Med hjälp av resultatet har studien skapat ett underlag för människor som arbetar inom samhällsbyggnad att kunna ta hänsyn till vid planering av nya bostäder. Eftersom studien förhåller sig till befintliga samhällsfunktioner bidrar den till en effektivare och mindre kostsam bostadsplanering. Samtidigt skapas hållbarare områden innehållande bostäder med närhet till nödvändiga samhällsfunktioner. Med närhet till samhällsfunktioner kan miljövänligare transportalternativ prioriteras före bilen.
Tillämpning av MKA vid översiktlig planering av nya bostadsområden
rekommenderas. Det finns ett behov inom den översiktliga planeringen att arbeta fram nogranna analyser för att lokalisera områden med bra geografiska
förutsättningar. Beroende på vilka kriterier som används i analysen och hur dessa värdesätts blir resultatet varierande men metoden fungerar lika trots olika användningsområden. Multikriterieanalyser lämpar sig i och med detta väl. Viktigt i beräkningen är att områden som visar höga värden enligt denna analys nödvändigtvis inte är genomförbara för exploatering av nya bostäder. Vad som däremot kan säkerställas är att områden utanför gränsvärde 0, inte håller tillräckligt hög standard utifrån närhet till samhällsfunktioner. Resultatet av studien ger en indikation på var nya bostadsområden kan lokaliseras direkt och fungerar även bra indirekt som en övergripande strategisk illustration.
Rangordningen av kriterierna från de politiska representanterna skiljde sig avsevärt. Trots olika prioriteringar mellan de politiska representanterna visade dock resultatet fler gemensamma områden än separata områden. Studien redovisade att politiska intressen kan innefatta mer likheter än olikheter vilket bör ha en positiv effekt för bostadsplaneringen. MKA visar att förslag gällande nya bostadsområden oftare kan främjas, snarare än ifrågasättas, trots den politiska agendan. Vilket kan leda till en konfliktlösning mellan olika politiska prioriteringar.
Till framtida studier rekommenderas att analysera om exploatering av bostäder är möjliga utifrån rapportens analys. De framtagna områdena är alltså beroende av bland annat: Markvärden, markägoförhållanden och topografiska förutsättningar. Det skulle även vara intressant att studera närmare hur fler politiker rangordnar dessa samhällsfunktioner, för att skapa en mer generell politisk uppfattning. Slutligen vore det intressant att studera hur bostadsområden med låga värden kan utveckla närhet till samhällsfunktioner.
Referenser
Alanbari, M., Al-Ansari, N., Jasim, H., Knutsson, S. (2014). Al-mseiab qadaa landfill site selection using GIS and multicriteria decision analysis. Engineering, 6 (9), 526–549. doi:10.4236/eng.2014.69055
Andersson, M. (2001). GI i Sverige 2000: redovisning av analys av ULIs enkät avseende användandet av geografisk information (ULI-rapport, nr 2001:3). Gävle:
Utvecklingsrådet för landskapsinformation.
Belton, V. & Stewart, T. (2002). Multiple criteria decision analysis: An integrated approach. Dordrecht: Kluwer academic publishers.
Boverket. (2007). Bostadsnära natur: inspiration & vägledning. Karlskrona: Boverket. Från
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/bostadsnara _natur.pdf
Boverket. (2014). Förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (Boverkets rapportserie, 2014:32). Karlskrona: Boverket. Från
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2014/forslag- strategi-god-bebyggd-miljo.pdf
Boverket. (2016). Processen för översiktsplanering. Hämtad 19 mars 2017 från http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/oversiktsplan/processen-for- oversiktsplanering/
Boroushaki, S., & Malczewski, J. (2008). Implementing an extension of the
analytical hierarchy process using ordered weighted averaging operators with fuzzy quantifiers in ArcGIS. Computers & Geosciences, 34(4), 399–410.
