Att leva med funktionsnedsättningar efter en stroke påverkar på patienters kropp, själ och ande. Ur resultatet framkom att funktionsnedsättningar efter en stroke upplevdes av patienter som en händelse som påverkade och förändrade hela deras liv. De insjuknade var inte förberedda på i vilken utsträckning som de skulle komma att påverkas av
funktionsnedsättningar, både emotionellt och socialt. De upplevde sig tvungna att strukturera om vardagen, vilket ofta kunde upplevas tidskrävande och frustrerande.
Det är av stor betydelse att en sjuksköterska får en uppfattning för att öka sin förståelse och medvetenhet om hur patienter som lever med funktionsnedsättningar efter en stroke upplever sig själv och sitt liv. Sjuksköterskan bör uppmärksamma upplevelser som medförs av funktionsnedsättningar. En ökad kunskap av patienters erfarenheter leder till att
sjuksköterskan kan bemöta en patient och ta hänsyn till individuella behov och
omständigheter vilket medför att kvalitén på vården kan förbättras. Sjuksköterskan ska kunna lyssna, ge stöd och använda sin kunskap för att ge vård på bästa möjliga sätt.
26
REFERENSLISTA
* = artiklar som ingick i resultatet
Barreca, S., & & Wilkins, S. (2008). Experiences of nurses working in a stroke rehabilitation unit [Elektronisk version]. Journal of Advanced Nursing, 63(1), 36–44, doi:
10.1111/j.1365- 2648.2008.04648.x
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2009). Familj och sociala relationer. I F. Friberg & J. Öhlén. (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 67- 87). Lund: Studentlitteratur.
*Bergström, A. L., Eriksson, G., Asaba, E., Erikson, A., & Tham, K. (2015). Complex negotiations: The lived experience of enacting agency after a stroke [Elektronisk version]. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 22(1), 43-53.
doi:10.3109/11038128.2014.954611
Burton, C. (2000). A description of the nursing role in stroke rehabilitation [Elektronisk version]. Journal of Advanced Nursing, 32(1), 174-181. doi:10.1046/j.1365- 2648.2000.01411.x
Buschenfeld, K., Morris, R., & Lockwood, S. (2009). The experiences of partners of young stroke survivors [Elektronisk version]. Disability and Rehabilitation, 31 (20), 1643- 1651, doi: 10.1080/09638280902736338
Bäckström, B., & Sundin, K. (2009). The experience of being a middle-aged close relative of a person who has suffered a stroke, 1 year after discharge from a rehabilitation clinic: A qualitative study [Elektronisk version]. International Journal of Nursing Studies, 46 (11), 1475-84. doi:10.1016/j.ijnurstu.2009.04.009
Cao, V., Chung, C., Ferreira, A., Nelken, J., Brooks, D., & Cott, C. (2010). Changes in activities of wives caring for their husbands following stroke [Elektronisk version].
Physiotherapy Canada, 62(1), 35-43. doi:10.3138/physio.62.1.35
Cecil, R., Parahoo, K., Thompson, K., McCaughan, E., Power, M., & Campbell, Y. (2009). ”The hard work starts now”: A glimpse into the lives of carers of community-dwelling stroke survivors [Elektronisk version]. Journal of Clinical Nursing, 20 (11/12), 1723- 30. doi: 10,1111/j.1365–2702.2010.03400.x
Codex (2016a). Oredlighet i forskning. Hämtad 2016-10-16, från http://codex.vr.se/etik6.shtml
Codex (2016b). Forskarens etik. Hämtad 2016-10-16, från http://codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Dahlberg, K., & Segesten, K., (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
27
*Dalvandi, A., Heikkilä, K., Maddah, S., Khankeh, H., & Ekman, S. (2010). Life experiences after stroke among Iranian stroke survivors [Elektronisk version]. International Nursing Review, 57(2), 247-253. doi:10.1111/j.1466-7657.2009.00786.x
*Donnellan, C., Martins, A., Conlon, A., Coughlan, T., O'Neill, D., & Collins, D. R. (2013). Mapping patients' experiences after stroke onto a patient-focused intervention framework [Elektronisk version]. Disability & Rehabilitation, 35(6), 483-491. doi:10.3109/09638288.2012.702844
*Ekstam, L., Tham, K., & Borell, L. (2011). Couples' approaches to changes in everyday life during the first year after stroke [Elektronisk version]. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18(1), 49-58, doi: 10.3109/11038120903578791
Engström, B., Nilsson, R. & Willman, A. (2005). Omvårdnad vid stroke: state of the art. Svensk sjuksköterskeförening. Stockholm: Gothia.
