialist, NCC. Styrgruppsmöte. den 08 01 2018.
30. Fahlén, E. Johansson, N. Jansson, M. Grill, E. Energilagring för en ökad användning av
solenergi - En fallstudie för tre svenska kontorshus. Göteborg : Energimyndigheten, 2017.
31. LAZARD. Lazard´s levelized cost of storage analysis - version 3.0. New York : LAZARD, 2017. 32. Nordström, Lars. Professor kommunikation och styrning i elkraftsystem KTH. Mejlkontakt. den 19 01 2018.
33. Armendariz Perez., Mikel. PhD Electrical Engineering. Mejlkontakt. den 19 01 2018. 34. Hittinger, E. Wiley, T. Kluza, J. Whitacre, J. Evaluating the value of batteries in microgrid
electricity systems using an improved Energy Systems Model. Rochester : Rochester Institute of
Technology, 2014.
35. Statens offentliga utredningar. Bättre kontakt via nätet - Betänkande av
Nätanslutningsutredningen. Stockholm : Fritzes Offentliga Publikationer, 2008. ISBN
978-91-38-22914-9.
36. Hellener, Jessica. Bolagsjurist NCC. Korrespondens via Elly Höijer, chefsjurist, NCC 30-01 till
24-05. 2018.
37. Stuns energi. Solel i flerbostadshus - En rapport om förutsättningar för att sälja solel. [Online] 2017. [Citat: den 10 04 2018.]
http://stunsenergi.se/wp-content/uploads/2017/05/Informationsrapport-Solel-i-flerbostadshus.pdf. 38. Höijer, Elly. Chefsjurist, NCC. Möte och meijlkontakt 30-01 till 24-05. 2018. 39. Konsumenternas energimarknasbyrå. Kollektivmätning. Konsumenternas
energimarknadsbyrå. [Online] den 10 04 2018. [Citat: den 10 04 2018.]
40. Konsumenternas Energimarknadsbyrå. Höjd energiskatt från 1 januari 2018.
Konsumenternas Energimarknadsbyrå. [Online] den 22 02 2018. [Citat: den 22 02 2018.]
http://www.energimarknadsbyran.se/El/El-nyheter/Kategorier/2017/Hojd-energiskatt-1-januari-2018/.
41. Sjöström, Linn. arbetar med finansiering av forskning på solenergiområdet på enheten för Hållbar el, Energimyndigheten. Mejlkontakt. den 22 05 2018.
42. Lindegren, Lotta. Installationsledare, NCC. Mejlkontakt 05-03 till 19-04. 2018.
43. Millinger, Mattias. Certifierad Uppdragsledare, NCC. Konsultation 08-01 till 25-05. 2018. 44. Stridh, B. Hur räknar man ut yta och verkningsgrad för solceller? Bengts nya villablogg. [Online] den 13 06 2017. [Citat: den 09 02 2018.]
http://bengtsvillablogg.info/tag/verkningsgrad/.
45. Adamsson, Bo. Hidemark, Bengt. Utformning av lågenergihus. Statens råd för byggnadsforskning. Stockholm : Spångbergs Tryckerier, 1986. ISBN 91-540-4471-5.
46. Stridh, B. och Larsson, D. Investeringskalkyl för solceller. Stockholm : Energimyndigheten, 2017. Rapport 2017:02.
47. Asserup, C. och Grettve, S. Produktionskostnader för el från solceller i Sverige -
Intervjustudie med solcellsbyggare under 2017. Eskilstuna : Energimyndigheten, 2017. ISSN
1403:1892.
48. Afeiche, Elias. Teknisk säljingenjör – mikronätslösningar, ABB. Mejlkontakt. den 22 03 2018. 49. Larsson, Robert. Nya & gamla valutakurser. RL.se. [Online] den 22 02 2018. [Citat: den 22 02 2018.]
