I denna studie undersökte vi hur tillämpningen av Lean fungerar inom offentlig verksamhet i en krissituation, vilket gjordes genom en fallstudie på Migrationsverket och flyktingkrisen under hösten 2015. Vi analyserade Lean på Migrationsverket i två stadier; innan och under krisen. Nedan presenterar vi slutsatsen utifrån studiens frågeställningar: Hur upplevde medarbetarna
arbetet enligt Lean innan flyktingkrisen 2015? Hur påverkades arbetet enligt Lean under flyktingkrisen 2015? Hur förenligt är Lean med krishantering?
Implementeringen av Lean var en följd av kraven från regeringen på att korta ner de traditionellt långa handläggningstiderna på Migrationsverket. Lean var under denna tid en trend som tagit sig från tillverkningsindustrin till offentliga verksamheter, vilket vi har funnit belägg för inom New Public Management. Det nya arbetssättet utlovade effektiviserade flöden, mindre slöseri och framförallt kortare handläggningstider, som samtliga blev verklighet för Migrationsverket. Teamarbete, mötesstruktur, förbättringsarbete samt ett större fokus på flöden och processer är effekter av Lean som vi kunnat identifiera. Vi har även upptäckt en väsentlig skillnad hos medarbetarna där Lean antingen betraktades som en filosofi med helhetssyn på verksamheten eller som en uppsättning av praktiska verktyg där den filosofiska bakgrunden saknades. Implementeringen fick således bättre fäste på vissa ställen än andra. Även om Lean fanns och var närvarande i olika utsträckning i verksamheten innan krisen, menar vi att en gemensam och generell bild av Leans innebörd inte existerade, något som går igen i tidigare forskning om Lean som svårdefinierad managementfilosofi.
När signaler om flyktingkrisen kom missades dessa till en början, vilket berodde på bristfälliga prognoser samt att Migrationsverket tidigare inte befunnit sig i en liknande situation och således inte uppfattade signalernas innebörd. Utifrån intervjupersonernas svar kunde vi identifiera två huvudberättelser där medarbetarna menade att Lean antingen höll eller brast under krisen. Det som hände med Lean under krisen var att flödet anpassades till det nya läget genom att byta till en kortsiktig skepnad samt att förbättringsarbetet förändrade innebörd från en långsiktig verksamhetsförbättring till kortsiktig problemlösning. Detta anser vi var en följd av att Migrationsverket var tvungna att skapa mening för den nya situationen. För att kunna möta de nya förutsättningarna var flödet tvunget att dirigeras om. Detta resulterade i massrekrytering av personal samt bristande informationsinsamling för handläggningen av asylärenden, vilket påverkade kvalitén. Migrationsverket hade under krisen inte möjlighet att tänka på möjliga långsiktiga konsekvenser. Flödet och förbättringsarbetet fick således en annan karaktär än tidigare, men fanns samtidigt kvar i verksamheten.
Det teambaserade arbetssättet samt morgonmötena höll i sig under hösten och var viktiga forum för att nå ut med avgörande information till medarbetarna. På så sätt bidrog detta till meningsskapande för medarbetarna. Därmed anser vi att detta var ett sätt för Migrationsverket att upprätthålla strukturen i arbetet och på så sätt möjliggöra meningsskapande av den nya situationen. Det är således leanverktygen som varit mest påtagliga under höstens kris och inte den långsiktiga leanfilosofin i sig.
De centrala leanaspekterna som vi kunnat identifiera för utveckling i kris sammanfattas som teamarbete, mötesstruktur, förbättringsarbete samt processflöden. Vår studie visar således på att Lean fungerade som en stödstruktur för Migrationsverket under flyktingkrisen 2015 och fick en viktig betydelse för meningsskapandet. Detta menar vi indikerar på att Lean kan vara förenligt med krishantering och således ha ett annat värde än vad tidigare forskning ännu visat på.
6.1.
