4. Diskussion
4.6 slutsats
Många kvinnor har en bild över hur livet som nybliven mor kommer att bli. När denna bild inte speglar sig i verkligheten så kan mödrarna känna skuld och skam och känna sig som en misslyckad förälder. Många utav dessa kvinnor lider i tysthet då de inte vet vart de ska vända sig, inte anser sig fått tillräcklig information om PPD eller känner sig dåligt bemött av sjuksköterskan. Vikten av att sjuksköterskan kan ge en bra och tydlig information om PPD har blivit än mer större genom det mångkulturella samhälle vi idag lever i. Hur man kan bemöta olika kulturer då alla inte talar om psykisk ohälsa på samma sätt.
22
Referenslista:
Aveyard. H. (2014) Doing a literature review in health and social care. A practical guide 3rd edition.
Beestin, L., Hugh-Jones, S., & Gough, B. (2014). The impact of maternal postnatal depression on men and their ways of fathering: an interpretative phenomenological analysis. Psychology and Health, 29(6), 717–735.
https://doi.org/10.1080/08870446.2014.885523
Bilszta, J., Ericksen, J., Buist, A., & Milgrom, J. (2010). Women’s experience of postnatal depression - beliefs and attitudes as barriers to care. Australian Journal of Advanced Nursing, 27(3), 44–54.
Björklund, U. (2009). Mödrahälsovårdens roll (Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi samt Sexologi 2009:62). Stockholm: Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi. https://www.sfog.se/natupplaga/nr6236bd81d5-
ea78-49da-a6c3-0de985b88f5c.pdf?fbclid=IwAR1azSj3b0K6BXoTagT5Lmj-opaGmceeX56GtP5Qcn6PwsMAlsYCxqdRU8k
Brown, A., Rance, J., & Bennett, P. (2016). Understanding the relationship between breastfeeding and postnatal depression: The role of pain and physical difficulties.
Journal of Advanced Nursing, 72(2), 273–282. https://doi.org/10.1111/jan.12832
Boath, E. H., Henshaw, C., & Bradley, E. (2013). Meeting the challenges of teenage mothers with postpartum depression: overcoming stigma through support. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 31(4), 352–369.
https://doi.org/10.1080/02646838.2013.800635
Chan, S. W., Williamson, V., & McCutcheon, H. (2009). A Comparative Study of the Experiences of a Group Diagnosed With Postnatal Depression. 45(2).
Closa-Monasterolo, R., Gispert-Llaurado, M., Canals.J, Luque.V Zaragoza-Jordanal, M, Koletzko, B., Grote, V., Weber, M., Gruszfeld, D., Szott, K., Verduci, E., ReDionigi, A., Hoyos, J., Brasselle, G., Escribano Subías, J. “The effect of postpartum depression and current mental health problems of the mother on child behaviour at eight years.
”Matern Child Health J (2017) 21:1563–1572 DOI 10.1007/s10995-017-2288-x
23 Coates, R., Ayers, S., & deVisser, R. (2014). Women’s experiences of postnatal
distress: A qualitative study. BMC Pregnancy and Childbirth, 14(1), 1–14.
https://doi.org/10.1186/1471-2393-14-359
Edhborg. M., Carlberg. M., Simon. F., Lindberg. L. “”Waiting for better times”:
Experiences in the first postpartum years by Swedish fathers with depressive symptoms” American journal of men´s health. Vol. 10 issue 5, ss.428–439 (2016) https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1557988315574740
Foulkes, M. (2011). Enablers and Barriers to Seeking Help. 450–457.
https://doi.org/10.1111/j.1552-6909.2011.01264.x
Gao, L. L., Chan, S. W. C., You, L., & Li, X. (2010). Experiences of postpartum depression among first-time mothers in mainland China. Journal of Advanced Nursing, 66(2), 303–312. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05169.x
Haga, S. M., Lynne, A., Slinning, K., & Kraft, P. (2012). A qualitative study of depressive symptoms and well-being among first-time mothers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(3), 458–466. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2011.00950.x Missal, B., Clark, C., & Kovaleva, M. (2016). Somali immigrant new mothers’
childbirth experiences in Minnesota. Journal of Transcultural Nursing, 27(4), 359–367.
https://doi.org/10.1177/1043659614565248
Mårdh. P-A (2013) Nedstämdhet, depression och ångest. Om kvinnors hälsa.
