9. Slutsats
Slutsatsen av detta examensarbete är att pedagogerna har olika uppfattningar om varför leken är betydelsefull och på vilket sätt leken kan användas i fritidshemmet. Pedagogernas uppfattningar är vad som bidrar till att kunna undersöka studiens syfte och forskningsfrågor. Det framkom att leken är av betydelse för barns lärande, leken är betydelsefull i fritidshemmet och pedagogernas roll i leken uppfattas som betydelsefull. Alla uppfattningar kan kopplas till innehållet i Skolverkets läroplan i kapitel 1, 2 och 4. Utifrån uppfattningarna går det inte att undgå att pedagogernas roll är betydelsefull i barns lek på olika vis i fritidshemmet. Pedagogerna uppfattar leken som en del av fritidshemmet i både spontan och styrd aktivitet.
9.1 Vidare forskning av studien
Vidare forskning på denna studie skulle kunna vara att jämföra olika verksamheters sätt att se på lekens betydelse i fritidshemmet. Eller skulle det kunna vara att undersöka hur barnen påverkas av pedagogerna i den spontana leken.
Referenslista
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Björklund, C. & Palmér, H. (2019). I mötet mellan lekens frihet och undervisningens målorientering i förskolan [Elektronisk resurs]. Forskning om undervisning och
lärande. (7:1, 64–85). Tillgänglig: FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org) Hämtad: 2021-03-14
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, L. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (s. 162–174). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber. Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Elvstrand, H. & Närvänen, A-L. (2014). På väg att (om)skapa fritidshemskulturer Om
visioner, gränsdragningar och identitetsarbete. Norsk center for barneforskning.
Tillgänglig: På väg att (om)skapa fritidshemskulturer - Linköpings universitetliu.se ›
download › coursedocument › anna-liisa närvä… Hämtad: 2021-01-28
Falkner, C. & Ludvigsson, A. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik - en
forskningsöversikt [Elektronisk resurs]. Lund: Sveriges Kommuner och Landsting
Kommunförbundet Skåne. Tillgänglig: FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org)
Hämtad: 2021-01-27
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. Fejes, A & Thornberg, R. (Red). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s.16-41).
Stockholm: Liber.
Grunditz, S. (2013). Små barns sociala liv på vilan: om deltagande och
ordningsskapande i förskolan. Licentiatavhandling Uppsala: Uppsala universitet.
Uppsala. Tillgänglig: Mono-SG3 (diva-portal.org) Hämtad: 2021-03-13 Haglund, B. (2009). Fritid som diskurs och innehåll En problematisering av
verksamheten vid >afterschool-programs< och fritidshem. Institutionen för Pedagogik
och Didaktik, Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig:
Henckel, B. (1990). Förskollärare i tanke och i handling: en studie kring begreppen
arbete, lek och inlärning. Diss. Umeå : Umeå universitet, 1990. Umeå. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:156268/FULLTEXT02.pdfHämtad:
2021-03-02
Holmberg, L. & Kane, E. (2020). Den tacksamma leken - Legitimering av
fritidshemsverksamhet genom utbildningspolitik och forskning. Pedagogisk forskning i
Sverige. Tillgänglig: https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1459/2273 Hämtad: 2021-01-27
Hoy, Anita Woolfolk. (2015) Pedagogisk psykologi. Pearson, Harlow. Ihrskog, M. (2006). Kompisar och kamrater: barns och ungas villkor för
relationsskapande i vardagen. Diss. Växjö: Växjö universitet, 2006. Växjö. Tillgänglig:
Microsoft Word - Förtexter MI_red.doc (diva-portal.org) Hämtad: 2021-02-27
Jacobsson, R. (2011) Hela barnet, hela skolan. I A.S, Pihlgren. (Red). Fritidshemmet. (s. 93–111). Lund: Studentlitteratur.
Jensen, M. (2011) Informellt lärande i fritidshemmet. Klerfelt, A. & Haglund, B. (red.) (s. 95–115). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber. Jonsson, A & Thulin, S. (2019) Barns frågor i lek. Forskning om undervisning och lärande 2019: 1 vol. 7 Tillgänglig: FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org) Hämtad: 2021-01-29
Kane, E. (2011) Den livsviktiga leken. I A.S, Pihlgren. (Red). Fritidshemmet. (s. 221– 243). Lund: Studentlitteratur.