FRAMTIDA
FORSKNING
Vår slutsats öppnar många nya dörrar för forskning om Lean i kris inom offentlig verksamhet. Om mer forskning på området görs skulle detta kunna leda till ett nytt synsätt på Lean som en stödstruktur för organisationers krishantering i stället för endast effektivisering och optimering av verksamheten. Huruvida Lean hör hemma i offentliga verksamheter eller inte har tidigare diskuterats, varför vår studies resultat är ytterst intressant för framtida forskning och kan göra stor skillnad i liknande verksamheters krishantering. Kopplingen mellan Lean och meningsskapande för medarbetarna öppnar även detta upp för mer forskning kring vad Lean kan bidra med vid krishantering. Att medarbetarna skapar sig en bild av vad det är som händer är avgörande för hur en organisation hanterar en kris, varför vi efterfrågar mer forskning kring Lean och meningsskapande.
Vi identifierade även att vissa leanattribut tog en kortsiktig och mer flexibel skepnad i kris. Vi kunde se paralleller till ett mer flexibelt arbetssätt där Lean fungerade som en stödstruktur. Utanför vårt syfte har vi därmed upptäckt vissa kopplingar till Agile Production (Agile), som bland andra Towill och Christopher (2002) och Mason-Jones et al. (2000) lyfter fram. En Agile verksamhet präglas av flexibilitet och snabb anpassningsförmåga på marknader med ojämn efterfrågan, varför vi anser detta vara intressant då krissituationer har andra förutsättningar än vid normalläge. En kombination av Lean och Agile föreslås i Stenberg et al. (2012) genom en fallstudie på ett räddningstjänstförbund där krav ställs på både hög säkerhet och kostnadseffektivitet i pressade kontexter. Vi har inte kunnat identifiera tidigare forskning som visar på att Lean och Agile kan fungera tillsammans på samma plats vid samma tid, vilket dock
denna studie visar tendenser på. Därför anser vi att mer forskning bör genomföras för att vidare undersöka möjligheten för Lean och Agile gemensamt för krishantering.
Vi skulle även vilja se vidare empirisk forskning gällande offentliga verksamheter med Lean som genomgått större kriser där deras verksamhet satts på prov. Studien genomfördes på Migrationsverket och om liknande resultat kan fås i andra verksamheter där Lean finns, skulle detta innebära en större tyngd till att Lean kan ha ett annat värde än vad man tidigare trott. Detta skulle kunna utveckla synsättet på Lean såväl som nyansera tidigare forskning om Lean. Då studien läggs fram i juni 2016 är flyktingkrisen fortfarande aktuell och långt ifrån över. Därför skulle det även vara intressant att se fortsatt forskning kring hur Lean på Migrationsverket på längre sikt påverkades av flyktingkrisen. Detta är intressant i det avseende att många av de ärenden som registrerades under flyktingkrisen har en väntetid på över ett år. Således kommer flödet att påverkas en lång tid framöver. Därmed vore det intressant att se hur Migrationsverket fortsätter med sitt leanarbete.
REFERENSER
Abrahamson, E. (1996). Management Fashion, The Academy of Management Review, 21(1), ss. 254–285. DOI: 10.5465/AMR.1996.9602161572
Almqvist, R. (2006). New Public Management: NPM: om konkurrensutsättning, kontrakt och
kontroll. 1. uppl., Malmö: Liber.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. 2:1 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Arlbjørn, S. J., Vagn P. & Henning de Haas, F. (2011). Service Supply Chain Management.
International Journal of Physical Distributin & Logistics Management, 41(3), ss. 277-295.
DOI: 10.1108/09600031111123796
Barraza, M.F.S., Smith, T. & Dahlgaard-Park, S.M. (2009). Lean-kaizen public service: An empirical approach in Spanish local governments. The TQM Journal, 21(2), ss. 143-167. DOI: 10.1108/17542730910938146
Bicheno, John., Holweg, M., Anhede, P. & Hillberg, J. (2011). Ny verktygslåda för Lean:
Filosofi, transformation, metoder och verktyg. 4. uppl., Göteborg: Revere.
Blücher, D., Öjmertz, B., Brau, P., & Kessiakoff, R. (2005). Utmana dina processer:
resurseffektiva tankesätt och principer: Lean service/tjänster. 2. uppl., Mölndal: IVF
Industriforskning.
