Kan vi då utifrån studien svara på frågan som formulerades i uppsatsens titel, om hur man gör för att omsätta forskning till praktik i den tidiga läs- & skrivundervisning? Studien visar att de verksamma lärarna inte tillämpar endast en läs- och skrivundervisningsmetod utan varierar metoder och lärstilar för att kunna tillgodose alla elevers olika behov vid läs- och skrivinlärning, samt för att anpassa till det stoff som ska läras in. Av de utvalda metoderna var det ingen metod som respondenterna inte kände till alls, däremot kände inte alla respondenter till alla metoder. De uppgav att de generellt känner sig bekväma att undervisa kring läs- och skrivundervisning. Detta blir framför allt tydligt hos de lärare som varit verksamma under många år. Forskare och förespråkare har alltid och kommer förmodligen alltid att vara oense om vilken av den analytiska och syntetiska metoden som är den mest välfungerande. Dock finns det ståndpunkter där de båda metoderna är överens, vilket istället borde vara där fokuseringen ligger inom forskningen för att sedan utveckla det ultimata undervisningssättet.
Alla elever oavsett behov, behöver tidigt få igång den inre motivationen och på ett bra sätt komma igång med sitt läsande och skrivande för en god utveckling. Genom att erbjuda varierande arbetssätt kan vi skapa blivande läs- och skrivproffs.
Vi alla är lika olika!
Referenslista
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och hinder. Diss.
Göteborg: Göteborgs universitet, 2011
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur Berg, Elisabeth (2011). Läs- och skrivundervisning: teorier, trender och tradition. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Björk, Maj. & Liberg, Caroline (2007). Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen hand. 10. uppl.
Stockholm: Natur och Kultur
Boström, Lena & Svantesson, Ingemar (2007). Så arbetar du med lärstilar: nyckeln till kunskap och individualisering: [en praktisk handbok]. Jönköping: Brain Books
Boström, Lena & Wallenberg, Hans (1997). Inlärning på elevernas villkor: en ny pedagogik för skolan:
[inlärningsstilar i klassrummet]. Jönköping: Brain Books
Bryant, Peter E. & Bradley, Lynette (1983). Psychological strategies and the development of reading and writing. I Martlew, Margret. The psychology of written language. Development and educational perspectives. New York: John Wiley & Sons
Downing, John & Valtin, Renate (red.) (1984). Language awareness and learning to read. New York:
Springer-Verlag
Dunn, Rita (2001). Nu fattar jag: att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books Ejeman, G. & Molloy, G. (2005). Metodboken. Svenska i grundskolan. Stockholm: Liber AB Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Fridolfsson, Inger (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Frost, Jørgen (2002). Läsundervisning: praktik och teorier. 1. uppl. Stockholm
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. 2., [utök. och kompletterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Hedström, Hasse (2009). L som i läsa, M som i metod: om läsinlärning i förskoleklass och skola.
Stockholm: Lärarförbundets förlag
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Hjälme, Anita (1999). Kan man bli klok på läsdebatten. Analys av en pedagogisk kontrovers. Förlag:
Ekelunds Förlag AB
Hultin, Eva & Westman, Maria (red.) (2014). Att skriva sig till läsning: erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Häggström, Ingrid & Lundberg, Ingvar (1994). Språklekar efter Bornholmsmodellen: en väg till skriftspråket. Handledning. Umeå: I. Häggström
Kullberg, Birgitta (1992). Vi lyssnar till barnen som lär sig läsa och skriva. Göteborg: Gothia
Körling, Anne-Marie (2006). Kiwimetoden: medveten undervisning - medvetet lärande. 1. uppl. Stockholm:
Bonnier utbildning
Larson, Lotty, Rudberg, Lili-Ann & Nauclér, Kerstin (1992). Läsning och läsinlärning. Lund:
Studentlitteratur
Leimar, Ulrika (1978). Arbeta med LTG: en handledning. 2. Lund: Liber Läromedel
Lindgren, Astrid (2015). Boken om Pippi Långstrump. 8. uppl. Stockholm: Rabén & Sjögren Lindö, Rigmor (2005). Den meningsfulla språkväven: om textsamtalets och den gemensamma
litteraturläsningens möjligheter. Lund: Studentlitteratur
Liberg, Caroline, Hyltenstam, Kenneth, Myrberg, Mats, Frykholm, Clas-Uno, Hjort, Madeleine, Nordström, Gert Z, Wiklund, Ulla & Persson, Magnus (red.) (2007). Att läsa och skriva:
forskning och beprövad erfarenhet. [Rev. uppl.] Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Längsjö, Eva & Nilsson, Ingegärd (2005). Att möta och erövra skriftspråket: om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund: Studentlitteratur
Myrberg, Mats (red.) (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och
skrivsvårigheter [Elektronisk resurs]: rapport från "Konsensus-projektet" 5 september 2003. Stockholm:
Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld och lärande
Pashler, Harold, McDaniel, Mark, Rohrer, Doug & Bjork, Robert. (2008). Learning Styles:
Concepts and Evidence. Psychological Science in the Public Intrest 9 (3):105-119.
Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket
Skolverket (2012). Nya språket lyfter: bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6 : enligt Lgr 11. Stockholm: Skolverket
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Thies, A. P. (2000). Neurophysiology of Learning Style. National Forum of Applied Educational Research Journals 13 (1):50-52
Westlund, Barbro (2013a). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2013 Widebäck, Barbro (1998). Förberedande läsning och skrivning i förskolan: [Preparatory reading and writing
in the pre-school]. Diss. Stockholm: Univ.
Åkerblom, Hans (1988). Läsinlärning: från teori till praktik: en introduktion. 1. uppl. Stockholm:
Almqvist & Wiksell läromedel
Webbsidor
Boström, Lena & Gidlund, Ulrika. (2009). Lärstilar - en väg till bättre lärande. lenabostom.se http://www.lenabostrom.se/viewpost/1488/articles (hämtad 2016-04-01)
Christoffersen, Charlotte. (2013). ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande.
pedagog.malmo.se
http://pedagog.malmo.se/2013-03-05/asl-spraklekar-motorikovningar (hämtat 2016-04-01)
Jämterud Ulf (2015). Framgångsrik språk-, läs- och skrivutveckling. Skolverket.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-andra/svenska/framgangsrik-sprak-las-och-skrivutveckling-1,221475 (hämtad-2016-04-07) Kodnäckarna. Ingvar Lundberg: Läs högt för era barn! Kodknackarna.se
http://www.kodknackarna.se/forskning/las-hogt-for-era-barn/ (hämtat 2016-04-01) Nilholm, Claes. (2016). Negativ självbild blir ett hinder för ungas läsframgång. Skolverket
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik/relationer-larande/negativ-sjalvbild-hinder-1,168362 (hämtat 2016-04-12)
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 2016-04-28) Westlund, Barbro (2016b). Hur lär man barn att läsa? Skolverket.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-lar-man-barn-att-lasa-1,157439 (Hämtad, 2016-05-10)