50. Vattenfall Eldistribution. Ny och tillfällig anslutning. Vattenfall. [Online] den 06 02 2018. [Citat: den 06 02 2018.]
https://www.vattenfalleldistribution.se/foretag/el-till-51. Häger, O. Ekonomiska och tekniska möjligheter med batterilager En lönsamhetsstudie av
batterilager i solcellsförsedda kontorsbyggnader. Uppsala : Uppsala Universitet, 2017. ISSN:
1650-8319, UPTEC STS17 016.
52. Muoio, Danielle. Everything we know about Tesla’s massive commercial battery, the Powerpack. Business Inside Nordic. [Online] den 11 11 2016. [Citat: den 12 03 2018.]
http://nordic.businessinsider.com/tesla-powerpack-2-commercial-battery-facts-features-2016-11?r=US&IR=T.
53. Jürgens, Jörn. Director, Energy Storage Systems (EMEA) LG Chem Europe GmbH.
Mejlkontakt. den 03 05 2018.
54. Konsumenternas Energimarknadsbyrå. Nät- och elhandelsavtal. Konsumenternas
Energimarknadsbyrå. [Online] den 22 02 2018. [Citat: den 22 02 2018.]
http://www.energimarknadsbyran.se/El/Dina-avtal-och-kostnader/Sektionssida/Nat--och-elhandelsavtal/.
55. Vattenfall. Elavtal för verksamheter med medelstor förbrukning på 150 000 kWh/år - 2 GWh/år. Vattenfall. [Online] den 16 02 2018. [Citat: den 16 02 2018.]
https://www.vattenfall.se/foretag/elavtal/medelstor-forbrukning/.
56. Svenska Kraftnät. Om Nätområden.se. Svenska Kraftnät. [Online] den 22 02 2018. [Citat: den 22 02 2018.] https://www.natomraden.se/om.
57. Vattenfall Eldistribution. Elnätspriser. Vattenfall. [Online] den 16 02 2018. [Citat: den 16 02 2018.] https://www.vattenfalleldistribution.se/foretag/el-till-verksamheten/elnatspriser/. 58. —. Tariffer för småskalig elproduktion / 2018. Vattenfall. [Online] den 01 01 2018. [Citat: den 16 02 2018.] https://www.vattenfalleldistribution.se/globalassets/foretag/el-till-fastigheten/elnatspriser/tariffer-for-smaskalig-elproduktion-soder-2018---2.pdf.
59. Skatteverket. Energiskatt på el. Skatteverket. [Online] den 22 02 2018. [Citat: den 22 02 2018.]
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/skatter/punktskatter/energiskatter/ene rgiskattpael.4.15532c7b1442f256bae5e4c.html.
60. Konsumenternas Energimarknadsbyrå. Välja fast eller rörligt elpris? Konsumenternas
Energimarknadsbyrå. [Online] den 22 02 2018. [Citat: den 22 02 2018.]
http://www.energimarknadsbyran.se/El/Dina-avtal-och-kostnader/Sektionssida/Valja-fast-rorligt-elpris/.
61. Vattenfall. Prishistorik över Rörligt elpris. Vattenfall. [Online] den 16 02 2018. [Citat: den 16 02 2018.] https://www.vattenfall.se/elavtal/elpriser/rorligt-elpris/prishistorik/.
62. —. Frågor och svar om Elpriser och avtal. Vattenfall. [Online] den 16 02 2018. [Citat: den 16 02 2018.] https://www.vattenfall.se/elavtal/fragor-och-svar/.
63. —. Vi har gjort det enkelt för dig! Vattenfall. [Online] den 16 02 2018. [Citat: den 16 02 2018.] https://www.vattenfall.se/foretag/elavtal/liten-forbrukning/bli-kund/.
64. —. Mikroproduktion – sälj din överskottsel. Vattenfall. [Online] den 16 02 2018. [Citat: den 16 02 2018.] https://www.vattenfall.se/solceller/salj-din-overskottsel/.