Box, R. C. (1999). Running Government Like a Business: Implications for Public
Administration Theory and Practice. The American Review of Public Administration, 29(1), ss.19–43. DOI: 10.1177/02750749922064256
Boyne, G. A. (2002). Public and Private Management: What’s the Difference? Journal of
Management Studies, 39(1), ss. 97–122. DOI: 10.1111/1467-6486.00284
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1 uppl. Malmö: Liber. Deverell, E. (2010) Crisis-induced learning in public sector organizations. Stockholm: Elanders
Sverige.
Hasle, P., Bojesen, A., Jensen, P.L. & Bramming, P. (2012). Lean and the working envronment: a review of the literature. International Journal of Operations & Production Management, 32(7), ss. 829-849. DOI: 10.1108/01443571211250103
Hermann, C. F. (1963). Some Consequences of Crisis Which Limit the Viability of Organizations. Administrative Science Quarterly, 8(1), ss. 61–82.
Hines, P., Holweg, M. & Rich, N. (2004). Learning to evolve: A review of contemporary lean thinking. International Journal of Operations & Production Management, 24(10), ss. 994– 1011. DOI: 10.1108/01443570410558049
Hood, C. (1991). A Public Management for all Seasons? Public Administration, 69, ss. 3–19. DOI: 10.1111/j.1467-9299.1991.tb00779
Hood, C. (1995). The “NEW PUBLIC MANAGEMENT ” in the 1980s: variations on a theme’.
Karlsson, C. & Åhlström, P. (1996). Assessing changes towards lean production, International
Journal of Operations & Production Management, 16(2), ss. 24-41. DOI:
10.1108/01443579610109820
Kvale, S. & Brinkmann S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Langstrand, J. (2012). Exploring organizational translation A case study of changes toward
Lean Production. Diss no. 1422. Instutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
Linköpings universitet.
Larsson. G. (2010). Ledarskap under stress. 1. Uppl. Malmö: Liber AB.
Lee, E. W. Y. & Haque, M. S. (2006). The new public management reform and governance in Asian NICs: A comparison of Hong Kong and Singapore. Governance, 19(4), ss. 605–626. DOI: 10.1111/j.1468-0491.2006.00330
Lifos. (2016). Lifos – Migrationsverkets rätts- och landinformationsystem – Om Lifos. Hämtad 2016-05-11, från http://lifos.migrationsverket.se/om-lifos.html
Liker, J. K. (2004 i svensk översättning, 2009). The Toyota Way: lean för världsklass. 1. uppl. Malmö: Liber AB.
Littlejohn, Robert. (1983). Crisis management: a team approach. 1 uppl. New York: American management association.
Migrationsverket. (2011a) Ständigt lite bättre. Rydheims tryckeri
Migrationsverket. (2011b). Årsredovisning 2010. Hämtad 2016-04-25, från
http://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba63135f3/138192644330 4/Årsredovisning_2010.pdf
Migrationsverket. (2012) Värde för alla – mitt ansvar inom migrantprocessen. Elanders Sverige AB
Migrationsverket. (2013) Bra ska bli bättre, slutrapport.