Kane, E (2015) Playing practices in school-age childcare. An action research project in Sweden and England. Stockholm: Stockholms universitet. Tillgänglig: https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:851415/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2021-01-28
Lago, L. & Elvstrand, H. (2019). ”Jag har oftast ingen att leka med” Sociala
exkludering på fritidshem [peer rejection in leisure-time centres]. Nordic Studies in
Education. (39:2, 104-120). Linköping: Linköpings universitet. Tillgänglig:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1342094/FULLTEXT02.pdf Hämtad: 2021-03-13
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pd Hämtad: 2021-02-03
Liberg, C. (2014). Att vara lärare. P.Lundgren, U, Säljo, R & Liberg, C. (Red). Lärande
skola bildning. (s. 335–357). Stockholm: Natur & kultur.
Lillemyr, O.F. (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F., Runesson, U., & Tsui, A. B. M. (2004). The space of learning. I F. Marton & A. B. M.
UNICEF Sverige. (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Tillgänglig: https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen Hämtad: 2021-02-25
Piaget, J. (2008). Barnets själsliga utveckling. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Pramling, N & Wallerstedt, C (2019). Lekresponsiv undervisning - ett
undervisningsbegrepp och en didaktik för förskolan. Forskning om undervisning och
lärande 2019: 1 vol. 7 Tillgänglig: ForskUL_vol7_nr1_2019_s7-22.pdf Hämtad: 2021- 01-28
Pramling Samuelsson, I. & Asplund Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet: i
en utvecklingspedagogisk teori. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016). Fritidshemmet: ett kommentarmaterial till läroplanens fjärde del. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:Fritidshemmet - Skolverket Hämtad: 2021-03-10 Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Lund: Lunds universitet. Tillgänglig:
https://portal.research.lu.se/portal/files/4592639/1693282.pdf Hämtad: 2021-01-26 Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bilagor
Bilaga 1:
Intervjufrågor:
1. Vad definierar du som lek?
2. Hur kan du som pedagog använda leken som ett verktyg på
fritidshemmet för att främja lärandet?
3. Vad är din roll som pedagog i leken?
4. Varför anser du att leken är viktig i fritidshemmet?
5. Vilken betydelse anser du leken har för barnet på fritidshemmet?
Eventuella följdfrågor:
Kan du utveckla hur du tänker.
Kan du ge några exempel.
Bilaga 2:
IntervjuavtalDetta är en kort information angående de etiska principerna vi kommer att ta hänsyn till. I intervjuavtalet finns en förfrågan om samtycke till deltagande, ljudupptagning och publicering på Diva portal.
Vi kommer att förhålla oss till de fyra etiska principerna i denna studie:
• Vi kommer att skydda ert intresse och inte dela med oss av den lagrade informationen samt anonymisera er i transkriberingen.
• Vi garanterar er att deltagandet är frivilligt som baseras på informerat samtycke där ni har möjlighet att hoppa av om ni så vill.
• Vi kommer att transkribera rättvist.
• Vi kommer att följa den nationella lagstiftningen.
Det kommer att vara semistrukturerade intervjuer med fastställda frågor där vi har möjlighet att ställa följdfrågor om det skulle behövas för vårt område. Våra frågor kommer vara riktade till vårt undersökningsområde.
Vi har valt att intervjua i fokusgrupp för att möjlighet för diskussion ska finnas. I
intervjun vill vi att informanterna talar utifrån sin egen uppfattning då studien utgår från pedagogers uppfattning. Platsen där intervjun ska hållas är upp till informanterna då vi kommer att anpassa oss efter er valda plats.
Vi kommer att spela in intervjun med telefonens ljudupptagning då vi inte får tag i en diktafon under den rådande pandemi vi befinner oss i just nu. Ljudinspelningen kommer att användas i vår kvalitativa analys. Vi kommer även att publicera vår studie på Diva Portal. Genom era underskrifter samtycker ni till ovanstående.
Vi ser framemot att få träffa er på intervjun. Med vänliga hälsningar
Daniella Frantzén & Micaela Svensson
Plats: ______________________ Datum: ______________
________________________________. ________________________________ Intervjuledare Intervjudeltagare