65. Bixia. Snabbare höjning av elpriset – enligt elbolaget Bixias långtidsprognos. Bixia. [Online] den 11 05 2015. [Citat: den 25 04 2018.]
https://www.bixia.se/om-bixia/press/nyheter/2015/snabbare-hojning-av-elpriset.
66. International Energy Agency. Nordic Energy Technology - Cities, flexibility and pathways to
carbon-neutrality. Paris : IEA, 2016. ISBN: 978-92-64257-66-5.
67. Energimyndigheten. Kvotpliktig. Energimyndigheten. [Online] den 03 07 2017. [Citat: den 25 04 2018.]
68. —. Om elcertifikatsystemet. Energimyndigheten. [Online] den 03 07 2917. [Citat: den 25 04 2018.]
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/elcertifikatsystemet/om-elcertifikatsystemet/.
69. —. Kvotnivåer. Energimyndigheten. [Online] den 03 07 2017. [Citat: den 25 04 2018.] http://www.energimyndigheten.se/fornybart/elcertifikatsystemet/kvotpliktig/kvotnivaer/. 70. —. CESAR. Energimyndigheten. [Online] den 25 04 2018. [Citat: den 25 04 2018.] https://cesar.energimyndigheten.se/WebPartPages/AveragePricePage.aspx.
71. Boverket webredaktionen. Energikrav. Boverket. [Online] den 03 07 2017. [Citat: den 17 01 2018.] https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/energikrav/.
72. Swedish Green Buildinig Council. Miljöbyggnad 3.0 - Bedömningskriterier för nyproduktion. [Online] den 10 05 2017. [Citat: den 08 05 2018.] https://www.sgbc.se/docman/bgo-2014/947-3-0-mb-nyproduktion-170510-vers-170915/file.
73. Andersson, Andreas. Fastighetsutvecklare, NCC. Möte. den 16 04 2018.
74. Alvehag, K. Werther Öhling, l. Östman, K. Broström, E. Strömbäck, E. Åtgärder för ökad
efterfrågeflexibilitet i det svenska elsystemet. Eskilstuna : Energimarknadsinspektionen, 2016. Ei
R2016:15.
75. HOMER-energy. Battery Control (discharge, charge, & operate as desired). HOMER-energy. [Online] den 25 08 2016. [Citat: den 18 05 2018.]
http://usersupport.homerenergy.com/customer/en/portal/articles/2187044-battery-control-discharge-charge-operate-as-desired-.
BILAGA A
Mått för kvarteret Herrjärva enligt detaljplanen. Herrjärva
Area, m2 Höjd ovan mark, m Volym ovan mark, m3 Våningar ovan mark Atemp, m2
Centrum 1 87 28 2436 6 522 Centrum 2 325 30 9750 7 2275 Centrum 3 3572 36 128592 8 28576 Centrum 4 1087 29,5 32067 7 7609 Centrum 5 187 23,5 4395 6 1122 Total centrum 5258 177239 40104 Bostäder 1 105 12,5 1313 2 210 Bostäder 2 257 27 6939 8 2056 Bostäder 3 567 32,5 18428 10 5670 Bostäder 4 100 12 1200 2 200 Total Bostäder 1029 27879 8136 Total Herrjärva 6287 205118 48240
Mått för kvarteret Vågrummet enligt detaljplanen. Vågrummet
Area, m2 Höjd ovan mark, m Volym ovan mark, m3
Våningar ovan mark Atemp, m2 Bostäder 1 158 29,0 4588 7 1106 Bostäder 2 635 31,0 19685 9 5715 Bostäder 3 374 21,0 7854 6 2244 Bostäder 4 354 27,0 9558 8 2832 Bostäder 5 102 13,0 1326 2 204 Bostäder 6 447 33,5 14975 10 4470 Bostäder 7 101 13,0 1313 2 202 Bostäder 8 443 26,0 11518 6 2658 Bostäder 9 626 22,5 14085 5 3130 Totalt bostäder 3240 84901,82 22561