Migrationsverket. (2014). Årsredovisning 2013. Hämtad 2016-04-25, från
http://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d29f5/1414049602234 /Årsredovisning+2013.pdf
Migrationsverket. (2015a). Verksamhets och utgiftsprognos 2015 februari. Hämtad 2016-03-15 från,
http://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a346077211b3c/1422960339762 /Migrationsverkets+februariprognos+P2-15.pdf
Migrationsverket. (2015b). Årsredovisning 2014. Hämtad 2016-02-27, från
http://www.migrationsverket.se/download/18.39a9cd9514a346077212ead/1424702424160 /Årsredovisning+2014.pdf
Migrationsverket. (2016a). Verksamhets och utgiftsprognos 2016 februari. Hämtad 2016-03-16 från,
http://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871592a8b/1454583524333/ Migrationsverkets+februariprognos+2016+%28P2-16%29.pdf
Migrationsverket. (2016b). Om Migrationsverket – statistik. Hämtad 2016-01-20, från http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html
Migrationsverket.(2016c). Om Migrationsverket – om webbplatsen – juridisk information. Hämtad 2016-03-16, från http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Om- webbplatsen/Juridisk-information.html
Migrationsverket. (2016d). Om Migrationsverket – fakta om migration – historik. Hämtad 2016-03-16, från http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Fakta-om- migration/Historik.html
Migrationsverket. (2016e). Om Migrationsverket – fakta om migration – fakta om ett ärendes gång. Hämtad 2016-03-17, från http://www.migrationsverket.se/Om-
Migrationsverket/Fakta-om-migration/Fakta-om-ett-arendes-gang.html
Migrationsverket. (2016f). Om Migrationsverket – vår organisation. Hämtad 2016-03-17, från http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Var-organisation.html
Migrationsverket. (2016g). Asylsökande till Sverige under 1984-1999. Hämtad 2016-04-25, från
http://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871598171/1460036842301/ Asylsökande+till+Sverige+1984-1999.pdf
Migrationsverket. (2016h). Årsredovisning 2015. Hämtad 2016-04-25, från
http://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871593f89/1456151216443/ Årsredovisning+2015.pdf
Migrationsverket. (2016i). Om Migrationsverket – Rätts- och landinformation, Lifos. Hämtad 2016-05-11, från http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Ratts--och- landinformation-Lifos.html
Migrationsverket. (2016j). Om Migrationsverket – nyhetsarkiv – 2015 – augusti – Allt fler söker
asyl i Sverige. Hämtad 2016-05-27, från http://www.migrationsverket.se/Om-
Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-08-25-Allt-fler-manniskor-soker- nu-asyl-i-Sverige.html
Migrationsverket. (2016k). Om Migrationsverket – nyhetsarkiv – 2015 – september – Nya
boendeplatser på gång trots ansträngt läge. Hämtad 2016-05-27, från
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv- 2015/2015-09-04-Nya-boendeplatser-pa-gang-trots-anstrangt-lage.html
Migrationsverket. (2016l). Om Migrationsverket – nyhetsarkiv – 2015 – oktober – Något under
9700 asylsökande de senaste sju dagarna. Hämtad 2016-05-27, från
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv- 2015/2015-10-23-Nagot-under-9-700-asylsokande-de-senaste-sju-dagarna.html Migrationsverket. (2016m). Om Migrationsverket – nyhetsarkiv – 2015 – november –
Boendesituationen nu akut. Hämtad 2016-05-27, från http://www.migrationsverket.se/Om-
Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-11-05-Boendesituationen-nu- akut.html
Migrationsverket. (2016n). Om Migrationsverket – nyhetsarkiv – 2015 – november –
Migrationsverket lånar personal från andra myndigheter. Hämtad 2016-05-27, från
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv- 2015/2015-11-26-Migrationsverket-lanar-personal-fran-andra-myndigheter.html Migrationsverket. (2016o). Om Migrationsverket – nyhetsarkiv – 2015 – november –
Gränskontroller kan ge ett mer ordnat mottagande. Hämtad: 2016-05-27, från
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv- 2015/2015-11-12-Granskontroller-kan-ge-ett-mer-ordnat-mottagande.html
Migrationsverket. (2016p). Verkets leanresa [internt material]. Norrköping: Migrationsverket. Modig, N. & Åhlström, L. (2012). Detta är Lean. 2. uppl. Stockholm: Stockholm School of
Economics Institute for Research.