doi:10.1016/j.cageo.2007.04.003
Boroushaki, S., & Malczewski, J. (2010). Using the fuzzy majority approach for GIS-based multicriteria group decision-making. Computers & Geosciences, 36(3), 302– 312. doi:10.1016/j.cageo.2009.05.011
Bösch, S. & Brodén, E. (2009). Kollektivtrafik som norm: Vad behöver göras? (Vägverkets rapportserie, nr 2009:125) Borlänge: Vägverket. Från
http://www.trafikverket.se/contentassets/14ba8be4894441c38f65ff466fd277de/ kollektivtrafik_som_norm.pdf
Chen, Y., Yu, J., & Khan, S. (2010). Spatial sensitivity analysis of multi-criteria weights in GIS-based land suitability evaluation. Environmental Modelling & Software, 25(12), 1582–1591. doi:10.1016/j.envsoft.2010.06.001
Dai, F. C., Lee, C. F., & Zhang, X. H. (2001). GIS-based geo-environmental evaluation for urban land-use planning: A case study. Engineering Geology, 61(4), 257–271. doi:10.1016/S0013-7952(01)00028-X
Eklundh, L. & Harrie, L. (2005). Geografiska informationssystem: Användning idag och framtidsutsikter. I L. Olsson (Red.), Geografiska informationssystem:
Tillämpningsexempel (s. 11–38). Stockholm: Formas.
Gävle kommun. (2009). Översiktsplan Gävle Stad 2025. Hämtad 25 februari 2017 från http://www.gavle.se/PageFiles/23057/ÖP%20Gävle%20stad.pdf
Gävle kommun. (2013). Inriktningsprogram för bostadsförsörjning. Hämtad 2 maj 2017 från http://www.gavle.se/PageFiles/639/Program%20-%20slutrapport%202013- 02-18.pdf
Ibrahim, M. R. (2017). How do people select their residential locations in Egypt? the case of Alexandria. Cities, 62, 96–106. doi:10.1016/j.cities.2016.12.012 Johansson, C., Lövenheim, B., Schantz, P., Wahlgren, L., Almström, P.,
Markstedt, A., Strömberg, M., Forsberg, B., Sommar, J. N. (2017). Impacts on air pollution and health by changing commuting from car to bicycle. Science of the Total Environment, 584–585, 55–63. doi:10.1016/j.scitotenv.2017.01.145
Kumar, T., Gautam, A. K., & Jhariya, D. C. (2016). Multi-criteria decision analysis for planning and management of groundwater resources in balod district, India. Environmental Earth Sciences, (8), 1. doi:10.1007/s12665-016-5462-3
Lindsay, G., Macmillan, A., & Woodward, A. (2011). Moving urban trips from cars to bicycles: Impact on health and emissions. Australian and New Zealand Journal of Public Health, 35(1), 54–60. doi:10.1111/j.1753-6405.2010.00621.x
Malmström, B. & Welling, A. (1995). Introduktion till GIS. Gävle: Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI).
Malczewski, J. (1999). GIS and Multicriteria Decision Analysis. New York: Wiley. Mansor, S., Ahmed, N., Shiriff, R., Al, M. A., Shattri, B. M., Nordin, B. A., & Shiriff, R. (2008).GIS based multicriteria approaches to housing site suitability assessment. United States, North America.
Moderaterna. (2017). Bygga och bo i Gävle. Hämtad 29 maj 2017 från http://www.moderat.se/gavle/bo-och-bygga-i-gavle
Musakwa, W., Tshesane, R. M., & Kangethe, M. (2017). The strategically located land index support system for human settlements land reform in south africa. Cities, 60, Part A, 91–101. doi:10.1016/j.cities.2016.08.007
Myagmartseren, P., Buyandelger, M., & Brandt, S. A. (2017). Implications of a spatial multicriteria decision analysis for urban development in Ulaanbaatar,
Mongolia. Mathematical Problems in Engineering. Vol. 2017, Article ID 2819795, 16s. doi:10.1155/2017/2819795
Naturvårdsverket (2009). Multikriterieanalys (MKA) för hållbar efterbehandling av förorenade områden: metodutveckling och exempel på tillämpning. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2016). Vägtrafikens miljöpåverkan. Hämtad 2 maj 2017 från http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-
Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Transporter-och-trafik/Vagtrafik/Vagtrafikens- miljopaverkan/
Naturvårdsverket. (2017). Miljömålen: Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017 (Naturvårdsverkets rapportserie, nr 6749). Stockholm: Naturvårdsverket. Från http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91- 620-6749-6.pdf?pid=20349
Nilsson, A. (1998). Cykeln - Ett konkurrenskraftigt transportmedel. (Bulletin 158 / 3000; Bulletin 158). Lunds tekniska högskola, instutionen för teknik och samhälle, trafik och väg
Persson, C. (2013). Deliberation or doctrine? land use and spatial planning for sustainable development in Sweden. Land use Policy, 34, 301–313.
doi:10.1016/j.landusepol.2013.04.007
Rattan, A., Campese, A., & Eden C. (2012). Modeling walkability: automating analysis so it is easily repeated. ArcUser 15 (1), 30–33.