Mått för kvarteret Femöringen enligt detaljplanen. Femöringen
Area, m2 Höjd ovan mark, m Volym ovan mark, m3 Våningar ovan mark Atemp, m2
Centrum 1 740 36,5 27010 8 5920 Centrum 2 564 32,9 18556 7 3948 Total Centrum 1304 45566 9868 Bostäder 1 771 22,0 16962 5 3855 Bostäder 2 143 22,0 3146 5 715 Bostäder 3 507 29,0 14703 7 3549 Bostäder 4 596 34,0 20264 10 5960 Total Bostäder 2017 55075 14079 Total Femöringen 3321 100641 23947
Totala mått för hela delen av Kv Startboxen vilket är det undersökta området i Järva. Hela delen av Kv Startboxen = Det undersökta området i Järva
Fotavtryck Area, m2 Volym ovan mark, m3 A-temp, m2 Total Herrjärva Centrum 5258 177239 40104 Total Herrjärva Bostäder 1029 27879 8136
6287 205118 48240
Totalt Vågrummet Bostäder 3240 84902 22561
Total Femöringen Centrum 1304 45566 9868 Total Femöringen Bostäder 2017 55075 14079
3321 100641 23947
Total Centrum 6562 222805 49972
Total Bostäder 6286 167856 44776
BILAGA B
Effekter för B11
För fastighet B11 kommer de flesta data beträffande fastighetsel från energiberäkningar i IDA ICE. Bostadsfastigheten har där simulerats utifrån den projekterade byggnaden. Markeringar i grönt nedan visar vilka effekter som adderats. Pumpar för värme har bestämts utifrån effektdata för de vita områdena dvs effekttillägg VVC-förlust och vädring, tillägg köksventilation samt tappvarmvatten. Fördelning av energi över dygnens timmar beträffande värmekabel för issmältning, fastighetsbelysning samt för hushållsel har utförts utifrån uppskattningar konsulterade med specialister. Schablon för hushållsel har hämtats från Sveby (23).
Fastighetsel Hushållsel Pumpar kyla, kW Effekt för komfortkyla lokaler, kW Schablon Sveby Effekt uppvärmning från IDA, kW Pumpar värme, kW
Effekt tillägg VVC-förlust och vädring, kW Tillägg köksventilation, kW Tappvarmvatten, kW Effekt för fläktar, kW Effekt värmekabel issmältning, kW Fastighetsbelysning och hissar, kW
Total veckoenergi = Atemp * schablon (30kWh/m2) /antal veckor per år (52,15), Schablonen för hushållsel fördelades enligt följande veckoschema
Lördag-Söndag 0-6 0,1*X 7 timmar 7-9 0,3*X 3 timmar 10-16 0,4*X 7 timmar 17-21 0,8*X 5 timmar 22-23 0,4*X 2 timmar Måndag-Fredag 0-6 0,1*X 7 timmar 7-9 0,4*X 3 timmar 10-16 0,3*X 7 timmar 17-20 1*X 4 timmar 21-22 0,5*X 2 timmar 23 0,3*X 1 timme =>
Effekter för K11K12
För den projekterade byggnadsenheten K11K12 kommer de flesta effektdata beträffande fastighetsel från simuleringar i IDA ICE. Bostadsfastigheten har där simulerats utifrån den projekterade byggnaden. Markeringar i grönt nedan visar vilka effekter som adderats. El till pumpar bestämts utifrån effektdata för de vita områdena dvs frikyla borrhål, total effekt komfortkyla samt total effekt uppvärmning. Fördelning av energi över dygnens timmar beträffande avisning och invändig takavvattning, fastighetsbelysning och hissar har utförts utifrån uppskattningar konsulterade med specialister. Detsamma gäller för verksamhetselen där schabloner har hämtats från Sveby (24).