MSB. (2014). What makes some organizations better than others at handling crises? Exploring
state of the art public crisis mangement. Hämtad 2016-05-21 från
https://www.msb.se/Upload/Kunskapsbank/Forskningsrapporter/Slutrapporter/2013%20W hat%20makes%20some%20organizations.pdf
Nicholas. J. & Soni. A. (2006). The Portal To Lean Production. Principles and Practices for
Doing More with Less. Boca Raton, FL: Auerbach.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Patton, M. Q. (1987). How to use qualitative methods in evaluation. 2 uppl. Newbury Park, Calif.: Sage Publications
Patton, M. Q. (1990) Qualitative evaluation and research methods. ss. 169-186. Beverly Hills, CA: Sage
Pedersen, E. R. & Huniche, M. (2011). Determinants of lean success and failure in the Danish public sector: A negotiated order perspective. International Journal of Public Sector
Management, 24 (5), ss. 403 – 420. DOI: 10.1108/09513551111147141
Radnor, Z. (2010). Transferring Lean into government. Journal of Manufacturing Technology
Management. 21(3) pp. 411- 428. DOI: 10.1108/17410381011024368
Radnor, Z. & Osborne, S. P. (2013). Lean: A failed theory for public services? Public
Management Review, 15(2), ss. 265–287. DOI: 10.1080/14719037.2012.748820
Radnor, Z. & Walley, P. (2008). Learning to walk before we try to run: Adapting lean for the public sector. Public Money and Management, 28(1), ss. 13–20. DOI: 10.1111/j.1467- 9302.2008.00613
Ray, S.J. (1999). Strategic communication in crisis management: Lessons from the airline
industry. Westport, CT: Quorum Books.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2012). Research Methods for Business Students. 6 uppl. Harlow: Pearson
Scorsone, E.A. (2008). New Development: What are the Challanges in transferring Lean thinking to Government? Public Money & Management, 28(1), ss. 61-64. DOI: 10.1111/j.1467-9302.2008.00621
Seeger, M.W., Sellnow. T.L. & Ulmer. R.R. (2003). Communication and organizational crisis. Westport, Conneticut: Praeger Publishers.
SFS 1986:223. Förvaltningslagen. Stockholm: Riksdagen.
Shah, R. & Ward, P. T. (2007). Defining and developing measures of lean production. Journal
of Operations Management, 25(4), ss. 785–805. DOI: 10.1016/j.jom.2007.01.019
Sjöberg, M., Wallenius, C. & Larsson, G. (2006). Leadership in complex rescue operations: A qualitative study. Disaster Prevention and Management, 15, 576-584.
Sjökvist, A. (2015). Rapport från skogsbrandsutredningen. Hämtad 2016-04-20 från http://www.regeringen.se/contentassets/ba8bf19ab7394bfeb2bc2a18b0751c54/rapport- fran-skogsbrandsutredningen
SKL.(2011). Lean i kommuner landsting och regioner 2011. Sammanställning av enkät ställd
till samtliga kommunchefer, landstings- och regiondirektörer. Hämtad 2016.04.10 från
http://skl.se/download/18.2625f9e6145ac763d0739bfc/1399477498338/skl- sammanstallning-enkat-lean-i-kommuner-och-landsting.pdf
Skott, C. (2004). Berättelsens praktik och teori – narrativ forskning i ett hermeneutiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
SOU. (2012). Lean och systemsyn i stat och kommun: förutsättningar hinder och möjligheter. Hämtad 2016-03-01 från http://www.exmdl.se/upl/files/102925.pdf
Stenberg, R. (2013). Collaboration for safety- instead of Lean Production? - An alternative approach for cost effective and efficient production of safety. Conference Proceedings from National Symposium on Technology and Methodology for Security and Crisis
Management (TAMSEC) 13-14 November, Kistamässan, 2013.
Stenberg, R., Larsson. J. & Olsson, L. (2012). Effektivitet, säkerhet och pengar – Att hantera skilda effektivitetsperspektiv i räddningstjänsten. CARER. Rapport 2012:4, Linköping. Towill, D. & Christopher, M. (2002). The Supply Chain Stretegy Conundrum: To be Lean or
Agile or To be Lean and Agile? International Journal of Logistics: Reserch and
Application, 5(3), ss. 299-309. DOI: 10.1080/1367556021000026736
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsed. (Rapport 1:2011) Stockholm: Vetenskapsrådet. Weick, K.E. (1979). The social psychology of organizing. 2 uppl., New York: McGraw-Hill. Weick, K.E. (1988). Enacted Sensemaking In Crisis Situations. Journal of management Studies,
25(4), ss. 305-316.
