Lärarna beskrev en stor variation av olika typer av laborationer som de använde sig av i biologiundervisningen. Få beskrev laborativt arbete av undersökande typ där eleverna är delaktiga i hela laborationsprocessen. I kursplanerna för biologi har det undersökande arbetssättet betydande plats därför hade jag väntat mig att det skulle ha en större plats i undervisningen. Annan forskning gjord på gymnasieskolans biologiundervisning visar liknande resultat (Ottander & Grelsson, 2006, s.116).
Under samtalen beskrev lärarna på olika sätt att laborationen konkretiserade det abstrakta teoretiska innehållet. Alla lärare uttryckte att detta var ett av deras syften med det laborativa arbetet och de uttryckte att det fanns goda möjligheter att uppfylla detta i kursen. En vanlig föreställning är att genomförandet av den laborativa processen i sig uppfyller detta syfte (Högström, 2009, s.16; Hult, 2000, s.45; Hofstein & Lunetta, 2004, s.32). Som några av lärarna uttrycket i samtalen har de en viktig uppgift i att handleda eleverna på rätt sätt för att de på ett meningsfullt sätt ska koppla ihop det teoretiska innehållet med laborationen. Även Högström (2009, s.16) poängterar lärarens roll för att eleverna på ett meningsfullt sätt ska förstå detta. Att tro att laborationen i sig utvecklar kunskaper kan istället distansen mellan teori och laboration öka (Högström, Ottander, & Benckert, 2006, s.63).
Ytterligare ett syfte som alla lärare angav att de hade med det laborativa arbetet är syftet att laborationen ska ge eleven laborativa färdigheter. Något förvånande var detta syfte inte särskilt högt prioriterat i prioriteringsövningen där lärarna fick rangordna Hults (2000, s.15) syften. I övningen ställdes syftena mot varandra och prioriterades som enskilda syften. I de inledande samtalen nämndes ofta syften parallellt med varandra. Detta skulle kunna tyda på att syften har olika betydelse beroende på om de ses parallellt tillsammans med andra syften eller fungerar som en viss laborations enda syfte.
Utifrån detta skulle vidare forskning på området kunna utgå ifrån hur syften kopplas ihop med varandra och hur vissa parallella syften skulle kunna leda till att laborationen aktiverade eleverna mot ett meningsfullt lärande.
31
7 Referenser
Berry, A., Gunstone, R., Luoghran, J. & Mulhall, P. (1999). Helping students learn from laboratory work. Australian science teachers journal, 40(3), 27-31.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan- konsten att studera samhälle individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik.
Gunnarsson, G. (2008). Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Hofstein, A., & Lunetta, V. N. (2004). The Laboratory in Science Education: Foundations for the Twenty-First Century. Science Education, 80(1), 28-54.
Hult, H. (2000). Laborationen- myt och verklighet. En kunskapsöversikt inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Linköping: Linköpings Universitet.
Högström, P. (2009). Laborativt arbete i grundskolans senare år: lärares mål och hur de implementeras. Diss. Umeå: Umeå Universitet.
Högström, P., Ottander, C., & Benckert, S. (2006). Lärares mål med laborativt arbete: utveckla förståelse och intresse. NorDiNa, 5, 54-66.
Johansson, A.-M. (2012). Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i grundskolans tidigare årskurser. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik? En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Diss, Göteborgs Universitet.
Ottander, C., & Grelsson, G. (2006). Laboratory work: the teachers' perspective. Journal of Biological Education, 40(3), 113-118.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. (red.) I: Ahrne, G & Svensson, P, Handbok i kvalitativa metoder, Stockholm: Liber AB, 220-234.
Skolverket. (2011). Kursplan Biologi. Hämtad från: https://www.skolverket.se/laroplaner- amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/bio, [2017-12-31]
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. (red.) I: Ahrne, G & Svensson, P, Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB, 208-219.
Säljö, R. (2016). Lärande och lärandemiljöer. I: Hansén, S. E. & Forman, L. (red.) Allmändidaktik-vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur AB, 155-184.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, [2017-12-31]
Bilaga 1
Information om undersökning om undersökande arbetssätt i gymnasieskolans biologiundervisning
Forskning visar att det undersökande arbetssättet både kan medföra vinster och svårigheter för den naturvetenskapliga undervisningen. Detta blev tydligt för mig under min VFU och fick mig att vilja fördjupa mig inom området i denna studie. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma biologilärare beskriver att de arbetar med undersökande arbetssätt. Jag vill också undersöka på vilket sätt det kopplas ihop med det teoretiska innehållet i biologiundervisningen. Forskning visar att det finns flera viktiga syften med undersökande arbete som kan fylla olika funktion beroende på situationen. Jag vill undersöka dessa syften närmare.
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning
För att kunna besvara undersökningens syfte har jag baserat mitt urval på undervisande gymnasielärare i biologi. Jag har valt att tillfråga 9st biologilärare på gymnasieskolor i XXXX län. Intervjun beräknas ta ca 30 minuter. Intervjuerna kommer att genomföras under veckorna 47–48.
Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Som deltagare är du helt anonym. Information som namn, skola eller kommun kommer inte att framgå. Eventuell ljudinspelning kommer bara hanteras av mig. När det sedan transkriberas inför vidare analys kommer bara jag, min handledare och examinator kunna ta del av det fram till att studien färdigställs. Efter det kommer materialet förstöras. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna. Uppsatsen finns sedan tillgängligt på DiVA som är Högskolan Dalarnas databas för digital publicering.
Jag som gör undersökningen heter Sandra Medén och läser KPU (kompletterande pedagogisk utbildning) med inriktning gymnasielärare i Biologi vid Högskolan Dalarna.
Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga: XXXX 2017-11-14 Sandra Medén Tel: XXXX Mail: XXX Johanne Maad Tel: XXXXX Mail: XXX
Bilaga 2
Intervjuguide
Fråga först om det är okej att starta en ljudinspelning Beskriv sedan studiens syfte och frågeställningar Klargör vad jag menar med begreppet laborativt arbete Inledning
Hur länge har du arbetat som lärare?
Undervisar du i några fler ämnen än biologi? Klargör vad jag menar med begreppet laboration Del 1 Biologiläraren och laborationen
Hur arbetar du med laborativt arbete i undervisningen?
o ge ett exempel från din undervisning
Är det någon del av det centrala innehållet som du tycker lämpar sig extra bra att arbeta laborativt med?
Får eleverna möjlighet att utveckla biologins fem förmågor genom laborativt arbete?
Berätta om förutsättningarna för att arbeta laborativt på din skola
Hur tänker du när du planerar en laboration/fältstudie?
Hur tänker du kring elevernas utvärdering av en laboration/fältstudie? Del 2 Det laborativa arbetets syften
Vad vill du att eleverna ska bära med sig från ert laborativa arbete när de avslutar kursen/erna?
Vad är dina syften med laborationer i undervisningen?
Tänk dig en av dina senaste genomförda laborationer/fältstudier. Beskriv syftet med den
Här visar jag Hults syften och ber respondenten rangordna dem efter vad han/hon tycker är viktigast.
Del 3 Det undersökande arbetssättet och förankringen i teorin
Vad ser du möjligheter med att koppla ihop det teoretiska innehållet som ett område berör med laborationer?
Vad ser du för svårigheter med att koppla ihop det teoretiska innehållet som ett område berör med laborationer?
När du arbetar med en laboration, presenterar du det teorin före eller efter genomförandet av laborationen?