Fastighetsel Verksamhetsel
Effekt för tappvarmvatten
Schablon Sveby Fläktel / HVAC aux,
W Tillägg kök Pumpar, W Frikyla från borrhål, W Total effekt komfortkyla, W Total effekt uppvärmning, W Belysning utomhus, W Invändig takavvattning och avisning av brunnar Hissar med belysning El till värmepump, W
Tappvarmvatten beräknades enligt schablon från Svebyy samt tidsmässiga antagande om att denna energi fördelas över arbetstimmarna kl 8-17.
Den energi som går åt till utomhusbelysning har fördelats över de mörka timmarna under året enligt följande tabell.
Månad Dagar Timmar mörker Klockan Mörka timmar per månad
Januari 31 18 15(-)9 558 Februari 28 16 16(-)8 448 Mars 31 14 17(-)7 434 April 30 11 19(-)6 330 Maj 31 8 21(-)5 248 Juni 30 6 22(-)4 180 Juli 31 7 21(-)4 217 Augusti 31 10 20(-)6 310 September 30 12 19(-)7 360 Oktober 31 15 16(-)7 465 November 30 17 15(-)8 510 December 31 18 15(-)9 558 4618
Invändig takavvattning för K11K12 uppgår till 660kWh/år och har fördelats över årets kallaste månader december till februari, vilket utgör 21600 timmar och således 305,56 kW per dessa timmar.
Hissar har uppskattats vara som mest aktiva under morgonen, lunchen och vid hemgång på eftermiddagen. Följande timmar har då beräknats som 100%: 7-9, 11-13 samt 15-17. Övriga arbetstimmar har beräknats som 30% av denna maxaktivitet.
Semesterjusteringar för verksamhetsel i kontorsfastigheten utfördes enligt följande
• V24-25 85% • V36 75% • V27 65% • V28-30 50% • V31 65% • V32 75% • V33 85% • Övriga veckor 107.5%
Vid NCC´s projektering av kontorsfastigheterna K11 och K12 beträffande servissäkring, hade kök och pentry inkluderats som ett tillägg utöver Svebys schablon för verksamhetsel. Detta gav stort utslag på toppeleffekten. Justeringar utifrån Sveby utfördes i denna studie för att åtgärda skillnaden i förhållande till denna projektering av servissäkring. Tillägg för belysning vid drift sattes till 15V/m2. El till apparater vid drift sattes till 500W/m2. El till apparater ej i drift sattes till 59W/m2 och tappvarmvatten sattes till 25kWh/m2 och år. Ytan för kök skattades till 250m2 för K12 som var den fastighet där beräkningarna i studien inte stämde med de projekterade resultaten.
Följande effekter och fördelning beräknades utifrån dessa antaganden:
• Tappvarmvattnets effekt beräknades till 250m2x25 kWh/m2/ (40 timmar i veckan under 52,15 veckor). => 250x25/(40x52,15)= 3,0kW, Detta
fördelades på varje dag måndag-fredag 7-15)
• Belysning drift fördelades som 15x250 W varje dag måndag-fredag 7-15. • El till apparater vid drift fördelades över varje dag måndag-fredag 7-15
enligt följande: o kl 7:00 – 200x250W o kl 8:00 – 300x250W o kl 9:00 – 400x250W o kl 10:00 – 500x250W kl 11:00 – 500x250W o kl 12:00 – 500x250W o kl 13:00 – 400x250W o kl 14:00 – 300x250W
• Övrig tid räknas som ej drift och är således 250x50 W • Summerad effekt i kök
o kl 15-23.59 och 0-6.59 50x250=12,5kW
o kl 7:00 3,0+215x250=56,75kW
o kl 8:00,14:00 81,75 kW o kl 9:00,13:00 106,75 Kw
BILAGA C
Solcellsinstallationer
Tabellen visar beräkningar i Excel av solcellsareor och installerade effekter. Dessutom undersöktes den vägda effekten utifrån Bengt Strids tabell nedan.