Författaren och studentlitteratur AB. Lund SS 343
Negron, R., Martin, A., Almog, M., Balbierz, A., & Howell, E. A. (2013). Social support during the postpartum period: Mothers’ views on needs, expectations, and mobilization of support. Maternal and Child Health Journal, 17(4), 616–623.
https://doi.org/10.1007/s10995-012-1037-4
Pokorny. E, Marie (2012). Nursing theorists of historical significance. Alligood, M.R.
& Beck, C.T. (red). Nursing theorists and their work. St Louis: Mosby Sid 55-58 Polit D. & Beck CT. (2012) Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia, Lippincott Williams & Wilkens
24 Rossiter, C., Fowler, C., Mcmahon, C., & Kowalenko, N. (2012). Supporting depressed mothers at home: Their views on an innovative relationship-based intervention.
Contemporary Nurse, 41(1), 90–100. https://doi.org/10.5172/conu.2012.41.1.90
Røseth, I., Binder, P. E., & Malt, U. F. (2011). Two ways of living through postpartum depression. Journal of Phenomenological Psychology, 42(2), 174–194.
https://doi.org/10.1163/156916211X599753
Scharp, K. M., & Thomas, L. J. (2017). “What Would a Loving Mom Do Today ?”:
Exploring the Meaning of Motherhood in Stories of Prenatal and Postpartum Depression “ What Would a Loving Mom Do Today ? ”: Exploring the Meaning of Motherhood in Stories of Prenatal and Postpartum Depression. Journal of Family Communication, 17(4), 401–414. https://doi.org/10.1080/15267431.2017.1355803
Schytt. E (2009). Den komplicerade barnsängstiden. Kaplan, A., Hogg, B., Hildingsson, I., Lundgren, I (Red) Lärobok för barnmorskor. Författaren och studentlitteratur AB, Lund SS 454–457
Skoog, M., Berggren, V., & Hallström, I. K. (2019). ‘Happy that someone cared’- Non native-speaking immigrant mothers’ experiences of participating in screening for
postpartum depression in the Swedish child health services. Journal of Child Health Care, 23(1), 118–130. https://doi.org/10.1177/1367493518778387
Skoog, M., Hallström, I., & Berggren, V. (2017). “There’s something in their eyes” - Child Health Services nurses’ experiences of identifying signs of postpartum depression in non-Swedish-speaking immigrant mothers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 739–747. https://doi.org/10.1111/scs.12392
Skärsäter. I (2014). Förstämningssyndrom. Omvårdnad vid psykisk ohälsa. Författarna och studentlitteratur AB. Lund SS 110–111
Slade, P., Jane Morrell, C., Rigby, A., Ricci, K., Spittlehouse, J., & Brugha, T. S.
(2010). Postnatal women’s experiences of management of depressive symptoms: A qualitative study. British Journal of General Practice, 60(580), 440–448.
https://doi.org/10.3399/bjgp10X532611
25 Stone Lederberg, S., Diop, H., Declercq, E., Cabral, J, H., Fox. P, M., Wise, A, L.
“Stressful events during pregnancy and postpartum depressive symtoms” Journal of women´s health. Vol. 24 issue 5, 2015.Doi: 10.1089/jwh.2014.4857
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk Sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [2019-10-03]
Tammentie, T., Paavilainen, E., Tarkka, M-T., Kurki-Åstedt, P (2009). Families ’ experiences of interaction with the public health nurse at the child health clinic in connection with mother ’ s post-natal depression. 716–724.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2009.01448.x
Thomas, L. J., Scharp, K. M., & Paxman, C. G. (2014). Stories of Postpartum
Depression: Exploring Health Constructs and Help-Seeking in Mothers’ Talk. Women and Health, 54(4), 373–387. https://doi.org/10.1080/03630242.2014.896442
Turner, K. M., Chew-Graham, C., Folkes, L., & Sharp, D. (2010). Women’s experiences of health visitor delivered listening visits as a treatment for postnatal depression: A qualitative study. Patient Education and Counseling, 78(2), 234–239.
https://doi.org/10.1016/j.pec.2009.05.022
Vik, K., Aass, I. M., Willumsen, A. B., & Hafting, M. (2009). “It’s about focusing on the mother’s mental health”: Screening for postnatal depression seen from the health visitors’ perspective — a qualitative study. Scandinavian Journal of Public Health, 37(3), 239–245. https://doi.org/10.1177/1403494808100275
Vik, K., & Hafting, M. (2012). “Smile through it!” Keeping up the facade while suffering from postnatal depressive symptoms and feelings of loss: Findings of a qualitative study. Psychology, 3(9A), 810–817.