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: specifik omvårdnad, medicinsk behandling, patofysiologi. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1997). Vårdandets idé. Stockholm: Liber AB. Eriksson, K. (2001). Hälsans idé. Stockholm: Liber.
Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen. Stockholm: Norstedts Förlag AB. Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretative data synthesis of processed data [Elektronisk version]. Australian Journal of Advanced Nursing, 20 (2), s. 22-26, hämtad 2016-04-06, från http://www.ajan.com.au/Vol20/Vol20.2-4.pdf.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss.133- 143). Lund: Studentlitteratur AB
Greenwood, N., Mackenzie, A., Cloud, G., & Wilson, N. (2010). Loss of autonomy, control and independence when caring: A qualitative study of informal carers of stroke survivors in the first three months after discharge [Elektronisk version]. Disability and
Rehabilitation, 32(2), 125-133, doi: 10.3109/09638280903050069
Jones, L., & Morris, R. (2012). Experiences of adult stroke survivors and their parent carers: A qualitative study [Elektronisk version]. Clinical Rehabilitation, 27 (3), 272-280. doi:10,1177/0269215512455532
*Kouwenhoven, S. E., Kirkevold, M., Engedal, K., & Kim, H. S. (2012). 'Living a life in shades of grey': experiencing depressive symptoms in the acute phase after stroke
[Elektronisk version]. Journal of Advanced Nursing, 68(8), 1726-1737. doi:10,1111/j.1365–2648.2011.05855.x
28
Long, A.F., Kneafsey, R., Ryan, J., & Berry, J. (2002).The role of the nurse within the multi- professional rehabilitation team [Elektronisk version]. Journal of Advanced Nursing, 37(1), 70-78. doi:10.1046/j.1365-2648.2002.02059.x
Montoya-Juarez, R., Garcia-Caro, M. P., Campos-Calderon, C., Schmidt-Rio Valle, J., Gomez- Chica, A., Marti-Garcia, C., & Cruz-Quintana, F. (2013). Psychological responses of terminally ill patients who are experiencing suffering: A qualitative study [Elektronisk version]. International Journal Of Nursing Studies, 50(1), 53-62.
doi:10,1016/j.ijnurstu.2 012,08.016
Nationalencyklopedin, (2016). Anhörig. Hämtad 2016-10-02, från
http://www.ne.se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/anhörig
O´Connell, B., Hanna, B., Penney, W., Pearce, J., Owen, M., & Warelow, P. (2001). Recovery after stroke: A qualitative perspective [Elektronisk version]. Journal of Qualitative Clinical Practice, 21(4), 120-125. Hämtad 2016-09-13, från CINAHL plus.
Olsson, H., & Sörensen, S.(2013). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber.
Pessah-Rasmussen, H., (2007). Rehabilitering och eftervård. I Gottsäter, A., & Mätzsch, T. Stroke och cerebrovaskulär sjukdom. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D., & Beck, T. (2008). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Lipincott company: Philadelphia.
Riksstroke (2015). Riksstroke Årsrapport 2015. Hämtad 2016-10-10, från
http://www.riksstroke.org/wpcontent/uploads/2016/06/RiksstrokeÅrsrapport2015- PRELIMINÄR-WBB-ändrat-6-juli.pdf
Riksstroke (2016). Patient och närstående. Hämtad 2016-10-10, från http://www.riksstroke.org/sve/patient-och-narstaende/stroke/
Rydholm Hedman, A-M. (2009). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (ss 385-415). Lund:
Studentlitteratur.
