Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldraledigas löneutveckling ser ut för anställda inom Karlstad kommun och ytterligare om en skillnad kan synas mellan kvinnor och män.
När det gäller huvudfrågan så har, i de flesta av våra regressioner, inte föräldraledighet någon signifikans för lönen respektive löneutvecklingen. Föräldraledighet är dock signifikant i tre av modellerna och då för någon av tidsperioderna.
Det som alla modeller där föräldraledighet har signifikans har gemensamt är att alla är B-modeller, det vill säga att ingen kontrollerar för befattning. Så fort modellen kontrollerar för befattning så syns ingen signifikans för föräldraledighet. Vad som däremot förbryllar är att i modell 1B, där vi som oberoende variabel bland annat har löneförändringen mellan 2004-2006, ser vi ett positivt samband för perioden 2006-2007. Likaså ser vi ett positivt samband i modell 2B för året 2007. I tidigare forskning och teori så är sällan resultatet att föräldralediga har en positiv löneutveckling och när det väl är det så är det är då för män. Då den största delen av våra föräldralediga är kvinnor så går våra resultat egentligen emot all tidigare forskning och teori som vi har tagit del av. Skillnaderna mellan kvinnor och män i och med föräldraledighet kommer vi tillbaka till senare i slutsatsen. Däremot så är det ett år i modell 1B som visar på ett negativt samband mellan föräldraledighet och löneutveckling, vilket är ett resultat som mer följer det vi trodde vi skulle få efter att ha läst tidigare forskning och teori på området. Det negativa sambandet mellan föräldraledigheten och löneutvecklingen infinner sig mellan år 2007-2008. Att det är för år 2007-2008 som den negativa effekten visar sig, säger oss mer om hur situationen ser ut än vad regressionen för åren 2006-2007 gör. Detta eftersom många av de som tagit ut föräldraledighet förmodligen inte har hunnit kommit tillbaka till arbetet under tidsperioden 2006-2007.
Vårt syfte var aldrig att undersöka hur jämställt Karlstad kommun är i lönesättning mellan kvinnor och män men i våra modeller så kan vi inte komma undan från att ändå snudda in på ämnet. Även dessa signifikanser, som olyckligtvis visar sig och är negativa för kvinnor, visar sig ännu starkare när vi kontrollerar bort för befattningar. Då kvinnor som grupp tar ut den absolut största delen av föräldraledighet så är kön fortfarande intressant, även för vår analys. Att resultaten för föräldraledighet endast visar sig när vi inte längre kontrollerar för
37 befattningar samtidigt som kön fortfarande till viss del är signifikant när vi kontrollerar för befattningar men är klart starkast när befattningar kontrolleras bort är intressant. Resultatet följer vad Thoursie och Löfström skriver i sina studier och vi skulle kunna hävda att statistisk diskriminering föreligger. Det vill säga att många kvinnor jobbar inom så kallade kvinnoyrken vilket i sig medför en lägre löneutveckling av den anledningen att de anses som en
anställningsrisk just för att de kan komma att ta ut föräldraledighet.
Att vi både i jämförelse med tidigare studier, men även i jämförelse med resultaten för andra år får så annorlunda resultat för de perioder som året 2007 på något sätt finns med som beroende variabel, ger oss anledning att fundera över orsaken till detta. I flera av modellerna har vi identifierat ytterligare resultat för år 2007 som skiljer sig märkbart från övriga år. Detta faktum gör att vi har anledning att fundera över om det föreligger något fel i
datamängden som vi har haft tillgång till. En annan orsak som vi kan tänka oss som skulle kunna ligga bakom de udda resultat vi får för år 2007 är att Karlstad kommun har gjort något det året som har lett fram till att vi har fått de resultat vi har fått till exempel skulle de kunna ha lyft fram olika grupper vid lönesättningen. Tyvärr är det inget vi i våra modeller kan kontrollera för.
När det kommer till frågan huruvida löneutvecklingen ser olika ut för föräldralediga i Karlstad kommun beroende på kön, gjorde vi två regressioner för att undersöka detta.
Då föräldraledighet visade signifikans för tidsperioderna 2006-2007 samt 2007-2008 i modell 1B, gjordes samma regression som för denna modell fast uppdelat på en regression för
kvinnorna och en regression för männen i samma data.
Resultaten visade att föräldraledighet i båda fallen enbart var signifikant för kvinnorna, för männen hade det inte någon signifikans överhuvudtaget. En förklaring till att det inte hade någon signifikans för männen kan vara att i datan vi hade tillgång till så var enbart 24 av 379 föräldralediga av manligt kön, vilket bara är 6.3 procent av totala antalet föräldralediga. Det är ett väldigt litet antal, och på grund av det kanske det inte ger oss ett helt korrekt resultat angående effekten på männens löner. Vidare vet vi inte hur lång tid de föräldralediga har varit det, utan enbart att de tagit ut föräldraledighet under april månad. Vi kan spekulera i att orsaken till att föräldraledighet inte har någon påverkan på löneutvecklingen för männen skulle kunna ligga i att män ofta tar ut ett lägre antal föräldrapenningdagar än kvinnor gör, vilket skulle kunna bidra till att effekten på deras löner inte blir lika märkbar.
38 För vidare studier så hade det varit intressant att ytterligare undersöka vad som hände år 2007, om det var något fel i datamängden eller om Karlstad kommun faktiskt har gjort något det året som har lett fram till dessa besynnerliga resultat. Det hade även varit intressant att veta
längden på föräldraledigheten och ytterligare undersöka för om individerna som varit föräldralediga tog ut föräldraledighet under de efterföljande åren. Datamängden vi hade tillgång till innehöll inte dessa uppgifter men vi tror att dessa variabler hade kunnat ge ett mer korrekt resultat och en klarare bild på hur situationen för föräldralediga ser ut.
Så slutligen, följer Karlstad kommun sin jämställdhetspolicy På lika villkor och behandlar de sina föräldralediga likvärdigt med övriga anställda ur lönesynpunkt? Våra resultat ger inget enhetligt svar vilket i sig inte behöver vara negativt. Endast en av våra regressioner visar på en negativ löneutveckling medan de flesta inte visar på någon signifikans alls och i vissa fall går det att urskilja en positiv signifikans när det gäller föräldraledighet. Utifrån den
datamängd vi hade tillgång till, går det inte att dra en egentlig slutsats, på grund av att våra resultat är så pass motsägelsefulla. För att kunna ge ett säkert svar så hade mer information behövts för att kunna göra fler tester med fler variabler. Vi kan inte hitta tillräckligt för att säga att föräldralediga får en sämre löneutveckling vilket vi enligt tidigare forskning borde ha gjort och det i sig är positivt för Karlstad kommun.
39