https://doi.org/10.4236/psych.2012.329123
Wickberg, B (2016) https://www.rikshandboken-bhv.se/metoder--riktlinjer/screening-med-epds/ [2019-10-05]
26 Woolhouse, H., Brown, S., Krastev, A., Perlen, S., & Gunn, J. (2009). Seeking help for anxiety and depression after childbirth: Results of the Maternal Health Study. Archives of Women’s Mental Health, 12(2), 75–83. https://doi.org/10.1007/s00737-009-0049-6
1
publikationsår, studieland
Bilszta, J., Ericksen, J., Buist, A., Milgrom, J 2010 Australien
Women´s experience of postnatal depression- beliefs and attitudes as barriers to care
kvalitativ design 40 utvalda kvinnor som har diagnos ppd och antingen har hjälp inom vården eller deltar i supportgrupper
Intervjustudie interpretative phenomenological analysis
A Comparative study of the experiences of a group of Hong Kong chinese an Australian women
diagnostiserade med PND alt PPD och som fått högre än 10p på
Women's experience of postnatal distress: a qualitative study
Kvalitativ design 17 kvinnor som upplevt psykiska problem under det första året efter förlossning
Semistrukturerad intervjustudie
Tolkande fenomenologisk analys (IPA)
2
Foulkes, M 2011 Kanada
Enablers and barriers to seeking help for a
postpartum mood disorder
kvalitativ design med en grounded theory ansats
Tio kvinnor som antingen fått diagnos ppd eller som väntar på en utredning för ppd pga. sina symtom.
intervjustudie grounded theory approach som beskrivna av Strauss och Corbin
Gao, L-l., Wai-chi, S., You, L., Li, X 2009 Kina
Experiences of postpartum depression among first time mothers in mainland China
Kvalitativ design med beskrivande ansats
Förstföderskor över 18 år som haft en okomplicerad förlossning.
Diagnostiserad med PPD.
semistrukturerade intervjuer Tolkande fenomenologisk metod
Rossiter, C., Fowler, C., McMahon, C., &
Kowalenko, N. 2012, Australien
Supporting depressed mothers at home: Their views on an innovative relationship-based intervention
Kvalitativ design med beskrivande ansats
111 kvinnor som alla uppnått höga poäng på EPDS.
Frågeformulär samt intervjuer.
Tematisk innehållsanalys med hjälp av en beskrivande kvalitativ ansats.
Skoog, M., Berggren,
“Happy that someone cared” - Non-native-speaking immigrant mothers ‘experience of participating in screening for postpartum depression in the Swedish child health care
Kvalitativ design med en grounded theory ansats
Mödrar med invandrarbakgrund Intervjustudie Analysmetod enligt Elo och Kyngäs
3
Slade, P., Morrell, CJ., Rigby, A., Ricci, K.,
30 kvinnor som hade >18poäng på EPDS skalan och sannolikt en depression
semistrukturerad intervju En hybrid approach En data analytisk mallmetod
Families experiences of interaction with the public health nurse at the child health clinic in connection with mother`s postnatal depression
kvalitativ design med en Grounded theory ansats
Mödrar som bodde i Pirkanmaa och som hade haft sin förlossning på ett universitetssjukhus
Intervjustudie där modern hade uppnått 13p eller mer på EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale)
Intervjuerna spelades in och skrevs ned. Help-Seeking in mother´s talk.
Beskrivande och tolkande design med kvalitativ ansats.
36 kvinnors beskrivande berättelser från ett onlineforum för kvinnor med PPD. Varav 6st användes för att testa reabilitet och 30st analyserades.
Berättelserna kopierades och klistrades in i ett word, där man tog bort all listening visits as a treatment for postnatal
intervjustudie med 22 stycken kvinnor som har fått hembesök som hjälp för sin ppd
intervjustudie Inspelade intervjuer som sedan skrevs ned.
4
Vik, K., Hafting, M 2012. Norge
“Smile through it!”
Keeping up the facade while suffering from ppd and feelings of loss:
Findings of a qualitative study
Kvalitativ design med en
fenomenologisk ansats
10-15 nyblivna mödrar som fått höga poäng på EPDS skalan.
in-depth semistrukturerade
Seeking help for anxiety and depression after childbirth: results of the maternal health study
5
Tabell 3
författare Syftet med studien Resultat
Bilszta, J., Ericksen. J., Buist, A., Milgrom, J
Att utforska australiska kvinnors upplevelse hur deras depression påverkade deras förmåga att söka hjälp. Även vilken sorts hjälp de sökte efter, och hur de upplevde attityder från hälso och vårdpersonal, vänner och familj samt hur allmänheten påverkade den behandling de sökte efter.