Figuren ovan visar hur lutning och väderstreck påverkar produktionen av solel enligt uppgifter från Bengts villablogg: http://bengtsvillablogg.info/fakta-solceller/ Inlägg från 2013-04-12. Hämtad 2018-01- 31.
En vinkel på solcellerna sattes till 5 grader utifrån grovt antagande om att högsta höjden på en lutad solcellsmodul resulterade i en minskad användbar takyta för solceller motsvarande 3 gånger denna höjd. Denna yta motsvarade solcellsmodulens uppskattade skuggning av taket. Förlusten i
Mått från Revit Grova solytor från Revit, m2 Andel procent solpaneler
Solpanelsarea Azimut Horizontell vinkel
Total solpanelsarea per fastighet
Solpanelsareor per fastighet med samma azimut och horisontalvinkel
Verkningsgrad Effekt, kW Effektprocent beroende på plats, azimut och lutning (tabell) Vägd effekt, kW Vägd effekt per fastighet, kW Takyta per kW vägd effekt B11 245 80% 196 -22,2 5 196 196 17% 33 86% 29 29 8,5 K11 860 80% 688 -20 5 688 688 17% 117 86% 101 101 8,5 K12 318 80% 254 -22,2 5 254 17% 43 86% 37 8,5 1016 80% 813 -28 5 813 17% 138 85% 117 8,7 777 90% 699 -28 90 1766,5 699 17% 119 73% 87 241 9,0 B21 204 80% 163 -20 5 17% 0 86% 0 110 80% 88 -20 5 17% 0 86% 0 113 80% 90 -20 5 341,6 342 17% 58 86% 50 50 8,5 B22 414 80% 331 -20 5 331 17% 56 86% 48 8,5 66 80% 53 -22,2 5 384 53 17% 9 86% 8 56 8,5 B23 154 80% 123 -22,2 5 17% 0 86% 0 206 80% 165 -22,2 5 288 288 17% 49 86% 42 42 8,5 K31 265 80% 212 -20 5 17% 0 86% 0 417 80% 334 -20 5 545,6 546 17% 93 86% 80 80 8,5 B31 241 80% 193 -20 5 17% 0 86% 0 168 80% 134 -20 5 17% 0 86% 0 99 80% 79 -20 5 406,4 406 17% 69 86% 59 59 8,5 B32 0 80% 0 -20 5 0 0 17% 0 86% 0 0 4616,1 785 658
Kostnader för drift och underhåll beträffande solceller
Utifrån rapporten Produktionskostnader för el från solceller i Sverige - Intervjustudie med solcellsbyggare under 2017 sattes kostnader för drift och underhåll av solcellsmoduler till 0,151kr/kWh (47). En uppskattning av energiproduktion på 950kWh/år skulle i så fall resultera kostnader på 143.4kr/kW. I detta ingår drift för växelriktare. För att ha marginal har detta tal avrundats upp till 145kr/kWh. Växlaren har här estimerat utgöra 1/12 av installationskostnaden per kW vilket gör att växelriktaren står för en DoU på ca 12kr/kW. Men då växelriktarens förhållande till installerad solcellsmoduleffekt förväntas vara 0,85 har detta tal delats med 0,85 varvid en kostnad på 14,2 kr/kW växelriktare erhållits. Vidare har denna siffra avrundats uppåt till 15 kr/kW. Resterande kostnad = 145-15= 130 kr utgör kostnad per installerad kW solcellsmodul. 950kWh/kW är i detta fall ett en uppskattad energiproduktion per år hämtat från Bengt Strids kalkylprogram som också finns nämnt i den tillhörande rapporten Investeringskalkyl för solceller (46).