SFS 2010:900. Plan- och bygglag. Hämtad 25 februari 2017 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
Socialdemokraterna i Gävle. (U.å.) Bygga en stad. Hämtad 29 maj 2017 från http://gavle.socialdemokraterna.se/politik/2297-2/
Statistiska centralbyrån. (2015). Urbanisering – från land till stad. Hämtad 25 februari 2017 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Urbanisering--fran- land-till-stad/
Statistiska centralbyrån. (2016). Färdigställda lägenheter i nybyggda hus efter region, lägenhetstyp och hustyp. År 1975–2015. Hämtad 25 februari 2017 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0101__ BO0101A/LagenhetNyAr/?rxid=d53d6394-bc03-4efd-9425-c94aebaadf24#
Statistiska centralbyrån. (2017a). Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2016. Hämtad 25 februari 2017 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__B E0101A/BefolkningNy/?rxid=812cd7b6-fb31-4117-b23b-fe6202500ae9
Statistiska centralbyrån. (2017b). Folkmängden efter region och år. Hämtad 10 april 2017 från http://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/29139
Statistiska centralbyrån. (2017c). Trendbrott 2016: Utsläppen av växthusgaser ökade fyra kvartal i rad. Hämtad 8 maj 2017 från http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik- efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-
utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljorakenskaper--utslapp-till- luft-fjarde-kvartalet-2016-samt-preliminar-statistik-for-helaret-2016/
Stockholm stad. (u.å). Relativa närhetsprincipen. Hämtad 15 maj 2017 från
http://www.stockholm.se/PageFiles/1246560/Fördjupad%20information%20om %20relativa%20närhetsprincipen.pdf
Trafikverket. (2004a). Vägar och gators utformning: Sektion landsbygd - vägrum. Hämtad 15 maj 2017 från
http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Vag utformning/Dokument_vag_och_gatuutformning/Vagar_och_gators_utformning/ Sektion_landsbygd-vagrum/05_vagtyper.pdf
Trafikverket. (2004b). Vägar och gators utformning: Grundvärden för gående och cyklister. Hämtad 16 maj 2017 från
http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Bygga_och_underhalla/Vag/Vag utformning/Dokument_vag_och_gatuutformning/Vagar_och_gators_utformning/ Grundvarden/4_grundvarden_for_gaende_och_cyklister.pdf
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Umeå kommun. (2015). Hur nära har barnen till skolan? Hämtad 15 maj 2017 från http://www.umea.se/download/18.4c9604991525c253f0e81a2/1453803555145 /R%C3%84TTUK_Rapport_n%C3%A4rhettillskolan_rapport-13_LR.pdf
Viking, A. (2014). Attraktiva, hållbara livsmiljöer i kallt klimat: Industriella byggföretags syn på kommunalt kravställande (LTU-rapport, nr 2014:01). Sweden, Europe: Luleå tekniska universitet.
Vorontsova, A. V., Vorontsova, V. L., & Salimgareev, D. V. (2016). The development of urban areas and spaces with the mixed functional use doi:10.1016/j.proeng.2016.07.277
Vägverket. (2004). Lathund för prövning av bygglov i närhet av väg. Hämtad 15 maj 2017 från
http://www.ovanaker.se/download/18.2d8118541343be71ea98000186475/1338 239184657/Bygga+n%C3%A4ra+v%C3%A4g.pdf
Zeng, C., Zhang, M., Cui, J., & He, S. (2015). Monitoring and modeling urban expansion—A spatially explicit and multi-scale perspective. Cities, 43, 92–103. doi:10.1016/j.cities.2014.11.009
Örebro kommun. (2016). Att bo tätt (förtätning av av bebyggelse inom tätorter): Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning. Hämtad 15 maj 2017 från
https://www.orebro.se/bygga-bo--trafik/stadsutveckling--
planering/oversiktsplan-vart-framtida-orebro/miljobedomning-och-
Bilaga A
0 2.25 4.5 9Kilometer
.
Restriktionskarta över bilvägar Restriktionskarta över GCM-vägar
Restriktionskarta över parkytor Restriktionskarta över vatten
Bilaga B
.
Faktorkarta över busshållplatser Faktorkarta över parkytor
Faktorkarta över förskolor Faktorkarta över grund- och gymnasieskolor
Faktorkarta över arbetsplatser Faktorkarta över dagligvaruhandel
Bilaga C
.
Faktorkarta över bilvägar Faktorkarta över GCM-vägar
Faktorkarta över aktivitetsytor Faktorkarta över vatten