Resultatet visar att attityder utifrån, såsom vänner och familj, påverkade dessa kvinnor om de skulle söka hjälp eller inte. Även det första mötet med vården påverkade om kvinnorna ville öppna sig och prata om sina känslor och tankar, eller om de skulle fortsätta vara tysta och försöka att klara sig själv.
Chan Wai-Chi, S., Williamsson, Victoria., McCutcheon, H.
Syftet med studien är att beskriva mödrars upplevelse och känslor av att leva med PND alt PPD.
I den här studien framkommer många motsträviga känslor. Känslor man inte ska ha som nybliven mor. Man känner sig fångad i sin depression och att man inte har någonstans att fly. Skuldkänslor över att man inte kan ta hand om sitt barn och inte heller hushållet. hur dom upplever sin kontakt med vården.
Att leva med en “ovälkommen start” när man precis har blivit mor. Känslorna hos mödrar vid postpartum depression samt hur dom upplevt sin kontakt med vården.
Många av kvinnorna har känt sig felbehandlade och/eller ignorerade av vården. Detta har mödrarna relaterat till att det varit kort om personal samt att tiden som behövts för hjälp inte funnits. Man har känt att en dialog inte funnits och att de inte blev hörda. Ingen som frågade hur de mådde och blev heller inte likställda vid beslut. Vid positiva upplevelser har det inneburit att man funnit en stödjande relation med en specifik vårdgivare.
6
Foulkes, M Syftet med studien var att försöka hitta ett sätta att få kvinnor, som upplever symtom på ppd,att söka sig till vården och inte bara ignorera dom.
Kvinnorna upplevde att deras symtom på mental ohälsa inte togs på allvar eller ignorerades oavsett vilken vårdgivare de besökte under graviditeten. Eftersom kvinnorna inte var intresserade av att få en läkemedelsbehandling så drog de sig för att söka hjälp, då de trodde att antidepressiva skulle skrivas ut. Man gav som förslag att en mor med ppd borde följas under en längre tid för att vårdgivaren verkligen skulle få hela bilden av moderns mentala hälsa. Något som skulle underlätta för dem att söka hjälp skulle vara att få träffa en SSK som såg helheten - det fysiska, psykiska och emotionella. Någon de kunde bygga upp ett förtroende och ha en öppen dialog med. De ansåg också att screening för depression under graviditet skulle ingå precis som tex. screening för diabetes. Kvinnorna i studien kände att de kunde genom information börja återfå den modersinstinkt som dom inte haft under sin ppd.
Gao, L-l., Wai-chi, S., You, L., Li, X
Att beskriva kinesiska förstföderskors upplevelse av postpartum depression
Tre stycken större teman: ”Känsla av tomhet” där mödrarna upplever fysisk och känslomässig utmattning. ”Känsla av att vara misslyckad” Mödrarna känner sig som en dålig förälder. “dissonans” där mödrarna kommer i konflikt med svärmor om kinesiska traditioner.
Rossiter, C., Fowler., C., McMahon, C &
Kowalenko N
Nyblivna mödrar med höga poäng i EPDS som får genomgå ett “program” som går ut på att sjuksköterskan gör
hembesök.
Kvinnorna i studien är nöjd med tillvägagångssättet. De ser deras möte med vården hemma som extra positivt då det gör att dom känner sig mer trygga samt att det blir en kontinuitet, vilket gör att förtroendet ökar.
Skoog, M., Berggren, V., Hallström Kristensson, I.
Att ta reda på hur mödrar som inte talar landets språk upplever kontakten med vården vid ppd.
Dessa kvinnor som kommer från annan kultur än västerländsk är oftast inte van vid att prat om hur dom faktiskt mår. Här beskriver kvinnorna i studien att dom känt sig väl bemötta av vården. Att sjuksköterskan inte bara har brytt sig om barnet utan även sett och brytt sig om modern. Kvinnorna kände sig också lugna i mötet med
sjuksköterskan, att hon kunde se tecken på PPD som de själva inte hade tänkt som tecken på just PPD. Att de heller inte blev särbehandlad pga deras härkomst.
7
Slade, P. Morrell, J., Rigby, A., Ricci, K., Spittlehouse, J.