BILAGA D
Kostnader för anslutningsavgifter relaterat till ledningar i mikroelnätet
Följande bild på en tabell föreställer Vattenfalls anslutningsavgifter utifrån säkringsstorlekar. Den hämtades från Vattenfalls hemsida 26-04-2018:
https://www.vattenfalleldistribution.se/foretag/el-till-verksamheten/ny-anslutning/
Ledningslängder och antal ledningar av respektive typ som kan uppskattas komma att krävas mellan respektive fastighet och ställverket placerat i fastighet K12 (28) (se Figur 15).
Fastighet Antal Ledningslängd, m Ledningstyp Kostnad ledningstyp, kr/m Total ledningskostnad, kr
K11 3 10 AKKJ 4x240/65 350 10500 K12 4 0 AKKJ 4x240/66 350 0 K31 2 75 AKKJ 4x240/67 350 52500 B11 1 65 AKKJ 4x240/68 350 22750 B21 1 190 AKKJ 4x240/69 350 66500 B22 1 130 AKKJ 4x240/70 350 45500 B23 1 170 AKKJ 4x240/71 350 59500 B31 1 145 AKKJ 4x240/72 350 50750 B32 1 90 AKKJ 4x95/29 100 9000 317000
Summerade kostnader för de separata fastigheternas anslutningsavgifter beroende på uträknade säkringsstorlekar är 1.603.000kr. Det motsvarar ett sammanlagt strömbehov på 2800A beräknat utifrån effektbehov på 1747kW. Motsvarande värden för mikroelnätet är 2100A och ett toppeffektbehov på 1438kW
För nätägaren betyder det att istället för 9 abonnenter med 9 säkringar och dimensionerat efter 2800A kan nätägaren istället ha en endaste abonnent och dimensionera efter 2100A. Skulle anslutningsavgiften skalas ner till 2100A, (dvs med en faktor 2100/2800=0,75) så skulle kostnaden för anslutningsavgiften istället bli 1202000kr. Dvs en besparing på 400000kr. Men förmodligen är besparingen för nätägaren större bland annat med tanke på att en enda större nätbrytare förmodligen kostar mindre än 9 stycken anpassade för de respektive fastigheterna. Tittar man på kostnadsökningen i tabellen ovan för anslutningsavgifter, ökar kostnaden med 110000kr per 250A i sista stegen. En huvudsäkring som täcker 2100 A borde således täckas av ett abonnemang på 2250A och då uppskattningsvis kosta 670000+3 x 110000=1000000kr.
Med andra ord borde det vara rimligt att mikroelnätet får en lägre anslutningsavgift än den summerade kostnaden för de separata fastigheterna. Denna besparing kan tänkas räcka för att täcka kostnader för ledningsdragningar. Antingen är vinsten här lågt räknat 400000kr (dvs 1600000 kr - 1200000kr). Eller är vinsten enligt det andra resonemanget 600000kr (dvs 1600000kr -1000000kr). Summerade kostnader för kablar är 317000kr enligt uppskattade ledningslängder angivna i tabellen ovan samt prisuppgifter från Fredrik Ekelund, NCC.
BILAGA E
Övrigt påslag på spotpris
I det rörliga priset ingår nätägarens överföringsavgift, energiskatt, det rörliga spotpriset, Vattenfalls påslag, samt det påslag som här beräknats till medianvärdet av mellanskillnaden mot snittpriserna år 2017. Tabellen nedan visar hur medianvärdet av övrigt påslag beräknats.