Seneviratne, C., Mather, C., & Then, K. (2009). Understanding nursing on an acute stroke unit: perceptions of space, time and interprofessional practice [Elektronisk version]. Journal Of Advanced Nursing, 65(9), 1872-1881. doi:10,1111/j.1365-
2648.2009.05053.x
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 2016- 10-02, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- författningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
*Simeone, S., Savini, S., Cohen, M-Z, Alvaro, R. & Vellone, E. (2015). The experience of stroke survivors three months after being discharged home: A phenomenological investigation [Elektronisk version]. European Journal of Cardiovascular Nursing, Vol. 14(2) 162 – 169. DOI:10,1177/1474515114522886
29
Socialstyrelsen (2011). Nationell utvärdering 2011 – Strokevård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2016-03-31, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18369/2011621.pdf Socialstyrelsen (2016). Termbank. Hämtad 2016-09-12, från
http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=665
Svensk sjuksköterskeförening (2014). ICN:s (International Council of Nurses) etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2016-04-09, från http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2016a). Evidensbaserad vård och omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2016-10-09, från
http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk.sjukskoterskeforening.ssf.om.evidensbasera.vard_2016_2016_ webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2016b). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2016-10-09, från
http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/halsoframjande- arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
*Taule, T., & Råheim, M. (2014). Life changed existentially: a qualitative study of experiences at 6-8 months after mild stroke [Elektronisk version]. Disability & Rehabilitation, 36(25), 21072119. DOI: 10.3109/09638288.2014.904448
Tholin, H., & Forsberg, A. (2014). Satisfaction with care and rehabilitation among people with stroke, from hospital to community care [Elektronisk version]. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(4), 822-829. doi:10.1111/scs.12116
*Thompson, H., & Ryan, A. (2009). The impact of stroke consequences on spousal
relationships from the perspective of the person with stroke [Elektronisk version]. Journal of Clinical Nursing, 18(12), 1803-1811. doi:10.1111/j.1365-
2702.2008.02694.x
*Townend, E., Tinson, D., Kwan, J., & Sharpe, M. (2010). 'Feeling sad and useless': an investigation into personal acceptance of disability and its association with
depression following stroke [Elektronisk version]. Clinical Rehabilitation, 24(6), 555- 564, doi: 10.1177/0269215509358934
Wallengren, C., Segersten, K., & Friberg, F. (2010). Relatives’ information needs and the characteristics of their search for information – In the words of relatives of stroke survivors [Elektronisk version]. Journal of Clinical Nursing 19 (19/20), 2888-96. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03259.x
30
Westergren, A. (2009). Nutrition och ätande. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.),
Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (ss 311-347). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2016-10-
17, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
*Vogelsang, A., Wengström, Y., Svensson, M., & Forsberg, C. (2014). Transitional experiences in patients following intracranial aneurysm rupture [Elektronisk version]. Journal of Clinical Nursing, 23(9/10), 1263-1273. doi:10.1111/jocn.12317
World Health Organization (2002). Stroke, Cerebrovascular accident. Hämtad 2016-04-10, från http://www.who.int/topics/cerebrovascular_accident/en/
Wyller, T., & Kirkevold, M. (1999). How does a cerebral stroke affect quality of life? Towards an adequate theoretical account [Elektronisk version]. Disability & Rehabilitation, 21(4), 152-161. Hämtad 2016-09-08, från CINAHL plus.
Östlundh, L., (2012). Informationssökning. I Friberg, F. Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss.57-79). Lund: Studentlitteratur AB
1
BILAGA A: ARTIKELSÖKNING
Databas Sökord Urval Antal
träffar Antal lästa titlar Antal lästa abstrakt Antal lästa hela artiklar Antal valda
CINAHL plus stroke AND
disability AND person* AND experience AND first year Peer reviewed, 2006-2016 English 3 3 3 0 0
CINAHL plus stroke AND
disability AND person* AND experience Peer reviewed, 2006-2016 English 48 48 16 12 0
CINAHL plus stroke AND
persons with disability AND experience Peer reviewed, 2006-2016 English 28 28 5 5 0
2 CINAHL plus stroke survivors
AND experience AND disability Peer reviewed, 2006-2016 English
54 54 17 4 Life experiences after stroke
among Iranian stroke survivors.
CINAHL plus stroke AND
participants AND experience AND disability Peer reviewed, 2006-2016 English 59 59 12 1 0
CINAHL plus stroke AND life experiences AND patient
Peer reviewed 2006-2016
107 107 36 17 Mapping patients'
experiences after stroke onto a patient-focused
intervention framework. Couples' approaches to changes in everyday life during the first year after stroke.