Weick, K.E. (1993). The Collapse of Sensemaking in Organizations: The Mann Gulch Disaster.
Administrative Science Quarterly, 38 ss. 628-652. DOI: 10.2307/2393339
Womack, J.P. & Jones, D.T. (2003). Lean Thinking: banish waste and create wealth in your
corporation. Rev. And updated (ed.) London: Free Press Business.
Yin, Robert K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. 1. uppl. Malmö: Liber.
Ödman, P.J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. 2 [omarb.] uppl. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
BILAGOR
BILAGA
1:
INTERVJUPERSONER
Regionchef StefanStefan började arbeta på Migrationsverket år 2000 och har arbetat sig upp inom kärnverksamheten, både i Sverige och utomlands, som handläggare, teamledare, projektledare innan han blev regionchef 2014. Han ledde leanprojektet Kortare Väntan.
Navigatör Sofia
Sedan 1985 har Sofia arbetat på Migrationsverket. Idag är hon navigatör på kvalitetsavdelningen och arbetar med verksamhetsutveckling. Tidigare har hon arbetat som assistent, handläggare och IT-koordinator. Hon var involverad i Lean Center och leder bland annat workshops om Lean runt om i landet.
Teamledare Karl
Karl har arbetat i initialprocessen på Migrationsverket i ungefär 30 år. Idag är han teamledare på en ansökningsenhet för en grupp på runt 25 personer där han ansvarar för arbetsplanering, coaching, förbättring, operativt arbete och
uppföljning. Han har arbetat som förändringsledare under införandet av Lean på myndigheten.
Handläggare Linda
Linda började på Migrationsverkets ansökningsenhet i maj 2015 som semestervikarie och fick därefter fast anställning som handläggare. Hon har studerat utvecklingsstudier och konfliktkunskap i Uppsala. Hon är idag del av ett team på 6-7 stycken och arbetar med handläggning av asylansökningar.
Adm. handläggare
Karin
Karin har arbetat på Migrationsverket sedan 2008, först på mottagningsenheten och är sedan drygt 5 år tillbaka administrativ handläggare på
asylprövningsenheten. Hon sköter administrativa uppgifter så som registrering, mötesbokning och samtal från sökande och är knuten till en assistentgrupp.
BILAGA
2:
INTERVJUGUIDE
REGIONCHEF,
NAVIGATÖR
&
TEAMLEDARE
P R E S E N T A T I O N Titel och arbetsuppgifter
Tidigare tjänster inom Migrationsverket Att arbeta på Migrationsverket’
L E A N P Å M I G R A T I O N S V E R K E T Första kontakt med Lean
Inspirationskällor
Bakomliggande orsaker till Lean på Migrationsverket Implementering av Lean
Mottagandet av Lean på arbetsplats, medarbetare, ledning, intervjuperson själv Praktisk användning av Lean
Effekter av Lean
L E A N P Å M I G R A T I O N S V E R K E T -‐ H Ö S T E N 2 0 1 5 Berätta om höstens upplevelser
Migrationsverkets största utmaningar Påverkning på arbetet med Lean Kvalitetsaspekt
Dagens arbete med Lean Upprätthållning av Lean Krisberedskap
Framtidens arbete med Lean L E A N
Lean för intervjuperson Förändrad syn
BILAGA
3:
INTERVJUGUIDE
HANDLÄGGARE
&
ADMINISTRATIV
HANDLÄGGARE
P R E S E N T A T I O N
Jobbtitel och arbetsuppgifter Tid på Migrationsverket
M I G R A T I O N S V E R K E T Att jobba på Migrationsverket En vanlig arbetsdag
Flödet, team, olika arbetsroller Verktyg
Första tiden på Migrationsverket – introduktionsutbildningar Arbetssättet
H Ö S T E N 2 0 1 5
Berätta om höstens upplevelser – känslor, påfrestning etc. Skillnader från vanligt tillstånd
Arbetet med Lean under denna period Kvalité
Stöd och direktiv från ledning Känsla inför framtiden
L E A N
Vad är Lean för intervjupersonen Tankar vid införandet
Tidigare kunskap om Lean