Tabellen anger uträkning av övrigt påslag på spotpriset exempelvis för elcertifikat. Beräkningarna är utifrån statistik på Vattenfalls rörliga elpris från 2017 (Hämtat den 16-02-2018). https://www.vattenfall.se/elavtal/elpriser/rorligt-elpris/prishistorik/ Summerade timpris per månad, kr/MWh Snittspotpris per timme, kr/kWh Påslag Vattenfall, kr/kWh
Vattenfalls faktiska snitt på rörligt elpris under 2017 respektive månad, kr/kWh Övriga kostnader inkl elcertifikat, kr/kWh jan-17 225942,69 0,303686411 0,03 0,3717 0,038013589 feb-17 210726,29 0,313580789 0,03 0,3747 0,031119211 mar-17 215286,01 0,289362917 0,03 0,3529 0,033537083 apr-17 199369,78 0,276902472 0,03 0,3390 0,032097528 maj-17 213495,46 0,286956263 0,03 0,3501 0,033143737 jun-17 189990,71 0,263875986 0,03 0,3252 0,031324014 jul-17 220112,08 0,295849570 0,02 0,3469 0,03105043 aug-17 238925,01 0,321135766 0,02 0,3747 0,033564234 sep-17 250099,71 0,347360708 0,02 0,3829 0,015539292 okt-17 218529,80 0,293722849 0,02 0,3304 0,016677151 nov-17 226551,51 0,314654875 0,02 0,3708 0,036145125 dec-17 226579,16 0,306188054 0,02 0,3472 0,021011946 Snitt 0,029435278 Medianvärde 0,031710771
I det fasta priset ingår nätägarens överföringsavgift, det fasta priset från elhandlaren (Vattenfalls pris i denna studie) samt energiskatt.
BILAGA F
Resultat från basfallet – separata fastigheter utan solceller
Resultat från basfallet där separata fastigheter simulerats utan solceller. De utfall per fastighet som är mest lönsamma är markerade med grönt.
Nättariff Pristyp LCOE, kr/kWh NPC,kr Investerings-kostnad, kr DoU, kr/år Köpt el, kWh B11 N3T Fast pris 1,56 7722508 100000 487932 316378 N3T Rörligt pris 1,48 7296342 100000 460652 316378 N4 Fast pris 1,53 7573104 100000 478368 316378 N4 Rörligt pris 1,45 7147076 100000 451097 316378 B21 N3T Fast pris 1,61 5863352 85000 369884 232850 N3T Rörligt pris 1,53 5549700 85000 349806 232850 N4 Fast pris 1,54 5604172 85000 353293 232850 N4 Rörligt pris 1,45 5290620 85000 333222 232850 B22 N3T Fast pris 1,58 7181625 100000 453308 291879 N3T Rörligt pris 1,49 6788460 100000 428141 291879 N4 Fast pris 1,54 7000024 100000 441684 291879 N4 Rörligt pris 1,45 6606986 100000 416525 291879 B23 N3T Fast pris 1,55 8502096 100000 538987 352503 N3T Rörligt pris 1,46 8045270 100000 508592 352503 N4 Fast pris 1,53 8418171 100000 532462 352503 N4 Rörligt pris 1,44 7943498 100000 502078 352503 B31 N3T Fast pris 1,54 9555151 140000 602682 397572 N3T Rörligt pris 1,45 9019616 140000 568402 397572 N4 Fast pris 1,53 9512458 140000 599949 397572 N4 Rörligt pris 1,45 8977096 140000 565680 397572 B32 N3T Fast pris 1,71 3995074 48000 252660 149906 N3T Rörligt pris 1,62 3793148 48000 239734 149906 N4 Fast pris 1,55 3626883 48000 229091 149906 N4 Rörligt pris 1,46 3425022 48000 216170 149906 K11 N3T Fast pris 1,5 28409070 340000 1796756 1210008 N3T Rörligt pris 1,43 27032500 340000 1708639 1210008 N4 Fast pris 1,57 29679930 340000 1878107 1210008 N4 Rörligt pris 1,5 28303890 340000 1790024 1210008 K12 N3T Fast pris 1,49 43072680 450000 2728362 1851966 N3T Rörligt pris 1,42 40965800 450000 2593496 1851966 N4 Fast pris 1,57 45317660 450000 2872067 1851966 N4 Rörligt pris 1,49 43211570 450000 2737252 1851966