Studiens syfte var att undersöka hur ett hållbarhetsarbete kan utformas i ett logistikföretag i Sverige. I detta avsnitt besvaras de tre frågeställningarna i en presentation av de slutsatser som innefattar en identifiering av förutsättningarna som uppkommer vid en realisering av modellen cirkulär ekonomi. Förklaringarna baseras på teori- och empiriinsamlingar för hur företagen kan bli mer resurseffektiva och hållbara i logistikbranschen.
F1: På vilket/vilka sätt arbetar logistikföretag med hållbarhet i Sverige?
Det skilde sig mellan företagen för hur djupgående de har valt att specificera sig kring hållbarhetsaspekterna, men det miljömässiga ansvaret var mest påtagligt bland företagen. Att inga hållbarhetsaktiviteter kunde genomföras utan att hänsyn togs till lönsamhetsaspekten var dock samtliga företag eniga om. Det faktum att Corporate Social Responsibility har ett samband mellan varandra framgick inte lika distinkt och tydligt i alla företagen som enligt Grankvists (2012, s. 16) teori om att ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsarbeten är lika viktiga. Vi konstaterade även att logistikföretagens implementerade hållbarhetsarbete begränsades i olika omfång beroende på om företagen hade givit hållbarhet en central roll i verksamheten eller ej. Hållbarhetsarbetet var mer påfallande i verksamheter med en tillsatt miljö- eller hållbarhetschef i jämförelse med om VD:n hade detta ansvar.
Vi observerade att intermodala transporter förekom i stor utsträckning och att en minskad resursanvändning utgjordes utav av främst samordnade transporter, ruttoptimering samt strävan efter en hög fyllnadsgrad. Dessa aktiviteter bidrog även till ett ökat ekonomiskt och miljömässig ansvarstagande i form av reducerade kostnader och minskade utsläpp. Logistikföretagen strävande även efter att införa förnyelsebara bränslen samt uppmätte utsläpp. Vi kunde konstatera att långsiktiga mål saknades på grund av den brist företagen i branschen hade beträffande att tänka långsiktigt. Denna brist förekom även flitigt i investeringssammanhangen. Ansvaret kring den sociala hållbarhetsaspekten uppnåddes exempelvis genom satsningar på internutbildning av chaufförerna samt externa åtaganden som gynnade externa parter i samhället.
F2: Vilka utmaningar kan identifieras i arbetet med att göra logistikbranschen mer hållbar?
Utmaningar för att skapa ett integrerat hållbarhetsarbete i logistikbranschen uppstod på olika plan. Transportbranschen är en bransch som präglas av press på låga priser vilket resulterar i små marginaler och svårigheter att skapa mervärden. Vi kunde urskilja den ekonomiska rädslan enstaka företag hade med avseende på den ekonomiska risk som kunde uppstå om de satsade på mer hållbarhet, som grundades på investeringssvårigheterna då många kontrakt inte sträcker sig över en lång period.
En annan utmaning som var påtaglig för att förverkliga verksamhetens hållbara aktiviteter utgjordes av underfinansieringen i infrastrukturen, närmare bestämt i järnvägssektorn. Detta indikerade i svårigheter för företagen att se en övergång av gods från landsväg till järnväg för en ökning i intermodala transporter. Utöver detta sågs leveransprecisionen hos tågtrafiken och kostnaderna för att nyttja järnvägen inte lika fördelaktiga som kunde uppnås för transporter på vägar. Användandet av förnyelsebara bränslen har ökat, men tillgängligheten av dessa kan ses som problematisk. Flertalet transportbeställare beskrev utmaningen i en saknad betalningsvilja för hållbara transporter. Våra tillfrågade hade delade meningar kring om kunderna efterfrågade snabba och miljövänliga leveranser eller om de kunde invänta längre ledtider och betala mer för hållbara logistiklösningar. Beträffande lagar var kontentan att dessa kan hjälpa branschen att bli mer hållbar på samma sätt att de kan hindra. Vi konstaterade att lagar kan kräva mer administrativt arbete och utbildningskrav för chaufförerna på samma sätt som dessa kan bidra med stöd under uppstartsfaserna av en implementering mer gröna logistiklösningar.
F3: Hur kan cirkulär ekonomi implementeras i företag inom logistikbranschen?
Implementerar logistikföretagen de hållbara aktiviteter som genomgående i uppsatsen presenterats bidrar dessa till en resurseffektiv verksamhet, med andra ord en verksamhet med cirkulär ekonomi, inom ramarna för ansvaret för de miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna. För att denna cirkulära ekonomi ska vara möjlig att verkställa för företagen måste utmaningarna övervinnas genom att följande åtaganden infrias:
1. Företaget måste välja strategier som innefattar hållbara resurser samt mäta och följa upp verksamheten
2. Företaget måste få kunderna att efterfråga hållbara transporter och acceptera eventuella extrakostnader och längre ledtider
3. Företaget måste välja att implementera hållbara aktiviteter som resursoptimerar verksamheten
4. Företaget måste få intressenterna att investera i utvecklingen för hållbarhet samt att staten måste stifta lagar som gynnar branschen
Ett integrerat hållbarhetsarbete grundat på cirkulär ekonomi kan först och främst åstadkommas när företagen själva tar ansvar för att investera i hållbara tillgångar, strategier och aktiviteter samt skapa mervärde och följa upp sina resultat. Staten behöver stötta och investera mer, samtidigt som att kunderna behöver accepterade längre ledtider samt vara villiga att betala den eventuella extrakostnad som uppstår för mer hållbara transporter. Utöver detta har vi konstaterat att logistikbranschen kan inte på egen hand verkställa en övergång till cirkulär ekonomi. Det krävs att nya samarbeten med företag i andra branscher samtidigt som i det måste ske ett införande av ekonomiska incitament kring hållbara lösningar som motiverar företag till att ta ytterligare ansvar. Viljan till att bli mer hållbar finns hos företagen, det är möjligheterna och fördelarna som begränsas av riskerna och utmaningarna.
6.2 Förslag till framtida studier
Den här studien har behandlat logistikbranschens möjligheter och förutsättningar att gå mot en mer hållbar verksamhet genom cirkulär ekonomi. Vidare rekommenderar vi att framtida studier behandlar ett hållbarhetsarbete mer djupgående utöver hela leverantörskedjan, exempelvis utifrån perspektivet från upphandlaren av transporter och på så vis kartlägga vilka faktorer som avgör beställningen av transporten. Vi har även observerat en saknad av studier kring ett skapande av mervärden i logistikbranschen och hur detta mervärde kan förmedlas till transportköparna, vilket vi förespråkar kan vara ett givande bidrag till framtida forskning.