Slutsats

För att återvända till resultatet i studien vill vi dra slutsatsen hur viktigt pedagogers förhållningssätt är för barns utveckling i barns fria lek. Vår slutsats blir att pedagoger bör bli medvetna om hur deras förhållningssätt påverkar barns fria lek. Det ligger i den vuxnes ansvar att skapa en miljö där möjlighet för barns utveckling och lärande ges. Vi anser att vår studie visar verkliga exempel i praktiken hur pedagoger i förskolan behöver ett engagemang och en vilja att möta barns nyfikenhet. Det är även av stor vikt att som pedagog att arbeta med synliggörandet av barns lärande, då pedagoger kan

utmana och föra barns intentioner vidare.

Referenslista

Andersson, E. & Svensson, L. (2016). Förskolan som barnens arena. I L, Linder. (Red.). Pedagogisk miljö i tanke och handling. (s 51-68). Stockholm: Lärarförlaget. Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan - Problem eller möjlighet för de vuxna. Örebro Universitet: Örebro.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Dahlberg, G. & Åsen, G. (2011). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. I A, Forssell. (Red.). Boken om pedagogerna. (s. 238- 264). Stockholm: Liber.

Dalgren, S (2014). Förskolans pedagogiska praktik som interaktion Frågor och svar i vardagliga förskoleaktiviteter. Linköpings universitet: Lindköping. Hämtad 16 november, 2016, från

http://liu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:743562/FULLTEXT01.pdf

Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber.

Emilson, A. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet. Hämtad 16 november, 2016, från

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/476/457

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Miljön som arena i förskolans levda praktik.

I I. Engdahl. & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare- mångfacetterad komplexitet (s.61-63). Stockholm: Liber.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Barns säkerhet, hälsa och välbefinnande. I I. Engdahl. & E. Ärlemalm-Hagsér. (Red.), Att bli förskollärare. Mångfacetterade perspektiv. (s. 70-72). Stockholm: Liber.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Förskolans material. I I. Engdahl. & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare- mångfacetterad komplexitet (s.90- 93). Stockholm: Liber.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Barn och lek. I I. Engdahl. & E. Ärlemalm- Hagsér (Red.), Att bli förskollärare- mångfacetterad komplexitet (s.144-147). Stockholm: Liber.

Fredriksson Sjöberg, M. (2014). Vad händer med dialogen? – En studie av dialogisk interaktion mellan pedagog och barn i förskolan. Umeå Universitet Umeå. Hämtad 10 maj, 2016, från http://umu.diva-portal.org/

Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan – Samhörighet

tillhörighet vänskap utanförskap. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen. Kennedy, B. (2009). Miljön räcker inte. Förskolan nr 2/09

Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.

Knutsdotter Olofsson, B. (2015). Lek för livet. I I. Engdahl. & E. Ärlemalm-Hagsér. (Red.), Att bli förskollärare. Mångfacetterade perspektiv. (s.148-151). Stockholm: Liber.

Kuisma, M. & Sandberg, A. (2008). Preschool teachers´and student preschool teackers´thoughts about professionalism in Sweden, European Early Childhood Education Research Journal, 16:2, 186-195, DOI: 10.1080/13502930802141618. Hämtad 16 november, 2016, från

http://www-tandfonline-

com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/13502930802141618?needAccess=true

Lillemyr, O-F. (2013). Lek på allvar- en spännande utmaning. Stockholm: Liber. Linder, L. (2016). Rummet som den tredje pedagogen. I L, Linder. (Red.).

Pedagogisk miljö i tanke och handling. (s. 19-36). Stockholm: Lärarförlaget. Markström, A-M. (2007). Att förstå förskolan – vardagslivets institutionella ansikten. Lund: Studentlitteratur.

Nordin Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.

Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö. Hämtad 8 december, 2016, från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:445488/FULLTEXT01

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur AB.

Pramling Samuelsson, I. & Sheridan, S. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Kapitel 15. Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder, s. 220-236.

Stockholm: Liber

Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2008). Barndomens lekmiljöer- förr och nu. I S. Sandberg. (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel. (s.13-36). Lund: Studentlitteratur AB.

Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2009). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbete. 1. Uppl. Stockholm: Liber

Skollagen. SFS. (2010:800).

Skolverket (2016a). Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2016. Stockholm Fritzes.

Skolverket. (2016b). Allmänna råd med kommentarer- förskolan. Stockholm: Skolverket.

Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi – utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Liber.

Steed, E. A., Noh, J., & Heo, K. H. (2014). A cross-cultural comparison of positive behavioral interventions and supports in early childhood classrooms in the united states and south korea. Infants and Young Children, 27(1), 30-42. Hämtad 16 november, 2016, från

http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/1720062390?a

ccountid=12245

Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken bland plugghästar och fusklappar. Stockholm Norstedts.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken, ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.

Säljö, R. (2008). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. Lundgren., R. Säljö. & C. Liberg. (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare. (s.251- 310). Stockholm: Natur & kultur.

Tsai, C. (2015). Am I interfering? preschool teacher participation in children play. Universal Journal of Educational Research, 3(12), 1028-1033. Hämtad 16 november, 2016, från

http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/1773216758?a ccountid=12245

Veraksa, N., Shiyan, O., Shiyan, I., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2015). Communication between teacher and child in early child education: Vygotskian theory and educational practice / La comunicación entre profesor y alumno en la educación infantil: la teoría vygotskiana y la práctica educativa a L.S. Vygotsky Institute of Psychology, Russian State University for the Humanities; b Moscow City University; c University of Gothenburg. Hämtad 16 november, 2016, från

http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/02103702.2015.1133091?needAccess =true

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets Rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 10 maj, 2016, från

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Westlund, K. (2011). Pedagogers arbete Med förskolebarns inflytande- En demokratididaktisk studie. Malmö: Studies in Educational Sciences Licentiate Dissertation Series 2011:21. Hämtad 16 november, 2016, från

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/12262/Westlund%20muep.pdf?seque nce=2&isAllowed=y

Åberg, A & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik- etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.

APA-referens https://www.mdh.se/polopoly_fs/1.24143!/Menu/general/column- content/attachment/APA-STILEN_100128.pdf Figur: Hämtad 20161128 https://mittflippadeklassrum.files.wordpress.com/2014/04/10007390_1410494505 881382_65771593_n.jpg