“Living a life in shades of grey”:experiencing depressiv symtoms in the acute phase arter stroke.
Life changed existentially: a qualitative study of
3
experiences at 6-8 months after mild stroke.
The impact of stroke consequences on spousal relationships from the perspective of the person with stroke.
Transitional experiences in patients following
intracranial aneurysm rupture.
CINAHL plus patient* AND life experiences AND after stroke
Peer reviewed 2006-2016
50 50 12 4 Complex negotiations: The
lived experience of enacting agency after a stroke.
CINAHL plus
(manuell sökning)
- - - 1 'Feeling sad and useless': an
investigation into personal acceptance of disability and its association with
4
Pub Med stroke AND
disability AND person* AND experience Peer reviewed, 10 år 41 41 8 2 0
Pub Med stroke AND
persons with disability AND experience Peer reviewed, 10 år 59 59 13 5 0
Pub Med stroke survivors
AND experience AND disability
Peer reviewed, 10
år
62 62 8 3 The experience of stroke
survivors three months after being discharged home: A phenomenological
investigation.
Pub Med stroke AND
participants AND experience AND disability Peer reviewed, 10 år 51 51 11 2 0
1
BILAGA B: KVALITETSGRANSKNING
N FRÅGOR ARTIKLAR
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
1 Finns det tydligt problem formulerat?
Hur är detta i så fall formulerat, och är det avgränsat?
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
2 Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
Är de tydligt formulerat? Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
3 Finns det någon
omvårdnadsvetenskaplig
teoribildning tydligt beskriven? Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
4 Vad är syftet? Är det tydligt
formulerat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
5 Är metoden beskriven utförligt? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
6 Är undersökningspersonerna
omfattande beskrivna? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
7 Är data tillräckligt omfattande
analyserat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
8 Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop, är det
tydligt? Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej
9 Är resultatet tydligt beskrivet? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
10 Svarades det omfattande på
2
11 Vilka argument förs fram, är det
relevanta resonemang? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
12 Förs det några etiska
resonemang beskrivna? Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja
13 Finns det en metoddiskussion? I
så fall, diskuteras den utförligt? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja
14 Sker en tydlig återkoppling till
teoretiska antaganden, t.ex. vårdvetenskapliga antagandet?
Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej
Total poäng: 9 10 9 10 10 9 10 9 9 10
Artiklarna (1-10) presenteras i bilaga C: Artikelmatris. För svar ”Ja” – 1 poäng, för svar ”Nej” – 0 poäng. Hög kvalitét – från 10 till 14 poäng.
Medel kvalitét – från 5 till 9 poäng. Låg kvalitét – från 1 till 4 poäng.
1
BILAGA C: ARTIKELMATRIS
N Författare, årtal,
tidskrift
Titel Syfte Metod Resultat Kvalitetsgranskning
(kvalitét) 1 Bergström, A. L., Eriksson,
G., Asaba, E., Erikson, A., & Tham, K. (2015).
Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 22(1), 43-53.
Complex negotiations: The lived experience of enacting agency after a stroke.
Att förstå upplevelsen av det dagliga livet av personer som drabbades av en stroke. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer efter en stroke under det första året.
Resultat visade fyra teman: upplevelser av hantering av den avbrutna kroppen, hänsyn till den
förflutna, kontakt med världen och
förhandling genom interna dialoger.
Medel
2 Dalvandi, A., Heikkilä, K., Maddah, S., Khankeh, H., & Ekman, S. (2010).
International Nursing Review, 57(2), 247-253.
Life experiences after stroke among Iranian stroke survivors.
Att belysa hur personer upplever och uppfattar livet efter en stroke. Kvalitativa semi- strukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagarna som hade drabbats av en stroke under de senaste tre-sex månaderna.
Resultat visade att personer efter en stroke upplevde fysiska och psykiska problem.
2
3 Donnellan, C., Martins, A., Conlon, A., Coughlan, T., O'Neill, D., & Collins, D. R. (2013). Disability &
Rehabilitation, 35(6),
483-491.
Mapping patients' experiences after stroke onto a patient- focused intervention framework. Att beskriva patienters upplevelser efter stroke. Kvalitativa djup semi- strukturerade intervjuer av åtta deltagare efter tre- sex månaders utskrivning från en avdelning på universitets sjukhus. Patienters upplevelser efter konsekvenser av en stroke var både positiva och negativa och de förändringarna av en
stroke påverkade deras liv.