Brugha, S T.
Att göra en djupgående undersökning hos nyblivna mödrar, hur de kunnat identifiera och hantera deras symptom på ppd genom att blivit erbjuden och accepterat hjälp från
hälsovården.
Nyblivna mödrar hade som oftast en uppfattning att hälsobesöken handlade om att
“snoka runt” och inte alls skulle vara till hjälp. De trodde inte att de skulle kunna relatera känslomässigt med sin vårdkontakt. När de accepterat hjälp så visade studien att hälsosamtalen var högt uppskattade och behövliga, speciellt i den gruppen de träffade andra mödrar i samma situation. De kvinnor som var missnöjda hade som oftast fått en dålig relation med vården från början av sin graviditet.
Tammentie, T., Paavilainen, E., Tarkka, M-T., Kurki-Åstedt, P
Syftet är att se om folkhälso sjuksköterskor och mödrar med postnatal depression har någon samverkan med varandra.
Detta ur familjens synvinkel
Familjen upplevde en besvikelse över att få behöva träffa en ny sköterska vid varje träff. Detta gjorde att de fick upprepa allt igen och det var redan svårt för en mor att kunna uttrycka hennes känslor/tillstånd. Familjen tyckte även att det var alldeles för kort stund träffen varade och att sköterskorna alltför sällan verkligen frågade hur modern mådde. Att det var nånting som familjen skulle ta upp annars så kom aldrig frågan. Detta gjorde att många mödrar ej vågade berätta eller ljög om att allt var bra, då de kände att de inte skulle få någon hjälp iallafall.
Thomas, J.L., Scharp, M.K., Paxman, G.C
Utforska hur förstföderskor upplever hjälp med ppd i form av hemsjukvård
Hur känslan av skam, skuld och rädsla över att bebisen vill vara mer med någon annan än modern påverkar henne som individ. Följder som nervositet, upplevas som en dålig mor, sämre hygien och inte visa sig svag. Hur stödgrupper kan hjälpa och att inte PPD ska ignoreras.
Turner M, K., Chew-Graham, C., Folkes, L., Sharp, D.
Att undersöka kvinnors upplevelser av att få behandling för sin ppd genom hembesök
Mödrarna berättar att de inte berättat om sin ppd för vänner eller familj pga känsla att de borde hantera dessa känslor och av rädslan att bli “dömd”. Ingen hade heller konsulterat vården pga. rädsla att bara få antidepressiva utskrivet, samt pga känslan att det borde vara mer passande att de koncentrerade sig på sin nyfödda istället för på sig själv. I denna studie har dessa mödrar fått hjälp av att en vårdgivare kommit hem till dem och pratat samt lyssnat.
8
Vik, K., Hafting, M Huvudsyftet var att få fram nyblivna mödrars beskrivning av ppd. (De ville också upplysa om ett stort gap mellan
sociologi och medicin)
Resultatet visar tre punkter som mödrarna upplevde: de hade “tappat bort” sin tidigare identitet, förlorat sitt självförtroende och inte alls längre brydde sig om sin egna ADL såsom duscha, borsta tänderna eller klä på sig under en hel dag. Dessa mödrar var inte förberedda på vad som skulle hända när väl barnet var fött och för en del vändes världen upp och ner så de förlorade sitt sociala liv. Kvinnorna kände som oftast att de hade svårt att hålla fasaden uppe och ville därför inte gå utanför sitt hem.
Woolhouse, H., Brown, S., Krastev, A., Perlen, S., Gunn, J.
Syftet med studien var att undersöka huruvida nyblivna mödrar (själva) tyckte om att söka hjälp med deras känslomässiga berg och dalbana efter en förlossning
Hälften av dessa kvinnor i studien hade sökt någon form av professionell hjälp med sina depressiva symtom. De flesta hade vänt sig till mödravårdscentralen där de tyckte att hjälpen de fått var bra eller mycket bra.
9
Tabell 4
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1. Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2 Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
10
3. Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4. Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5. Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
* Med detta menas syftet med er litteraturstudie.
** Med detta menas er litteraturstudie.
Mall för granskning av artikel med kvalitativ ansats
11
Ja, med motiveringen att… Delvis, med
motiveringen att… Nej, med motiveringen att… Går ej att bedöma,
med motiveringen
att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
12
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
13
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen
genomförs beskrivet?
7. Är metoden för datainsamling relevant?
14
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
15
10. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
16
12. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är
trovärdighetsaspekter för studien
diskuterade?
17
18