Medel
4 Ekstam, L., Tham, K., & Borell, L. (2011). Scandinavian Journal Of Occupational Therapy, 18(1), 49-58. Couples' approaches to changes in everyday life during the first year after stroke.
Att beskriva upplevelser av två par efter förändringar i det dagliga livet under det första året efter en stroke.
Kvalitativa
intervjuer med två par där den ena av makarna i varje par hade drabbats av en stroke.
Resultat visade att det är viktigt att få
upplevelser och feedback att integrera förändringar i
vardagen att bidra till en bild av en möjlig framtid. Hög 5 Kouwenhoven, S-E., Kirkevold, M., Engedal, K., & Kim, H-S.(2012). Journal Of Advanced Nursing, 68(8), 1726-1737.
“Living a life in shades of grey”: experiencing depressiv symtoms in the acute phase after stroke.
Att beskriva den levda erfarenheten av stroke- överlevande de som lider av depressiva Kvalitativa djupintervjuer av nio deltagare. Personers erfarenheter beskrivs som att leva ett liv i nyanser av grått. Det kom fram två teman, upplevelser om att vara instängt och
3 symtom i den akuta fasen av en stroke. förlora sig själv när kroppen är förändrat. 6 Simeone, S., Savini, S., Cohen, M-Z., Alvaro, R. &
Vellone, E. (2015).
European Journal of Cardiovascular Nursing, Vol. 14(2) 162 – 169
The experience of stroke survivors three months after being discharged home: A phenomenological investigation. Att beskriva upplevelsen hos personer som drabbades av en stroke. Kvalitativa intervjuer genomfördes med femton personer.
Resultat visade att personer upplevde djupt förändrat liv, levande minne av den akuta fasen av slaget, lättnad efter att återhämta sig från stroke, men också som en börda för familjemedlemmar.
Medel
7 Taule, T., & Råheim, M. (2014). Disability & Rehabilitation, 36(25), 2107-2119. Life changed existentially: a qualitative study of experiences at 6-8 months after mild stroke. Att beskriva upplevelser efter en mild stroke. Kvalitativa intervjuer av åtta deltagare. Upplevelser efter en stroke var kopplade till den förändrade kroppen, minskat självkänsla och förlust av tid där livet
förändras på
existentiell nivå efter sex-åtta månader efter en stroke.
4
8 Thompson, H., & Ryan, A. (2009). Journal Of
Clinical Nursing, 18(12),
1803-1811.
The impact of stroke consequences on spousal relationships from the perspective of the person with stroke. Att utforska upplevelse av stroke inom makar relationer ur strokedrabbade perspektiv. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sexton deltagarna som drabbades av en stroke mellan de senaste två månader till ett år.
Resultat visade att personer som drabbades av en stroke upplevde djupa och komplexa
svårigheter inom makar relationer.
Medel
9 Townend, E., Tinson, D., Kwan, J., & Sharpe, M. (2010). Clinical
Rehabilitation, 24(6), 555-
564.
'Feeling sad and useless': an investigation into personal acceptance of disability and its association with depression following stroke.
Att beskriva upplevelser av att leva med funktionsnedsät tningar i samband med depression efter en stroke. Kvalitativa intervjuer av åttionio deltagare under de första nio månaderna efter en stroke.
Resultat visade att personer upplevde oro och osäkerhet över sina
funktionsnedsättninga r.
Medel
10 Vogelsang, A., Wengström,
Y., Svensson, M., & Forsberg, C. (2014). Journal Of Clinical Nursing, 23(9/10), 1263- 1273. Transitional experiences in patients following intracranial aneurysm rupture. Att beskriva upplevelser av det dagliga livet med förändringar hos patienter efter intrakraniell Kvalitativ och kvantitativ undersökning. Data samlades genom ett frågeformulär vid sex månader och ett år efter att de deltagarna
Upplevelser av det dagliga livet beskrevs av deltagare såsom personlighetsförändri ngar och beteende, ändrade sociala roller och relationer.
5 aneurysm bristning. drabbades av aneurysm bristning i hjärna.
1
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00